Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
Notera: This feature may not be available in some browsers.
Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se
Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.
Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.
Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!
/Hook & Leben
Fördelen med Uttern är att det är ett märke som folk känner till främst. Inte att de har några egentliga unika egenskaper. Men det gör att båten mer lättsåld den dagen kommer. Ty sälja båtar är det svåraste som finns enligt mig.Någon som har erfarenhet av Uttern S52, S55? Söker en bra ingångsbåt för lite kortare turer över dagen längs östkusten. Så är ute efter en trygg och stabil, lättkörd båt men så även är av vettig kvalité och säljbar om det inte skulle falla i smaken
Några synpunkter på in-vs utombordare förutom minskad stöldrisk?
Förslag tas också emot så klart, även kikat på Ryds 518 GTS/I. Söker styrpulpet och gärna max 100k.
Jag kanske har missuppfattat saken, men är inte den största skillnaden mellan utombordare och inombordare, att den sistnämnda klarar att hålla emot när det blåser utan h-e och båten är på väg att driva in mot klipporna och orsaka ett riktigt sjöhaveri, då orkar en stark utombordare att reda ut situationen och styra ut från faran?Fördelen med Uttern är att det är ett märke som folk känner till främst. Inte att de har några egentliga unika egenskaper. Men det gör att båten mer lättsåld den dagen kommer. Ty sälja båtar är det svåraste som finns enligt mig.
Inombordare har en massa extra rördragning, extra kostnader för drevservice samt större frysproblem som rätt stora nackdelar. Utombordare är på många sätt mer bekymmersfritt - förutom dagen den stjäls...
Jag har en D68 - 05 inköpt förra året, på min shortlist stod även Ryds 23. Större båtar iofs men jag upplevde Uttern mer välbyggda och påkostade. Obs att detta gäller båtar byggda i Sverige, Uttern flyttade tillverkningen till Polen 07-08 någon gång.Någon som har erfarenhet av Uttern S52, S55? Söker en bra ingångsbåt för lite kortare turer över dagen längs östkusten. Så är ute efter en trygg och stabil, lättkörd båt men så även är av vettig kvalité och säljbar om det inte skulle falla i smaken
Några synpunkter på in-vs utombordare förutom minskad stöldrisk?
Förslag tas också emot så klart, även kikat på Ryds 518 GTS/I. Söker styrpulpet och gärna max 100k.
Det sägs att mahogny klarar sig klart bättre än furu/gran. Mahogny drar inte ihop sig resp expanderar lika mycket. Båtarna flyter direkt och behöver inte hänga en vecka.Jag fick just reda på att en avliden släktings gamla Storebro faktiskt fanns kvar på hans loge. En båt jag haft ett gott öga till ända sen barnsben.
Jag har haft stor träbåt förut, har ytor att hållla på och är rejält händig.
Men hur är det med en mahognybåt som stått på land i kanske 30 år? Finns det hopp att få den tät igen?
Ser inte riktigt, i den situationen du beskriver, skulle va någon skillnad!?Jag kanske har missuppfattat saken, men är inte den största skillnaden mellan utombordare och inombordare, att den sistnämnda klarar att hålla emot när det blåser utan h-e och båten är på väg att driva in mot klipporna och orsaka ett riktigt sjöhaveri, då orkar en stark utombordare att reda ut situationen och styra ut från faran?
På segelbåtar ja.Jag kanske har missuppfattat saken, men är inte den största skillnaden mellan utombordare och inombordare, att den sistnämnda klarar att hålla emot när det blåser utan h-e och båten är på väg att driva in mot klipporna och orsaka ett riktigt sjöhaveri, då orkar en stark utombordare att reda ut situationen och styra ut från faran?
Jag tänkte att en inombordare ofta är råstarkare och större. Sen vet jag inte men propellern på en inombordare ser rejälare ut. Har den bätttre drivkraft kanske?Ser inte riktigt, i den situationen du beskriver, skulle va någon skillnad!?
Det har med med o göra med effekt ock eventuellt dubbelmontage.
Skulle säga att det beror helt på båt/motor/montage, mer än om det är inom eller utombordare som sådant.Jag tänkte att en inombordare ofta är råstarkare och större. Sen vet jag inte men propellern på en inombordare ser rejälare ut. Har den bätttre drivkraft kanske?
På en motorbåt har inte detta någon betydelse. Effekt finns så det räcker.Jag kanske har missuppfattat saken, men är inte den största skillnaden mellan utombordare och inombordare, att den sistnämnda klarar att hålla emot när det blåser utan h-e och båten är på väg att driva in mot klipporna och orsaka ett riktigt sjöhaveri, då orkar en stark utombordare att reda ut situationen och styra ut från faran?
Aldrig får något vara enkelt. Enkel eller dubbelmontsge förstår jag inte vad du menar. En eller två parallellt monterade motorer. I min tanke söker jag det bästa för en segelbåt i 29-33 fotsklassen. Där kan man hitta motorer med rak axel och med drev. Vilken lösning ger bäst driv/manöverförmåga i hård vind? V-skrov har väl alla segelbåtar i den här storleksklassen, om de inte är rena tävlingsbåtar? Bogpropeller saknas på de flesta segelbåtar i den här storleksklassen så det får man nog räkna med att klass sig utan. Men antal hästkrafter i förhållande till båtens vikt borde väl ha stor betydelse? Likaså roderplacering i förhållande till propellerns placering? Det kanske mest påverkar vid back? Jag har tidigare haft segelbåtar med utombordsmotorer. Fördelen med dem är att de går att vrida på så manöverförmågan blir otroligt bra. Nackdelen är att de är klena. Tror min senaste var på 8 hk. En segelbåt i storleksklassen 29-33 fot har inombordsmotorer på 20-30 hk. Så stora utombordsmotorer monterar man väl inte på en segelbåt i den storleksklassen? Man har väl inget val så det måste bli en inombordare och då gärna en som är stark nog att manövereras med kontroll i besvärlig vind och kanske strömmar. Vad är det man ska leta efter, sett till det här behovet?Skulle säga att det beror helt på båt/motor/montage, mer än om det är inom eller utombordare som sådant.
Enkel eller dubbelmontage, rak axel eller drev, V-skrov eller platt skrov, bogpropeller eller inte… allt detta spelar större roll än effekten vid manövrering i låg fart.
Det kan jag förstå då en motorbåt inte väger så mycket som en segelbåt. Jag tänker på vad som behövs på en segelbåt som väger 3-5 ton.På en motorbåt har inte detta någon betydelse. Effekt finns så det räcker.
Nej för enkelt får det inte varaAldrig får något vara enkelt. Enkel eller dubbelmontsge förstår jag inte vad du menar. En eller två parallellt monterade motorer. I min tanke söker jag det bästa för en segelbåt i 29-33 fotsklassen. Där kan man hitta motorer med rak axel och med drev. Vilken lösning ger bäst driv/manöverförmåga i hård vind? V-skrov har väl alla segelbåtar i den här storleksklassen, om de inte är rena tävlingsbåtar? Bogpropeller saknas på de flesta segelbåtar i den här storleksklassen så det får man nog räkna med att klass sig utan. Men antal hästkrafter i förhållande till båtens vikt borde väl ha stor betydelse? Likaså roderplacering i förhållande till propellerns placering? Det kanske mest påverkar vid back? Jag har tidigare haft segelbåtar med utombordsmotorer. Fördelen med dem är att de går att vrida på så manöverförmågan blir otroligt bra. Nackdelen är att de är klena. Tror min senaste var på 8 hk. En segelbåt i storleksklassen 29-33 fot har inombordsmotorer på 20-30 hk. Så stora utombordsmotorer monterar man väl inte på en segelbåt i den storleksklassen? Man har väl inget val så det måste bli en inombordare och då gärna en som är stark nog att manövereras med kontroll i besvärlig vind och kanske strömmar. Vad är det man ska leta efter, sett till det här behovet?
Moderna segelbåtar har inte rak axel, men förr hade de det. Vindfång har de dock rätt mycket av, masten.Nej för enkelt får det inte vara
Pratar vi segelbåt så är det ju lite annorlunda, jag utgick från motorbåt i det fallet.
29-33 fot segelbåt blir det oftast inombordare. O de flesta har rak axel. Men där är det roderverkan som spelar störst roll, o det beror på båtkonstruktionen. Visst starkare motor och optimal propeller hjälper, men en segelbåt är ju inte byggd för att vara optimal driven av en motor/propeller… så manöverbarheten i låg fart med segelbåt är generellt dåligt av naturliga skäl.
Däremot är är segelbåtar mer ”stabila” o mindre känsliga för vind då de har köl o mycket vikt under vatten (och oftast inte så stort vindfång över vatten).
Farsan hade en under många år när jag var liten. Tror att detta var den stora anledningen till att han tappade håret redan vid 30Jag fick just reda på att en avliden släktings gamla Storebro faktiskt fanns kvar på hans loge. En båt jag haft ett gott öga till ända sen barnsben.
Jag har haft stor träbåt förut, har ytor att hållla på och är rejält händig.
Men hur är det med en mahognybåt som stått på land i kanske 30 år? Finns det hopp att få den tät igen?
Jag fick just reda på att en avliden släktings gamla Storebro faktiskt fanns kvar på hans loge. En båt jag haft ett gott öga till ända sen barnsben.
Jag har haft stor träbåt förut, har ytor att hållla på och är rejält händig.
Men hur är det med en mahognybåt som stått på land i kanske 30 år? Finns det hopp att få den tät igen?
Det sägs att mahogny klarar sig klart bättre än furu/gran. Mahogny drar inte ihop sig resp expanderar lika mycket. Båtarna flyter direkt och behöver inte hänga en vecka.
Jag hade en kravellbyggd A22 från 1929 i furu med magognyöverbyggnad. Den tog ca 1 vecka men blev aldrig helt tät. Just mahognyhistorien fick jag från en på KS för ett par månader sedan. Han beskrev skillnaden på hans 2 folkbåtar, en i furu och en annan i mahogny, med att det tog en vecka för furu medan mahognybåten i princip höll tätt direkt, men då hade nog ingen av dem legat på land en hel säsong. Det är synd att gamla träbåtar kräver sånt hantverkskunnande för ingen plastbåt känner jag samma kärlek inför.Jag hade en kravellbygd Drake i Honduras mahogny fr 1928. I samband med skilsmässa så blev den på land en säsong. Vid sjösättningen var det som att sänka ned ett durkslag, sedan tog det fyra, fem dagar innan borden svällt ihop, men de gjorde de. Tät blev den. Så det är vad jag tror väntar Storebron...
( Normalt blev den helt tät över natten med en liten läns igång. )
Den jag hade var det spegelvända vad gäller träslagen, bordläggning i mahogny och däck i oregon pine ( typ furu ) jag har för mig att den var byggd på Åland och var en ren tävlingseglare; helt plant däck och och snabbslackningar av vanten (för att få ut bommen). Tvä kojjplatser, kanvas i galvade ramar. Spartanskt.Jag hade en kravellbyggd A22 från 1929 i furu med magognyöverbyggnad. Den tog ca 1 vecka men blev aldrig helt tät. Just mahognyhistorien fick jag från en på KS för ett par månader sedan. Han beskrev skillnaden på hans 2 folkbåtar, en i furu och en annan i mahogny, med att det tog en vecka för furu medan mahognybåten i princip höll tätt direkt, men då hade nog ingen av dem legat på land en hel säsong. Det är synd att gamla träbåtar kräver sånt hantverkskunnande för ingen plastbåt känner jag samma kärlek inför.
10 knop? Måste varit bra nerförsbacke?Den jag hade var det spegelvända vad gäller träslagen, bordläggning i mahogny och däck i oregon pine ( typ furu ) jag har för mig att den var byggd på Åland och var en ren tävlingseglare; helt plant däck och och snabbslackningar av vanten (för att få ut bommen). Tvä kojjplatser, kanvas i galvade ramar. Spartanskt.
Måtten var lite skumma för en Drake; löa 10,5 x 1,90 gvs helkölad och som jag minns det stack den ned endast c:a 80 cm, vilket var perfekt för långgrunda Luleå skärgård. Hon hade aldrig haft motor när jag köpte henne och funderade då på att skymfa den vackra aktern, men fixade rätt snart att segla henne ända in i båtplatsen. Tillbringade rätt många timmar i stiltje inomskärs vilket jag började uppskatta; känslan när morgonbrisen småningom som förvarning krusade bleken och kort därefter fyllde seglen... kunde bli 10 knop direkt i måttligt friska... obetalbart.![]()
Riktiga sjömän seglar i planingsfart10 knop? Måste varit bra nerförsbacke?
Fördel med planande båt då.Riktiga sjömän seglar i planingsfart
Eller jolleFördel med planande båt då.
Flesta jollar kan plana.Eller jolle
Min poängFlesta jollar kan plana.
Ha ha...pls kvadda inte min lyriska beskrivning av minnen10 knop? Måste varit bra nerförsbacke?
De är planande båtar? Förstår inte vad du menar.Min poäng