• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Bostadsbubbla

Erdna

Cartier
Min förering gick från ganska grymt ekonomisk stabil med vision om balkongbyte,fönsterbyte samt fasadrenovering vilket inte skulle påverka avgiften alls..
Tills att gått från 2600 i avgift till 3600, det skyller första 15% ökningen på elkostnaderna, trots att de efter höjningen gjorde en rad förbättringar för att göra uppvärmingen av huset mer effektiv, vi har sparat 40% förbrukning på bara 6 månader, och nu omläggning av lånen som de höjer 15% till.. känns mindre kul att bo kvar faktiskt, fine att både balkonger,fönster och fasad nu äntligen blir klara på Fredag med ställningarna rivna.
Blir också svårare att sälja en 50kvm som kostar 3600 i avgift kontra 2600.. tycker hela föreningen är av pajaskaraktär som höjer först och agerar sen.

Har jag fel syn på det hela? (jag är medveten om att fler föreningar sitter i samma sits)

Köp nyproduktion som är klara nu ;) allt nytt, fräscht, bra ventilation, tjocka isolerade väggar, fönster som stänger ute i princip ALLT ljud numera. Et.c et.c

Bara se över att de har räntegaranti / lånet för föreningen redan klart kommande 3-5 år så är det rätt lugnt. Gärna stor förening 100+ lägenheter med någon lokal också.

Efterfrågan på "nytt" kommer vara stort nu när de bromsar in..


Man kliver ju in på en hög nivå så kan ju nästan bara bli bättre eller lika "dålig" ränta om vi säger att en del av lånet ska omförhandlas 2026 exempelvis.


Folk förespråkar "äldre föreningar med bra ekonomi" men allt man hör om är renoveringar på G och ett lån som ska gå från 0.80% till 4% nu - låter inte skitsexigt ärligt talat.
 
Köp nyproduktion som är klara nu ;) allt nytt, fräscht, bra ventilation, tjocka isolerade väggar, fönster som stänger ute i princip ALLT ljud numera. Et.c et.c

Bara se över att de har räntegaranti / lånet för föreningen redan klart kommande 3-5 år så är det rätt lugnt. Gärna stor förening 100+ lägenheter med någon lokal också.

Efterfrågan på "nytt" kommer vara stort nu när de bromsar in..


Man kliver ju in på en hög nivå så kan ju nästan bara bli bättre eller lika "dålig" ränta om vi säger att en del av lånet ska omförhandlas 2026 exempelvis.


Folk förespråkar "äldre föreningar med bra ekonomi" men allt man hör om är renoveringar på G och ett lån som ska gå från 0.80% till 4% nu - låter inte skitsexigt ärligt talat.

Boendekvalitet är sjukt mycket bättre i nyproduktion. Helt ärligt så är det som att åka T-ford när man jämfört gammalt med nytt.
Men kvalitetsmässigt vet jag inte, man har inte 50 och 100års tänk när man bygger längre. Och uppe på det så går det ruskigt for med projektering ibland.
De nya föreningarna har också många gånger riktigt ohållbara ekonomiska planer som helt frånser underhåll, och som då måste öka avgifterna ibland med det dubbla = lägre försäljningspris när man skall flytta.

Inte helt lätt val det där.

Själv hade jag nog gärna gått för självägare utan dyra lån eller osynliga underhållplaner i föreningarna.

Det är märkligt som du nämner, att så få människor tar hänsyn till den upplevda kvaliten i nyproduktion. Planlösningar är ju också mycket bättre, där man får ut mer av varje kvadratmeter som man kanske betalat upp till 100000:-/st för. Många av de äldre lägenheterna har planlösningar som är svåra att använda, långa korridorer, separata kök som är oanvändbart små osv.
 
Min förering gick från ganska grymt ekonomisk stabil med vision om balkongbyte,fönsterbyte samt fasadrenovering vilket inte skulle påverka avgiften alls..
Tills att gått från 2600 i avgift till 3600, det skyller första 15% ökningen på elkostnaderna, trots att de efter höjningen gjorde en rad förbättringar för att göra uppvärmingen av huset mer effektiv, vi har sparat 40% förbrukning på bara 6 månader, och nu omläggning av lånen som de höjer 15% till.. känns mindre kul att bo kvar faktiskt, fine att både balkonger,fönster och fasad nu äntligen blir klara på Fredag med ställningarna rivna.
Blir också svårare att sälja en 50kvm som kostar 3600 i avgift kontra 2600.. tycker hela föreningen är av pajaskaraktär som höjer först och agerar sen.

Har jag fel syn på det hela? (jag är medveten om att fler föreningar sitter i samma sits)

Jag har haft insyn i en del föreningar. Tyvärr är det så att de som sitter i styrelsen sällan har den kompetens som behövs för att långsiktigt sköta en förening. De är inte alls van att hantera stora belopp och det blir som att släppa frugan med kreditkortet på ullared. Du har bara 3600, en vän till mig kikade på en lika liten lägenhet som din och hyran var 4600:- på grund av nya inglasade balkonger. Hyreshöjgningen var 1000:- / mån.

När man då ställer sig frågan om man inte kan göra något bättre för 12000:-/år så är det inte många som tänkt i dessa banor. Man kan för exempel åka en vecka utomlands varje år istället för att sitta på sin inglasade balkong. Och som du säger går ju värdet på lägenheten dessutom ned med ungefär motsvarande den ränta dessa 12000:- kan bära, typ 12000/0,04 = 300.000:- direkt.

Månadsavgiften i en bra skött förening utan hyreslokaler kan vara så låg som 3000:-/mån i mellersta sverige för en 3a på 80m2. Värme och varmvatten inkluderat. Samma lägenhet i södra sverige kan ligga runt 2500:-/mån. Detta även med mindre skulder. Standard från 60 talet på byggnadskroppen.

En fördel för alla föreningar vore om man installerade individuell mätning på värme och vatten i den utsträckning det är möjligt. Samt gemensamt elavtal med egen mätare. Då skulle man kuna sänka hyrorna rejält i många föreningar. Värdet skulle då gå upp på bostäderna. Mest rättvist vore att låta ägaren bekosta installationen om de själva önskar, då kan man låta de som inte önskar ha gemensam räkning.

Idag räknar man även vattenförbrukning efter kvadratmeter, vilket slår väldigt skevt för en person som bor ensam i en 3a och är bortrest ett par månader pr år, om det i samma hus bor barnfamiljer..

Lider med dig om höjningen på avgiften. Tyvärr var detta vad som skedde med de låga räntornas strategi.
 
Priset är ju i princip samma på alla avtal, det går inte att sälja själva elen billigare än vad som görs.

Jag hade valt fjärrvärme direkt om jag kunnat. Även om priset är högre än de billigaste rörliga elavtalen på sommaren så blir det aldrig 5kr/kwh som vi nog kommer få vänja oss vid vintertid numera. Jag skulle ge vad som helst för att få gå över till fjärrvärme om det gick.

Med fjärrvärme sparar du också underhållskostnaden och platsen för en eventuell värmepump. Bara det kan vara en stor besparelse i kalkylen, speciellt om man bygger nytt.

Bäst är om man kan minimera energiförbrukningen då genom smart styrning osv.
 

aadde81

Cartier
Boendekvalitet är sjukt mycket bättre i nyproduktion. Helt ärligt så är det som att åka T-ford när man jämfört gammalt med nytt.
Men kvalitetsmässigt vet jag inte, man har inte 50 och 100års tänk när man bygger längre. Och uppe på det så går det ruskigt for med projektering ibland.
De nya föreningarna har också många gånger riktigt ohållbara ekonomiska planer som helt frånser underhåll, och som då måste öka avgifterna ibland med det dubbla = lägre försäljningspris när man skall flytta.

Inte helt lätt val det där.

Själv hade jag nog gärna gått för självägare utan dyra lån eller osynliga underhållplaner i föreningarna.

Det är märkligt som du nämner, att så få människor tar hänsyn till den upplevda kvaliten i nyproduktion. Planlösningar är ju också mycket bättre, där man får ut mer av varje kvadratmeter som man kanske betalat upp till 100000:-/st för. Många av de äldre lägenheterna har planlösningar som är svåra att använda, långa korridorer, separata kök som är oanvändbart små osv.

Samtidigt känner jag någon form av olust i de flesta nyproduktioner. Skåp/bänkar i kök, garderober, innerdörrar etc. känns så tunna och billiga. Upplevda känslan motsvarar således inte priset. Finns undantag, typ Tobin eller Oscar Properties objekt men de är ju få sett till den totala marknaden och kostar även en hel del mer än ex. JM:s objekt.
 

spammerstakeahike

Patek
2-Faktor
Samtidigt känner jag någon form av olust i de flesta nyproduktioner. Skåp/bänkar i kök, garderober, innerdörrar etc. känns så tunna och billiga. Upplevda känslan motsvarar således inte priset. Finns undantag, typ Tobin eller Oscar Properties objekt men de är ju få sett till den totala marknaden och kostar även en hel del mer än ex. JM:s objekt.

Håller med.
Nyproduktion - ser lyxigt ut på lite avstånd men vid närmare granskning hittar man många tråkiga genvägar och bruk av billigt material, utgående modeller på kökluckor, vitvaror osv. Och byggslarv, kassa målningar osv ska vi inte börja tala om...

Likaså sk oberoende besiktningsmän anlitade av byggherren som hittar småfel som är lätta att åtgärda men struntar i stora fel.

Man byggde bättre förr. Då fanns det något som hette yrkesstolthet.
 
Senast ändrad:
Håller med.
Nyproduktion - ser lyxigt ut på lite avstånd men vid närmare granskning hittar man många tråkiga genvägar och bruk av billigt material, utgående modeller på kökluckor, vitvaror osv. Och byggslarv, kassa målningar osv ska vi inte börja tala om...

Likaså sk oberoende besiktningsmän anlitade av byggherren som hittar småfel som är lätta att åtgärda men struntar i stora fel.

Man byggde bättre förr. Då fanns det något som hette yrkesstolthet.

Du har helt rätt. Byggbranchen är det mest oseriösa som finns. Och de gnäller hela tiden om att ”den statliga kontrollen gör det dyrt att bygga”, och att man kan få fram mer billiga objekt om reglerna ändras. Reglerna rundas av byggbranchen oavsett för att de är lata och inkompetenta, giriga osv. Det saknas konsekvenser.

Allt är bullshit. Det är som när kriminella gnäller på att polisen hela tiden övervakar dem. Vad händer om snuten försvinner? Ja alla blir rånade & blåsta..

Mindre än 50% av det man betalar är byggkostnad. Resten är någons vinst. Marknadspris kallas det. (vinsten är på marken + byggentrepenaden)

Och kunden betalar så mycket som de får låna av banken, sällan mindre. Det är den dummaste mest slösaktiga köparen som klipper objektet som regel. Så även om man sänker standarden så kommer folk betala så mycket som de får låna för banken. Marknadspriserna pressas i stort upp av irationella köpare som lever på marginalen, och folk som egentligen inte önskar att ha det så får så snällt följa med. Det behövs bara en viss procent irationella köpare för att förstöra hela marknaden på allas bekostnad.. Bara överproduktion kan lösa det problemet.

Många objekt, speciellt nya, säljs på spekulation. Inte för att köparen har tänkt bo där. Så marknaden är spekulations och girighetsdriven. Det ger tyvärr inget incitament till kvalitet för de som köper först bryr sig inte, de skall ändå inte bo där. Tror att siffrorna kan vara så höga som 50% på spekulationsköp vid nybyggande, men ni får gärna rätta mig. Såg en rapport men kommer inte ihåg. I vårt grannland ägs 15% av alla bostäder av någon som redan har en annan bostad (har inte svenska siffran). De köper alltså bostäder och äger eller hyr ut dem på spekulation, för att tjäna pengar. Detta pressar upp priserna och gör det svårt för svagare grupper att komma in på marknaden.

Med papper till myndigheterna fuskas det så mycket så man blir mörkrädd om man har insyn. Det är falska signaturer, falska dokument, kapade hörn osv. Kommunen har inte en chans att upptäcka det, och straffen är nästan obefintliga.

Den som skall kontrollera fuskar också.. alltså ansvarig kontrollerande firma, det är inte kommunen som gör det jobbet.

Har jobbat som konsult innanför energi/bygg i 13år. Byggbranchen är en zigenarcirkus. Givetvis finns det undantag, men det är de som fuskar mest som får kontrakten. Även offentliga upphandlingar görs ibland med falska dokument. (Från entreprenörens sida)

Jag har själv hittat mitt eget namn på dokument i projekt jag aldrig jobbat med, och sett mitt namn på dokument/handlingar för certifieringar osv som jag inte sökt. Arbetsgivare är många gånger kriminella och de anställda förstår inte för de bara ”gör jobbet”. Chefen fixar med papper. Falska CVer vid upphandlingar (kompetens deklareringar) osv är snacks i sammanhanget. Kriminell är inte Hells Angels eller Bandidos. Kriminell är de som fixar med momsen, saltar fakturor, har okvalificerad personal, skriver på falska signaturer på checklistor, kopierar och limmar in i dokument som egentligen skall vara egenkontroller, struntar i arbetsmiljölagen osv...

Man lägger ut vissa moment på underentreprenörer som får ansvaret om det upptäcks. Då konkar man bara firman och startar nytt.

Man byggde bättre förr med den standard som då var tillgänglig. Tekniken är bättre idag men inte kvalitet.


Miljonprogrammet får mycket skit, men ingen tänker på att det som byggs idag kanske knappt står kvar efter 50år. Miljonprogrammet kan säkert stå i 50år till.

Trist som fan att se på bara :)
Man är väldigt skeptisk till allt nybyggt.. men komforten är bättre!
 
Senast ändrad:
Nu börjar det faktiskt knorras lite i umgänget/jobbet! De flesta har råd och bra marginaler, så det handlar inte om att hamna på gatan men hur kul är det att lägga 30-50k i månaden på boende? Även med bra löner blir det tungt och speciellt om man har en livsstil med frekvent resande/shoppande, som många ändå har!

Vi tittar på en större lägenheten, men jag tycker kostnaden blir för tung just nu, speciellt när vi inte sett räntetoppen än
 

leicaphile

Panerai
Nu börjar det faktiskt knorras lite i umgänget/jobbet! De flesta har råd och bra marginaler, så det handlar inte om att hamna på gatan men hur kul är det att lägga 30-50k i månaden på boende? Även med bra löner blir det tungt och speciellt om man har en livsstil med frekvent resande/shoppande, som många ändå har!

Vi tittar på en större lägenheten, men jag tycker kostnaden blir för tung just nu, speciellt när vi inte sett räntetoppen än

Ja, det är väl lite så att medelklassen lajvat överklass med nära-gratis pengar och nu behöver vi återvända till verkligheten. Eftersom det här med extrema räntor pågått rätt många år nu lär det ta ett tag att rätta till sig.
 
Detta är extra tänkvärt.

Jag kan helt ärligt ge dig lite insikt (har bakgrund inom bygg)

  • Miljonprogrammet får mycket skit i medierna, främst från byggbranchen och folk som har rötter/influenser och uppbackning från finans/bygg/utveckling. Det klagas massor på kvalitet, att det är fult, kriminalitet osv osv osv. Saker som egentligen inte ens har med bostäder att göra utan vilka som faktiskt bor där. Kan verkligen rekommendera att man orkar sig igenom denna wikipediartikel om miljonprogrammet, det är en del av sveriges viktigaste skeenden socialt/socioekonomiskt.
  • Man talar mycket om i medierna - och politiskt - hur man måste ändra byggreglerna för att få "billigare byggande".

1. Miljonprogrammet byggdes under en tid när vissa av svenskarna bodde med toalett på bakgården även i storstäderna, familjerna bodde med barn i ettor och tvåor. Hiss, källarutrymmen och tvättstugor var ren lyx. Ventilation var obefintligt, ofta eldade man inne. Sjukdomar spreds fort i trångboddhet och priserna var skyhöga för arbetarklassen. Detta är decennierna före miljonprojektet. Folk tror att det bara är betongklossarna i förorten som är miljonprogram, men en avgörande stor del (30% ca) är småbostäder, villor. Om man ser hundratals likadana villor i villaområden så är de sannolikt en del av miljonprogrammet. Miljonprogrammet var egentligen lite av "the american dream" för många som helt plötsligt fick ett riktigt boende, kunde ha en bil och kanske en stuga på landet. Detta på en arbetarklasslön. Man jobbade på ericsson/skf/volvo eller som lärare/sjuksyrra och ägde en nyproducerad lägenhet som kunde vara nedbetalt på 10-20år samtidigt som man levde ett normalt liv. Standarden var långt över allt annat dessa människor kom ifrån. Jag känner människor (tänk mormor) som köpte nytt och fortfarande bor kvar i miljonprogram.

Innan miljonprogrammet hade man genomfört reformer som syftade till att få ned boendetätheten till 2 personer pr rum (!!!) och med miljonprogrammet ville man nå 0,5 personer pr rum.

Miljonprogrammet är den enskilda politiska händelsen som har påverkat levnadsstandarden och ekonomin + boendemiljön för människor i över 50år. Om det inte hade genomförts så hade man levt i en ständig situation liknande den vi har idag. Långa bostadsköer, priser som ligger 2-5ggr över produktionskostnaden, låg kvalitet.

Under byggperioden tog regeringen ett helhetsgrepp om bostadspolitiken och den övergripande målsättningen formulerades (prop. 1967:100): "Hela befolkningen skall beredas sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostäder av god kvalitet till skälig kostnad.

Om man tror att den målsättningen ekar mellan väggarna hos PEAB, JM, SKANSKA, OP Osv. så tror man nog fel.

Vid upprättandet av miljonprogrammet så var det stor statlig kontroll på allt som byggdes, men privata företag som byggde. Effektiviteten och kvalitetskontrollen var på många sätt bättre än idag. Man byggde för exempel järnväg direkt in i bostadsområdet och körde betongelementen på tåg, inne i bostadsområden stod det kranar som bara lyfte delarna på plats. Redan på fabrikerna för kök och garderober märktes delarna upp med adress, våning och lägenhetsnummer. Varenda pryl hamnade rätt direkt. Det fanns "tidsstudie män" som gick runt och tog tid på olika moment och sedan utarbetades förslag för effektivisering i byggprocessen... Idag kan ett helt bygglag stå stilla för att det är slut på skruv eller för att ett moment inte blivit genomfört i tid, och ingen bryr sig. Då blir det fika.

I 50år har miljonprogrammet gett bostäder till folket, till ett pris som marknaden aldrig hade fixat själv utan statligt ingripande. Hyror och bostadspriser hölls låga för att tillgången var god och för att stat + kommun varit engagerade i bostadsfrågan. Kvalitet var nog bland det bästa i världen, när det kom till genomtänkta planlösningar, bekvämligehter som hiss + tvättstugor + gemensamhetslokaler + parkeringar + cykelrum osv osv osv.. Sverige klev upp på en nivå som många europeiska länder inte har ens idag redan på 50/60 talet.

Miljonprogrammet är en EXTREM FARA för byggbranchen, som vid ett nytt miljonprojekt skulle tvingas bygga bra bostäder till låga priser. De skulle mista kontrollen över marknaden (där de idag köper upp och exploaterar mark - på ett sätt som kommun och stat saknar makt över - mycket areal står obebyggt för att de vill pressa upp priserna). Om marknaden för bostäder mättas så att alla får bo på den yta de önskar i ett område de trivs till ett pris som ligger nära produktionskostnaden så skulle konkurrensen behöva skärpas och vinsterna gå ned. Företagen skulle behöva effektivisera sig rejält och tänka om. Sverige har idag den minst effektiva och den dyraste byggsektorn i hela EU, kanske hela världen? osäker.

2. Att lätta på reglerna för hur bostäder skall utformas (med hänsyn til handikappanpassning, buller, utformning, val av material osv. osv..) kan sänka produktionskostnaden. Att göra tillståndsprocessen billigare och snabbare kan också förbilliga. Men med hur mycket? Hur stor del av priset vi betalar utgör det? Tänk på att det är byggbranchen som driver dessa kampanjer i medierna, det man läser är inte fakta - det är köpta artiklar och propaganda för att skapa falska uppfattningar hos köpare och skapa politiska förändringar som bara gynnar byggbranchen. Lobbygrupperna är starka och osynliga.

Om man tar summan på bostadsrättsföreningens lån + priset på lägenheten så ligger man inte sällan upp mot 80000-100000:-/m2. Men byggkostnaden har fram till för något år sedan inte varit över 20.000:-/m2. Så långt över 50% av priset ligger inte ens i byggkostnaden. Att då försöka spara genom att välja andra material eller snåla på standarden vill knappt påverka priset alls. Den absolut största delen av byggkostnaden ligger i markpriserna, ineffektivteter och vinsten hos entrepenörerna.

Vill man få ned bostadspriserna på nyproduktion så måste priserna på mark och vinsterna i branchen reduceras. Man kan bygga nytt till ungefär 20000:-/m2 (har inte nyaste priserna) när man bygger storskaligt, inget större problem. Och även om vi sparar 25% av den rena byggkostnaden, vilket är nästan omöjligt, så sparar vi bara några få procent av det vi egentligen betalar när vi köper bostäder. Hela debatten och resonemanget är trasigt att man skall sänka standarden, den utgör ingte någon större del av priset. Vi kunde fint fått marmorgolv, lyxkök och yakuzzi i alla lägenheterna utan att det ens blivit ett större hack i kurvan. Det är vinsterna...

Det som egentligen styr priserna på bostäder är hur mycket pengar banken lånar ut, och därför hur hög disponibel inkomst hushållet som önskar bo på platsen har. Inkomsten styr hur mycket banken lånar ut, och bankens maximala utlåning styr hur mycket en familj är beredd att betala för ett givet objekt. Det finns väldigt liten koppling mellan byggkostnaden och vad man betalar för en lägenhet eller en villa. Det är platsen som styr, på grund av vilka som vill bo där och deras inkomst styr hur mycket banken lånar ut. Standarden är nästan en marginell faktor. En lyxvilla i rinkeby går för mindre än en skabbig orenoverad lägenhet från 30talet på östermalm.

Sällan ser man någon som faktiskt räknar. Men om man ställer upp en kostnadsberäkning på sitt boende över en livstid där man ser på:

  • Den faktiska byggkostnaden minus skatter och moms på arbetskraft och material
  • Kostnaden för mark
  • Skatterna för material och arbetskraft
  • Vinster till entrepenörer i alla led
  • Räntorna till banken
  • Mäklararvoden
  • Underhåll

Då kommer den faktiska byggkostnaden vara minimal i sammanhanget. Och förmodligen kommer banken och entrepenören / utvecklaren vara den största utgiften.

Om man kan eliminera de onödiga posterna som inte ger mervärde, dvs vinsterna, räntorna, mäklararvoden så har man säkert sänkt totalkostnaden med 75%. Länge sedan jag såg någon uträkning. Vi talar här om den samlade boendekostnaden över en livstid, men med utgångspunkt i att man börjar i nybyggnation med dagens system.

För att komma dit marknaden borde vara behöver man omorganisera hur hela marknaden fungerar, och dit kommer man aldrig komma om marknaden själv får bestämma. Situationen just nu är optimerad för att byggbranchen och bankerna + mäklare skall tjäna pengar. Inte för att folk skall bo. Konkurrens existerar knappt. Att förvänta sig en lösning på bostadsprblemet från "marknaden" är ungefär som att förvänta sig att alla kriminella skall checka in på fängelsen själv så att vi inte behöver någon polis. Folk och företag gör det som käns mest lätt & lönsamt, inte det som är rätt eller bäst.

Om du orkade läsa artikeln om miljonprogrammet, så ställer du dig frågan efteråt om detta är den bild du tidigare har haft om miljonprogrammet. Ställ dig själv sedan frågan om den bild du har, och vem som tjänar på att sprida den falska bilden och uppfattningen? Du förlorar iallafall på dagens system om du är arbetarklass eller medeklass och saknar ett ställe att bo där du känner dig trygg, hemma och har bra standard och tilgänglighet i området till ett pris du kan betala av på 10-15år. Det är idag fullt möjligt att bygga med ännu större relativ effektivitet och standard än vad man byggde på 60talet, men det finns inget incitament för marknaden att leverera detta till köparen. "marknadspriser" och "fria marknader" kommer aldrig, ens under historiens evighet, att leverera det miljonprogrammet levererade till svenska folket.

Nu är det ju inget för alla, men det var ett stort kliv upp för dem som hade lite eller ingenting. Akademiker, socitet och höginkomsttagare har redan de medel vi behöver för att forma det boende vi vill. Det är de resterande 80-90% av befolkningen som inte har det. Jag växte själv upp i miljonprogramsbetong men skulle inte flytta tillbaka, jag är dock tacksam för att jag slapp leva i sämre standard.

Projektet var politiskt förankrat från höger till vänster i en bred överenskommelse. Idag törs knappt vänsterpartiet eller MP mupparna yttra tanken på ett nytt miljonprogram.

- Under debatten som föregick 1965 års riksdagsbeslut förespråkade Högerpartiet, företrätt av dess förste vice ordförande Gösta Bohman, att 1,5 miljoner lägenheter behövdes de närmsta 10 åren medan Folkpartiet uppskattade behovet till 1,1 miljoner nya lägenheter.[9] Termen lägenhet användes vid den här tiden även för bostäder i villor.

Om vi betalat för byggkostnaden så hade vi antingen kunnat bo i små palats, eller så hade vi varit skuldfria efter ca 15år. På grund av hur marknaden fungerar så har vi skulder i 100år. Detta är konsekvensen av ett system som vi har idag, som man inte behöver gå tillbaka mer än 20-40år för att se hur det var innan med ett annat system. Hur det påverkar levnadsstandarden och den samhällsekonomiska risken i bostadsmarknaden / finansbranchen lämnar jag som en övning till den som orkar grubbla.
 
Senast ändrad:

spammerstakeahike

Patek
2-Faktor
Jag kan helt ärligt ge dig lite insikt (har bakgrund inom bygg)

  • Miljonprogrammet får mycket skit i medierna, främst från byggbranchen och folk som har rötter/influenser och uppbackning från finans/bygg/utveckling. Det klagas massor på kvalitet, att det är fult, kriminalitet osv osv osv. Saker som egentligen inte ens har med bostäder att göra utan vilka som faktiskt bor där.
  • Man talar mycket om i medierna - och politiskt - hur man måste ändra byggreglerna för att få "billigare byggande".

1. Miljonprogrammet byggdes under en tid när vissa av svenskarna bodde med toalett på bakgården även i storstäderna, familjerna bodde med barn i ettor och tvåor. Hiss, källarutrymmen och tvättstugor var ren lyx. Ventilation var obefintligt, ofta eldade man inne. Sjukdomar spreds fort i trånfdboddhet och priserna var skyhöga. Detta är decennierna före miljonprojektet. Folk tror att det bara är betongklossarna i förorten som är miljonprogram, men en avgörande stor del är småbostäder, villor. Om man ser hundratals likadana villor i villaområden så är de sannolikt en del av miljonprogrammet.

Miljonprogrammet är den enskilda politiska händelsen som har påverkat levnadsstandarden och ekonomin + boendemiljön för människor i över 50år. Om det inte hade genomförts så hade man levt i en ständig situation liknande den vi har idag. Långa bostadsköer, priser som ligger 2-5ggr över produktionskostnaden, låg kvalitet.

Vid upprättandet av miljonprogrammet så var det stor statlig kontroll på allt som byggdes, men privata företag som byggde. Effektiviteten och kvalitetskontrollen var på många sätt bättre än idag. Man byggde för exempel järnväg direkt in i bostadsområdet och körde betongelementen på tåg, inne i bostadsområden stod det kranar som bara lyfte delarna på plats. Redan på fabrikerna för kök och garderober märktes delarna upp med adress, våning och lägenhetsnummer. Varenda pryl hamnade rätt direkt. Det fanns "tidsstudie män" som gick runt och tog tid på olika moment och sedan utarbetades förslag för effektivisering i byggprocessen... Idag kan ett helt bygglag stå stilla för att det är slut på skruv eller för att ett moment inte blivit genomfört i tid, och ingen bryr sig. Då blir det fika.

I 50år har miljonprogrammet gett bostäder till folket, till ett pris som marknaden aldrig hade fixat själv utan statligt ingripande. Hyror och bostadspriser hölls låga för att tillgången var god och för att stat + kommun varit engagerade i bostadsfrågan. Kvalitet var nog bland det bästa i världen, när det kom till genomtänkta planlösningar, bekvämligehter som hiss + tvättstugor + gemensamhetslokaler + parkeringar + cykelrum osv osv osv.. Sverige klev upp på en nivå som många europeiska länder inte har ens idag redan på 50/60 talet.

Miljonprogrammet är en EXTREM FARA för byggbranchen, som vid ett nytt miljonprojekt skulle tvingas bygga bra bostäder till låga priser. De skulle mista kontrollen över marknaden (där de idag köper upp och exploaterar mark - på ett sätt som kommun och stat saknar makt över - mycket areal står obebyggt för att de vill pressa upp priserna). Om marknaden för bostäder mättas så att alla får bo på den yta de önskar i ett område de trivs till ett pris som ligger nära produktionskostnaden så skulle konkurrensen behöva skärpas och vinsterna gå ned. Företagen skulle behöva effektivisera sig rejält och tänka om. Sverige har idag den minst effektiva och den dyraste byggsektorn i hela EU, kanske hela världen? osäker.

2. Att lätta på reglerna för hur bostäder skall utformas (med hänsyn til handikappanpassning, buller, utformning, val av material osv. osv..) kan sänka produktionskostnaden. Att göra tillståndsprocessen billigare och snabbare kan också förbilliga. Men med hur mycket? Hur stor del av priset vi betalar utgör det? Tänk på att det är byggbranchen som driver dessa kampanjer i medierna, det man läser är inte fakta - det är köpta artiklar och propaganda för att skapa falska uppfattningar hos köpare och skapa politiska förändringar som bara gynnar byggbranchen. Lobbygrupperna är starka och osynliga.

Om man tar summan på bostadsrättsföreningens lån + priset på lägenheten så ligger man inte sällan upp mot 80000-100000:-/m2. Men byggkostnaden har fram till för något år sedan inte varit över 20.000:-/m2. Så långt över 50% av priset ligger inte ens i byggkostnaden. Att då försöka spara genom att välja andra material eller snåla på standarden vill knappt påverka priset alls. Den absolut största delen av byggkostnaden ligger i markpriserna, ineffektivteter och vinsten hos entrepenörerna.

Vill man få ned bostadspriserna på nyproduktion så måste priserna på mark och vinsterna i branchen reduceras. Man kan bygga nytt till ungefär 20000:-/m2 (har inte nyaste priserna) när man bygger storskaligt, inget större problem. Och även om vi sparar 25% av den rena byggkostnaden, vilket är nästan omöjligt, så sparar vi bara några få procent av det vi egentligen betalar när vi köper bostäder. Hela debatten och resonemanget är trasigt att man skall sänka standarden, den utgör ingte någon större del av priset. Vi kunde fint fått marmorgolv, lyxkök och yakuzzi i alla lägenheterna utan att det ens blivit ett större hack i kurvan. Det är vinsterna...

Det som egentligen styr priserna på bostäder är hur mycket pengar banken lånar ut, och därför hur hög disponibel inkomst hushållet som önskar på platsen har. Inkomsten styr hur mycket banken lånar ut, och bankens maximala utlåning styr hur mycket en familj är beredd att betala för ett givet objekt. Det finns väldigt liten koppling mellan byggkostnaden och vad man betalar för en lägenhet eller en villa. Det är platsen som styr, på grund av vilka som vill bo där och deras inkomst styr hur mycket banken lånar ut. Standarden är nästan en marginell faktor. En lyxvilla i rinkeby går för mindre än en skabbig orenoverad lägenhet från 30talet på östermalm.

Sällan ser man någon som faktiskt räknar. Men om man ställer upp en kostnadsberäkning på sitt boende över en livstid där man ser på:

  • Den faktiska byggkostnaden minus skatter och moms på arbetskraft och material
  • Kostnaden för mark
  • Skatterna för material och arbetskraft
  • Vinster till entrepenörer i alla led
  • Räntorna till banken
  • Mäklararvoden
  • Underhåll

Då kommer den faktiska byggkostnaden vara minimal i sammanhanget. Och förmodligen kommer banken och entrepenören / utvecklaren vara den största utgiften.

Om man kan eliminera de onödiga posterna som inte ger mervärde, dvs vinsterna, räntorna, mäklararvoden så har man säkert sänkt totalkostnaden med 75%. Länge sedan jag såg någon uträkning. Vi talar här om den samlade boendekostnaden över en livstid, men med utgångspunkt i att man börjar i nybyggnation med dagens system.

För att komma dit behöver man omorganisera hur hela marknaden fungerar, och dit kommer man aldrig komma om marknaden själv får bestämma. Situationen just nu är optimerad för att byggbranchen och bankerna + mäklare skall tjäna pengar. Inte för att folk skall bo. Konkurrens existerar knappt.

Tack för ett insiktsfullt inlägg. Att det var så illa inom byggbranschen är nytt för mig. Hade mina aningar om att byggherrar (och givetvis banken) tjänade väldigt bra men detta är en chockerande läsning. Den stora förloraren är alltså, i princip alltid, köparen iaf när det gäller nyproduktion.

I mitt fall köpte jag billigt och sålde mångdubbelt dyrare (och köpte nyprod innan priserna sköt i höjden) så även om jag tjänade en hacka och hade ren tur är jag fortfarande lite småsur på byggbolaget som tog lika mkt betalt fastän de i ett tidigt skede fundamentalt reviderade hur de skulle bygga bostaden.
 
Tack för ett insiktsfullt inlägg. Att det var så illa inom byggbranschen är nytt för mig. Hade mina aningar om att byggherrar (och givetvis banken) tjänade väldigt bra men detta är en chockerande läsning. Den stora förloraren är alltså, i princip alltid, köparen iaf när det gäller nyproduktion.

I mitt fall köpte jag billigt och sålde mångdubbelt dyrare (och köpte nyprod innan priserna sköt i höjden) så även om jag tjänade en hacka och hade ren tur är jag fortfarande lite småsur på byggbolaget som tog lika mkt betalt fastän de i ett tidigt skede fundamentalt reviderade hur de skulle bygga bostaden.

Det finns flera avslöjade fall om extremt grov korruption mellan politiker, byggbolag, organisationer osv. Dessa artiklar är bara toppen av isberget.

SVT har en dokumentär om PEAB + sossarna + frikyrka (fotbollslag)
BEAB - Kindberg - Fotbollslag - Sossarna



Här är en retorisk fråga:
Om du köpte en etta, som gick upp 30% i pris, och sedan flyttade till en 2a, som gick upp 30% i pris, och sedan flyttade till en villa. Och du bor kvar i den idag och den har gått upp 50% i pris.

Har du då blivit rikare?
Hur ser din skuldsituation då ut?
Hur mycket pengar lägger du på räntor?
Hur mycket pengar har du lagt / är skyldig staten i reavinstskatt?
Vad blir mäklararvodet varje gång du köper/säljer?
Hur mycket pengar lägger du då, under en livstid, ut på mäklararvoden, skatt och räntor för ditt boende? Vilke livskvalitet ger dessa avgifter dig?

Om det istället hade gått ned -30%, och sedan ned -30% och sedan ned 50%..

Har du då blivit rikare?
Hur hade din skuldsituation sett utdå?
Hur mycket pengar lägger du då på räntor?
Vad blir mäklararvodet varje gång du köper/säljer?
Hur mycket pengar lägger du då i detta exmpel, under en livstid, ut på mäklararvoden, skatt och räntor för ditt boende?
Hur mycket rikare hade du varit om du investerat det ekonomiska överskottet detta prisfall genererat i aktier eller en verksamhet?

Hade du varit rikare eller fattigare om marknaden går upp eller ned?
Hur hade ditt ekonomiska utrymme för konsumtion sett ut idag vid fallande marknad, kontra stigande marknad?

Grubbla på det en stund. Ta med i ekvationen att:
    • du får göra avdrag på 15% när du säljer med förlust
    • mäklararvodet blir lägre vid lägre priser
    • räntorna är lägre när skulderna man har är lägre
    [*]
    • du måste betala skatt eller ränta på skatten om du sjuter upp den efter en vinst
    • mäklararvodet blir högre vid högre priser
    • kostnaden från räntorna blir högre när det tar längre tid att betala ned lånen - om man ens lyckas under en livstid.
    [*]Allt detta är en retorisk fråga. Det är bostadsmarknadsparadoxen som de flesta människor aldrig någonsin kommer att förstå, för att känslor inte alltid är detsamma som verkligenheten. Och så länge det "känns bra" så är folk nöjda. Och det känns bra när man bor i ett hus som "går upp i värde" oavsett om man kan realisera det eller inte.
 
Senast ändrad:

spammerstakeahike

Patek
2-Faktor
Här är en retorisk fråga:
Om du köpte en etta, som gick upp 30% i pris, och sedan flyttade till en 2a, som gick upp 30% i pris, och sedan flyttade till en villa. Och du bor kvar i den idag och den har gått upp 50% i pris.

Har du då blivit rikare?
Hur ser din skuldsituation då ut?
Hur mycket pengar lägger du på räntor?
Hur mycket pengar har du lagt / är skyldig staten i reavinstskatt?
Vad blir mäklararvodet varje gång du köper/säljer?
Hur mycket pengar lägger du då, under en livstid, ut på mäklararvoden, skatt och räntor för ditt boende? Vilke livskvalitet ger dessa avgifter dig?

Om det istället hade gått ned -30%, och sedan ned -30% och sedan ned 50%..

Har du då blivit rikare?
Hur hade din skuldsituation sett utdå?
Hur mycket pengar lägger du då på räntor?
Vad blir mäklararvodet varje gång du köper/säljer?
Hur mycket pengar lägger du då i detta exmpel, under en livstid, ut på mäklararvoden, skatt och räntor för ditt boende?

Hade du varit rikare eller fattigare om marknaden går upp eller ned?
Hur hade ditt ekonomiska utrymme för konsumtion sett ut idag vid fallande marknad, kontra stigande marknad?

Grubbla på det en stund. Ta med i ekvationen att:
  • du får göra avdrag på 15% när du säljer med förlust
  • mäklararvodet blir lägre vid lägre priser
  • räntorna är lägre när skulderna man har är lägre

  • du måste betala skatt eller ränta på skatten om du sjuter upp den efter en vinst
  • mäklararvodet blir högre vid högre priser
  • kostnaden från räntorna blir högre när det tar längre tid att betala ned lånen - om man ens lyckas under en livstid.

Det är kanske inte direkt applicerbart på mig.


Men gör man 30% vinst eller 30 % förlust i ditt exempel är det givetvis en helt annan femma. Jag skulle gissa på att den som säljer med förlust t om har pengar över i slutändan.
 
Det är kanske inte direkt applicerbart på mig.


Men gör man 30% vinst eller 30 % förlust i ditt exempel är det givetvis en helt annan femma. Jag skulle gissa på att den som säljer med förlust t om har pengar över i slutändan.

Håll med om att detta är en retorisk intressant frågeställning?
Istället för att betala pengar TILL staten så får man pengar FRÅN staten.
Mäklararvodet reduceras.
Man behöver ta upp MINDRE nya lån när man flyttar till en STÖRRE lägenhet.
Räntorna blir LÄGRE då man får en LÄGRE skuld.
(om priserna sjunker alltså)
Totalt sett så lägger man mindre av sin disponibla inkomst på boende om marknaden går ned, och får då en högre levnadsstandard och mindre huvudbry. Säkert också en bättre bostad eftersom man kan lägga mer pengar på tillpassning.

Frågan är lätt för folk att greppa om man byter ut bostaden mot priset på mjölk, ström eller bensin. Men så fort det kommer till bostaden så är folk glada för att priserna går upp i en evig spiral som bara gjort oss fattigare även om vi "känner oss rikare". Faktum är att alla prisökningar (på tillgångar eller konsumtionsvaror) som är större än inkomstökningarna gör oss fattigare totalt. Vissa individer kan göra förtjänst, eller folk som flyttar från stort till litet, eller folk som säljer och börjar hyra när de är pensionärer.. Men "fattigdomen" som prisökningen innebär flyttas då bara över till någon annan, det är ett pyramidspel som inte går att göra exit från utan att någon annan tar din plats.

Frågan man skall ställa sig är vart pengarn tar vägen. Och svaret är: Staten, Banken, Mäklaren, Entrepenören, Hyresvärden.
Man får inte glömma att hyresvärden tjänar pengar när bostadspriserna går upp, för då kan han höja hyran mer.
Och när hyresvärden höjer hyran (genom renoveringar) så blir din skatt högre, för fantastiskt många av de som hyr får sin hyra betald av dig - som betalar skatt - via kommunen.

I min gamla hemstad kan man roa sig med att söka på oilka adresser på ratist. När man kollar nyproduktion med höga månadsavgifter på hyrorna så är det en majoritet av personerna som bor där som inte har svenska namn... För svenskarna har inte råd att bo där, hyrorna är över 10.000:-/mån. Arbetarklassen bor i det gamla hyresbeståndet som har sämre standard och tillgänglighet, ibland även längre från staden, typ på landet.
 
Senast ändrad:

spammerstakeahike

Patek
2-Faktor
Håll med om att detta är en retorisk intressant frågeställning?
Istället för att betala pengar TILL staten så får man pengar FRÅN staten.
Mäklararvodet reduceras.
Man behöver ta upp MINDRE nya lån när man flyttar till en STÖRRE lägenhet.
Räntorna blir LÄGRE då man får en LÄGRE skuld.
(om priserna sjunker alltså)
Totalt sett så lägger man mindre av sin disponibla inkomst på boende om marknaden går ned, och får då en högre levnadsstandard och mindre huvudbry. Säkert också en bättre bostad eftersom man kan lägga mer pengar på tillpassning.

Frågan är lätt för folk att greppa om man byter ut bostaden mot priset på mjölk, ström eller bensin. Men så fort det kommer till bostaden så är folk glada för att priserna går upp i en evig spiral som bara gjort oss fattigare även om vi "känner oss rikare". Faktum är att alla prisökningar (på tillgångar eller konsumtionsvaror) som är större än inkomstökningarna gör oss fattigare totalt. Vissa individer kan göra förtjänst, eller folk som flyttar från stort till litet, eller folk som säljer och börjar hyra när de är pensionärer.. Men "fattigdomen" som prisökningen innebär flyttas då bara över till någon annan, det är ett pyramidspel som inte går att göra exit från utan att någon annan tar din plats.

Frågan man skall ställa sig är vart pengarn tar vägen. Och svaret är: Staten, Banken, Mäklaren, Entrepenören, Hyresvärden.
Man får inte glömma att hyresvärden tjänar pengar när bostadspriserna går upp, för då kan han höja hyran mer.
Och när hyresvärden höjer hyran (genom renoveringar) så blir din skatt högre, för fantastiskt många av de som hyr får sin hyra betald av dig - som betalar skatt - via kommunen.

I min gamla hemstad kan man roa sig med att söka på oilka adresser på ratist. När man kollar nyproduktion med höga månadsavgifter på hyrorna så är det en majoritet av personerna som bor där som inte har svenska namn... För svenskarna har inte råd att bo där, hyrorna är över 10.000:-/mån. Arbetarklassen bor i det gamla hyresbeståndet som har sämre standard och tillgänglighet, ibland även längre från staden, typ på landet.

Ja frågeställningen är intressant. En blygsam eller t om en större vinst är inte alltid en vinst. Vinst blir det bara när du byter ner dig. En bra påminnelse. Håller med om att folk generellt tänker i helt andra termer och tankegångar (vurpor) när det gäller bostäder.
 
En till väldigt spännande observation.

Ränteavdraget

I sverige tillämpas ett skatteavdrag (sedan 1970 talet) på räntor, detta för att "bistå" med räntekostnaderna. Men det gör i realiteten inte att folk får lägre utgifter på räntorna, eftersom det bara har skapat utrymme att ta upp ett ännu större lån. Så vad som egetnligen sker är en överföring av pengar från staten -> banken.

Bolånetorsken är bara mellanhanden. Bostadsköparen hade fått låna mindre pengar av banken vid samma disponibla inkomst om ränteavdraget togs bort. Ränteutgifterna hade varit desamma varje månad. Det skulle dock ta några år att jämna ut borttagandet så att man minskar tryckandet av nya krediter under denna period. - om inte bankerna sänker vinsten. Bankerna förlorar ungefär en kvartalsvinst om man tar bort räntebidraget, vilket också är ett alternativ.

Nu när räntan gått upp så har räntebidraget dubblats och är nu uppe i närmare 40 miljarder krono. Detta är närmare 3% av sveriges statsbudget (tror den är ca 1200 miljarder 2023).

Så 3% av alla pengar vi betalar i skatt till staten, går via bolånetorskarna tillbaka till bankerna som ränta.
Ränteavdraget 37 miljarder - artikel DN

Om man räknar med att det kostar 20.000:- att bygga 1 kvadratmeter bostad, så innebär detta att staten kastar bort 1850000 kvadratmeter hypotetiskt bostadsbyggande varje år till ingen nytta.

Om man istället använt dessa pengar på att bygga nya hyresrätter och hyra ut dem till självkostnadspris + 5% så hade man kunnat bortse från kapitalkostnaden helt. Pengarna hade ändå gjort +/- 0 i statskassan.

Om man räknar med att en vanlig person behöver i snitt 40 kvadratmeter att bo på så hade man kunnat bygga bostäder för 46250 människor varje år utan att ens höja skatten. Helt gratis (för staten, men på bankernas bekostnad). Och bankerna hade blivit tvungna att sänka ränteinkomsterna med motsvarande för att folk helt enkelt inte kan låna mer om räntebidraget tas bort.

På 10år skulle man då helt utan att öka skatten kunna bygga nästan 500.000 nya lägenheter till folket och hyra ut dem. Eller sälja dem till självkostnadspris så blir det en vinst för staten med ca 370 miljarder på 10år. Förlusten av intäkter för bankerna är motsvarande.

Den enda reella ekonomiska effekten efter 10år skulle vara att bankerna får in mindre pengar. Räntekostnaden för lånetagare jämnar ut sig över tiden när de tar upp mindre lån och kostnaden förblir densamma. Bankerna skulle egentligen kunna korrigera ett borttagande av räntebidraget själva, och fortfarande göra vinst. Bankernas samlade vinst för bara ett kvartal motsvarar säkert räntebidragets hela kostnad.

500000 nya bostäder betyder att 1/20 som bor i sverige skulle få en helt ny bostad på 10år. Egentligen fler eftersom barn inte har egna bostäder.

Denna ekonomiska rokad skulle finansiera en ökning av antalet lägenheter/bostäder/bostadsenheter i landet med nästan 1% varje år (avtar ju när antalet ökar).

Samtidigt skulle priserna på existerande bestånd gå ned, och det skulle bli lättare för folk att komma in på bostadsmarknaden.

Folk som gjort bostadskarriär och har mycket skulder skulle såklart inte uppskatta manövern. Kan lösas genom att man helt enkelt vältrar över förluster från bostadsaffärer på bankerna enligt proportionen på lånet. Så om köparen lånat 80% så får banken ta 80% av förlusten och köparen 20%. Det skulle skapa incitament för bankerna att reglera utlåningen själva istället för att bara ösa ut krediter.

** räkneexemplet förutsätter att landet har kapacitet för att bygga denna mängd bostäder.

Om staten istället väljer att inte blanda sig i bostadsmarknaden så skulle man iallafall kunna sänka skatten i landet med 3% om man fasade ut räntebidraget.
 
Senast ändrad:

Erdna

Cartier
Håller med.
Nyproduktion - ser lyxigt ut på lite avstånd men vid närmare granskning hittar man många tråkiga genvägar och bruk av billigt material, utgående modeller på kökluckor, vitvaror osv. Och byggslarv, kassa målningar osv ska vi inte börja tala om...

Likaså sk oberoende besiktningsmän anlitade av byggherren som hittar småfel som är lätta att åtgärda men struntar i stora fel.

Man byggde bättre förr. Då fanns det något som hette yrkesstolthet.

Well, allt är ju relativt.

De flesta nyproduktioner har trots allt kök från Ballingslöv, HTH, Venum och de gör ändå fina grejer. Och det känns att det är kvalité. Dessutom är ugnar, induktionshäll m.m en helt annan nivå idag även om du tar det typ "sämsta" från Electrolux eller Siemens osv...

Tittar du ex. i ett "halvnytt område" som Hammarby Sjöstad så ser 80% av lägenheterna där ut som trötta hyresrätter invärtes - och där betalar du premium (!) helt sanslöst.

Pratar vi äldre kåkar i Stockholm city vill man väl knappt veta hur det Kan se ut innanför väggar och kring rören. Ofta lyhört och trappuppgångar som ser ut att falla ihop närsom med småhissar som strular.

Allt har sina för/nackdelar :)


Många snackar om föreningens ekonomi men hur många har egentligen gått omkull om vi ej pratar typ Brf. Kinesiska Muren i Malmö typ....
 
Well, allt är ju relativt.

De flesta nyproduktioner har trots allt kök från Ballingslöv, HTH, Venum och de gör ändå fina grejer. Och det känns att det är kvalité. Dessutom är ugnar, induktionshäll m.m en helt annan nivå idag även om du tar det typ "sämsta" från Electrolux eller Siemens osv...

Tittar du ex. i ett "halvnytt område" som Hammarby Sjöstad så ser 80% av lägenheterna där ut som trötta hyresrätter invärtes - och där betalar du premium (!) helt sanslöst.

Pratar vi äldre kåkar i Stockholm city vill man väl knappt veta hur det Kan se ut innanför väggar och kring rören. Ofta lyhört och trappuppgångar som ser ut att falla ihop närsom med småhissar som strular.

Allt har sina för/nackdelar :)


Många snackar om föreningens ekonomi men hur många har egentligen gått omkull om vi ej pratar typ Brf. Kinesiska Muren i Malmö typ....

Jag tror de gick omkull en del föreningar på 90talet.

När jag gick i gymnasiet så fick man bostadsrätter gratis ibland. Så var det då. De går för miljonbelopp idag.

Har sett de som fått höja avgifterna med 50-100%. För mig är det nästan en lika big fail som konkurs, för det betyder att någon jävel inte har gjort jobbet riktigt.

De där i Malmö var ju föremål för insider bedrägerier på mångmiljonbelopp av kriminella. De gick väl i konken redan innan räntorna gick upp? Kommer inte ihåg.

Tänk på att detaljerna du nämner med köken för exempel bara ökar byggkostnaden med kanske 30.000:- eller så. Det är bara materialet som är dyrare, monteringskostnaden är likvärdig. Stora utvecklare köper fina kök för väldigt bra priser. Så skillnaden mellan Ikeastandars og HTH är kanske motsvarande priset av en kvadratmeter för köparen till, om du förstår. Så istället för 5.000.000:- för den nya 2an i stockholm så blir det 5.030.000:- med ett superfint kök. Och kanske 5.060.000:- med ett riktigt lyxigt helkakglat badrum. Om man vänt på det och verkligen slaktat standarden till ett minimum kanske man landat på 4.800.000:-, då snackar vi utan hiss och tvättstuga osv. Priserna man ser i handeln är inte samma som utvecklarna köper in för.. Och transport + montering är lika dyrt oavsett.

Kinesiska muren i malmö är ju också ett exempel på spekulationsägande. Om folk som bodde i föreningen faktiskt också ägde så hade det kanske inte skett.

Jag tror en stor del av lägenheterna där hyrdes ut i andra hand till migranter, de ägdes av folk som spekulerade och av företag som drev med andrahandsuthyrning.

Inte omöjligt att någon eller några skaffat sig mer rösträtt genom att äga flera enheter, och sedan blåste sin egen förening på pengar.
 
Senast ändrad:

nobblan

Omega
Nu börjar det faktiskt knorras lite i umgänget/jobbet! De flesta har råd och bra marginaler, så det handlar inte om att hamna på gatan men hur kul är det att lägga 30-50k i månaden på boende? Även med bra löner blir det tungt och speciellt om man har en livsstil med frekvent resande/shoppande, som många ändå har!

Vi tittar på en större lägenheten, men jag tycker kostnaden blir för tung just nu, speciellt när vi inte sett räntetoppen än

Upplever samma knorr!
 

Erdna

Cartier
Jag tror de gick omkull en del föreningar på 90talet.

När jag gick i gymnasiet så fick man bostadsrätter gratis ibland. Så var det då. De går för miljonbelopp idag.

Har sett de som fått höja avgifterna med 50-100%. För mig är det nästan en lika big fail som konkurs, för det betyder att någon jävel inte har gjort jobbet riktigt.

De där i Malmö var ju föremål för insider bedrägerier på mångmiljonbelopp av kriminella. De gick väl i konken redan innan räntorna gick upp? Kommer inte ihåg.

Tänk på att detaljerna du nämner med köken för exempel bara ökar byggkostnaden med kanske 30.000:- eller så. Det är bara materialet som är dyrare, monteringskostnaden är likvärdig. Stora utvecklare köper fina kök för väldigt bra priser. Så skillnaden mellan Ikeastandars og HTH är kanske motsvarande priset av en kvadratmeter för köparen till, om du förstår. Så istället för 5.000.000:- för den nya 2an i stockholm så blir det 5.030.000:- med ett superfint kök. Och kanske 5.060.000:- med ett riktigt lyxigt helkakglat badrum. Om man vänt på det och verkligen slaktat standarden till ett minimum kanske man landat på 4.800.000:-, då snackar vi utan hiss och tvättstuga osv. Priserna man ser i handeln är inte samma som utvecklarna köper in för.. Och transport + montering är lika dyrt oavsett.

Kinesiska muren i malmö är ju också ett exempel på spekulationsägande. Om folk som bodde i föreningen faktiskt också ägde så hade det kanske inte skett.

Jag tror en stor del av lägenheterna där hyrdes ut i andra hand till migranter, de ägdes av folk som spekulerade och av företag som drev med andrahandsuthyrning.

Inte omöjligt att någon eller några skaffat sig mer rösträtt genom att äga flera enheter, och sedan blåste sin egen förening på pengar.
oj, 90talet... who cares

Förstår inte riktigt vad du yrar om med kostnaden för köken. Riktigt jävla virrigt gällande din "uträkning" och jag skiter ärligt talat i vad det kostar byggbolagen så länge jag känner att det är en "hyfsad" deal för mig. Jag har ingen lust att köpa ett ruckel och sätta in ett HTH eller Ballingslöv-kök för 250-300k on top.

Jag vet inte riktigt vilken plats/brf man ska köpa för att hitta ett totalt fläckfritt "register" enligt en del här inne och det känns tydligt att flera inte bor i Stockholm.

Vad jag bara ville komma fram till är att man ej ska stirra sig blint på föreningens ekonomi ENDAST. Äldre föreningar kan ha kraftiga renoveringsbehov i närtid (som ny produktion inte har, och som står under garantier första tiden) och som jag skrev tidigare oftast dålig isolering, lyhört, små hissar och en skitig insida då byggnaden kanske är 50-100 år gammal vs. nybyggt, fräscht, stora hissar, kanske parkering rätt ner i huset, tjocka isolerade fönster och väggar, fjärrvärme - listan kan gå lång..... oavsett dagens byggande är det fortfarande en jävla skillnad på kvalitéen på sista raden ÄVEN om de skulle fuskas lite någonstans.

Till de som funderar på nyproduktion skulle jag ändå rekommendera nyprod. i större förening runt 100 lgh. och några lokaler i ett attraktivt område säg Sundbyberg eller Nacka. Då är man safe oavsett om man har en längre tidshorizont än till jul typ.
 
oj, 90talet... who cares

Förstår inte riktigt vad du yrar om med kostnaden för köken. Riktigt jävla virrigt gällande din "uträkning" och jag skiter ärligt talat i vad det kostar byggbolagen så länge jag känner att det är en "hyfsad" deal för mig. Jag har ingen lust att köpa ett ruckel och sätta in ett HTH eller Ballingslöv-kök för 250-300k on top.

Jag vet inte riktigt vilken plats/brf man ska köpa för att hitta ett totalt fläckfritt "register" enligt en del här inne och det känns tydligt att flera inte bor i Stockholm.

Vad jag bara ville komma fram till är att man ej ska stirra sig blint på föreningens ekonomi ENDAST. Äldre föreningar kan ha kraftiga renoveringsbehov i närtid (som ny produktion inte har, och som står under garantier första tiden) och som jag skrev tidigare oftast dålig isolering, lyhört, små hissar och en skitig insida då byggnaden kanske är 50-100 år gammal vs. nybyggt, fräscht, stora hissar, kanske parkering rätt ner i huset, tjocka isolerade fönster och väggar, fjärrvärme - listan kan gå lång..... oavsett dagens byggande är det fortfarande en jävla skillnad på kvalitéen på sista raden ÄVEN om de skulle fuskas lite någonstans.

Till de som funderar på nyproduktion skulle jag ändå rekommendera nyprod. i större förening runt 100 lgh. och några lokaler i ett attraktivt område säg Sundbyberg eller Nacka. Då är man safe oavsett om man har en längre tidshorizont än till jul typ.


Du är en bra bolånetorsk då =) För det är attityden att man inte bryr sig eller inte förstår som skapat situationen idag, tillsammans med bankerna, politikerna och byggbolagen då. Situationen i sverige är exceptionell internationellt medräknat de låga inkomsterna i landet. Säger inte att det är bra någonannanstans, men det är riktigt dåligt i sverige idag relativt vad som byggdes på 60 talet med den teknologi och köpkraft som fanns tillgänglig då. Man fick tidigare det man betalade för, vilket man inte får idag. Nedbetalt på 10-20år, inte 100år.

Garantierna vid nybyggnation löser endast ut problemfritt om det är småsaker. Om skadorna eller problemen är omfattande så sätter man bara entrepenaden i konkurs eller gör en lång rättsprocess av det som inte täcker skadorna. Läs gärna om enstegstätade fasader och hur det påverkade villaägarna som köpt dessa objekt.

Om du vill läsa mer om hur BRFer riggas fel idag för att maximera vinsterna för utvecklarna så har bloggaren cornucopia skrivit många gånger om detta. Han tar upp en del väldigt fina poänger som alla borde känna till om de köper nyproduktion. Bland annat att lånen inte betalas ned i den ekonomiska planen, och att räntorna är 0% första åren osv. De säljer alltså något som kommer blir snuskigt dyrt att äga efter 5-10år.

Om du inte förstod varför standarden i nybyggnation inte utgör en väsentlig del av priset man betalar så har jag tyvärr inget sätt att förklara det på. Men det faktum att du inte förstår det, och att du inte bryr dig, berättar en hel del om attityden bland bolånetorskarna och varför marknaden ser ut som den gör. Min poäng är att priset inte påverkas nämnvärt av högre eller lägre standard i objektet vid nybyggnation. Och att det inte utgör någon nämnvärd extrakostnad att höja standarden. Byggmaterialen och installationerna är billiga i sammanhanget. Man betalar många gånger för en Koenigsegg och får en pimpad T-ford. Om man inte tycker det är problem så säljer jag gärna en Rowlex til dig för 50.000:- =)


Man måste nog vidare skilja på kvalitet och komfort. Kvalitet i äldre byggnader är mycket bättre än dagens byggnader. Kvalitet betyder att de håller länge och är byggda av hållbara material som inte slits eller åldras, tänk marmor, betong, kakel, puts, tegel - i motsats till enstegstätningar och plåt osv.. Hållbarheten hos en byggnad bestäms också av utformningen, som takutsprång och lutningen på taken. Komfort däremot är temperatur och akustik, planlösning samt olika former av bekvämlighet. Kvalitet kan mätas, komfort är det man upplever.

Själv bor jag i något som är byggt 2010 och upplever standarden som mycket god, och varje gång jag är i hus från 60-70 talet eller äldre förstår jag inte hur folk står ut. Planlösningar, buller, termisk komfort, ljusinsläpp, driftskostnaden, underhållsbehovet.. Alla komfortfaktorer var sämre förr. Visst kan man uppleva det estetiska hos utsidan på en äldre fastighet som vackert, men insidan och komforten är allt annat. Jag kan dock garantera dig att underhållsbehovet hos OP fastigheter kommer vara långt mycket större än det som byggdes för 50år sedan.


Jag tror att på en marknad som den i stockholm skall man i huvudsak kolla på läget och grannarna. För resten kan man ändra som man vill för kaffepengar i sammanhanget. Om grannarna har namn som är typiska i afrika så letar jag vidare =) De flesta områden i centrala stockholm har man ju bara äldre bestånd att välja på, om man redan bestämt sig för ett område/statsdel där man passar in med demografin alltså.

Det som hände på 90talet lever folk med än idag. De som drog på sig stora skulder i kraschen då betalar fortfarande. Poängen var att även om marknaden inte är likadan idag så kan det hända igen, även om det är svårt att tänka sig med tanke på populationsexplosionen med alla nysvenskar. Jag har bekanta vars föräldrar var ignoranta och tänkte "who cares" och förlorade allt generationen före byggt upp i bolånekraschen på 90talet, vi snackar gårdar - skog - bostad.. Rubbet. Idag är de alkisar och går sina sista år i pensionen på bidrag, kidsen fick börja från 0 och ärver kanske pantflaskorna. Det är inte en unik historia, och de som var vuxna på 90talet kommer ihåg det. Om de inte hade belånat sig för att köpa nya bilar varje år (på tillgångarna) och slösat så hade de haft kvar sina tillgångar, de hade varit värderade till kanske 30-50 miljoner idag efter rusningen i priser på gårdar med mycket sjönära tomt och stora skogsarealer. Who cares? Ja deras 3 ungar hänger nog läpp.
 
Senast ändrad:

Erdna

Cartier
Du är en bra bolånetorsk då =) För det är attityden att man inte bryr sig eller inte förstår som skapat situationen idag, tillsammans med bankerna, politikerna och byggbolagen då. Situationen i sverige är exceptionell internationellt medräknat de låga inkomsterna i landet. Säger inte att det är bra någonannanstans, men det är riktigt dåligt i sverige idag relativt vad som byggdes på 60 talet med den teknologi och köpkraft som fanns tillgänglig då. Man fick tidigare det man betalade för, vilket man inte får idag. Nedbetalt på 10-20år, inte 100år.

Garantierna vid nybyggnation löser endast ut problemfritt om det är småsaker. Om skadorna eller problemen är omfattande så sätter man bara entrepenaden i konkurs eller gör en lång rättsprocess av det som inte täcker skadorna. Läs gärna om enstegstätade fasader och hur det påverkade villaägarna som köpt dessa.

Om du vill läsa mer om hur BRFer riggas fel idag för att maximera vinsterna för utvecklarna så har bloggaren cornucopia skrivit många gånger om detta. Han tar upp en del väldigt fina poänger som alla borde känna till om de köper nyproduktion. Bland annat att lånen inte betalas ned i den ekonomiska planen, och att räntorna är 0% första åren osv. De säljer alltså något som kommer blir snuskigt dyrt att äga efter 5-10år.

Om du inte förstod varför standarden i nybyggnation inte utgör en väsentlig del av priset man betalar så har jag tyvärr inget sätt att förklara det på. Men det faktum att du inte förstår det, och att du inte bryr dig, berättar en hel del om attityden bland bolånetorskarna och varför marknaden ser ut som den gör. Min poäng är att priset inte påverkas nämnvärt av högre eller lägre standard i objektet vid nybyggnation. Och att det inte utgör någon nämnvärd extrakostnad att höja standarden. Byggmaterialen och installationerna är billiga i sammanhanget. Man betalar många gånger för en Koenigsegg och får en pimpad T-ford. Om man inte tycker det är problem så säljer jag gärna en Rowlex til dig för 50.000:- =)

Man måste nog vidare skilja på kvalitet och komfort. Kvalitet i äldre byggnader är mycket bättre än dagens byggnader. Kvalitet betyder att de håller länge och är byggda av hållbara material som inte slits eller åldras, tänk marmor, betong, kakel, puts, tegel - i motsats till enstegstätningar och plåt osv.. Hållbarheten hos en byggnad bestäms också av utformningen, som takutsprång och lutningen på taken. Komfort däremot är temperatur och akustik, planlösning samt olika former av bekvämlighet. Kvalitet kan mätas, komfort är det man upplever.

Själv bor jag i något som är byggt 2010 och upplever standarden som mycket god, och varje gång jag är i hus från 60-70 talet eller äldre förstår jag inte hur folk står ut. Planlösningar, buller, termisk komfort, ljusinsläpp, driftskostnaden, underhållsbehovet.. Alla komfortfaktorer var sämre förr. Visst kan man uppleva det estetiska hos utsidan på en äldre fastighet som vackert, men insidan och komforten är allt annat. Jag kan dock garantera dig att underhållsbehovet hos OP fastigheter kommer vara långt mycket större än det som byggdes för 50år sedan.

Jag tror att på en marknad som den i stockholm skall man i huvudsak kolla på läget och grannarna. För resten kan man ändra som man vill för kaffepengar i sammanhanget. Om grannarna har namn som är typiska i afrika så letar jag vidare =) De flesta områden i centrala stockholm har man ju bara äldre bestånd att välja på, om man redan bestämt sig för ett område/statsdel där man passar in med demografin alltså.
Otippat att huset du bor i är det bästa på jorden - du har den där besserwisser-attityden

Så mellan år 1960-2009 var det skit - sedan byggdes det bra under 2010 (dv.s din bostad och du var den lyckliga vinnaren som lyckades knipa en bostad då) - sedan är allt nytt därefter skräp med usel standard. Gött. då vet vi.

Tack för din bok men någon OP fastighet rekommenderar jag inte heller faktiskt.
 
Otippat att huset du bor i är det bästa på jorden - du har den där besserwisser-attityden

Så mellan år 1960-2009 var det skit - sedan byggdes det bra under 2010 (dv.s din bostad och du var den lyckliga vinnaren som lyckades knipa en bostad då) - sedan är allt nytt därefter skräp med usel standard. Gött. då vet vi.

Tack för din bok men någon OP fastighet rekommenderar jag inte heller faktiskt.

Haha. Du har problem, och kan förmodligen inte så mycket om fastigheter eller bostadsköp. Sorry. Inget av det du skriver har jag heller syftat till.

Jag upprepar:
Kvalitet i äldre byggnader är bättre än nya byggnader.
Komfort i nya byggnader är bättre än äldre byggnader.

Kvalitet i min bostad från 2010 är långt mycket sämre än den var i miljonprogrammet där jag växte upp. Har redan reparerat en del och även haft fuktskador i huset inom 10år. System och detaljer för vatten, ventilation, matlagning och uppvärmning kommer inte att överleva mer än 10-20år innan de måste bytas ut eller repareras. Vissa detaljer i bygningskroppen har ändrat form / färg osv på grund belastning från sol och väder, bland annat ytterdörr som böjt sig. Sånt hände inte förr, en ytterdörr från 60talet var som regel massiv och kan fortfarande vara i bra skick.

Det betyder inte att jag skulle byta bort komforten där jag bor nu, mot kvaliteten som var då. Panoramafönster och öppen planlösning i köket, dubbla badrum och golvvärme tillsammans med balanserad ventilation höjer upplevelsen och komforten i bostaden. En knegarlön betalar ned detta hus på kanske hela sitt liv, trots att det inte ens är märkvärdigt. Helt normalt / vanligt / standard.

Miljonprogramshusen kanske lever längre än detta hus, trots att detta är 50år nyare, det är för att kvalitet var bättre. Miljonprogramshusen/lägenheterna var färdigbetalda ibland på så lite som 10-20år nedbetalning.

Med den teknologi som fanns förr, så byggde de relativt mycket bättre än vi gör idag med den teknologi vi har tillgänglig idag, till priset sett.
Perspektivet i byggande idag är garantitiden, förr var det 50-100år.
Om vi haft samma kvalitetsambitioner idag som man hade då, så hade vi haft kvalitet och komfort idag, med låg driftskostnad som bonus.
Det var såklart inte perfekt förr heller, vi snackar relativt teknologi och kostnad här.
Om man hade spenderat ett belopp som tar 100år att betala ned för en knegare på 60talet så hade man förmodligen köpt ett mindre slott, idag får man en villa.

Om marknaden fungerat likadant idag som förr, så hade man fått en vanlig liten villa för ca. 1.700.000:- - 2.200.000:- och den hade haft bra kvalitet och komfort + låga driftskostnader. En lägenhet på 80m2 hade kanske kostat runt 1.000.000:- grovt räknat, där föreningen är belånad.

Världen är inte svartvit. Hoppas jag gjorde det kort nog.
läsvärt om man är intresserad av byggindustrin
 
Senast ändrad:

hedbrg

Panerai
Vet inte varför man diskuterar att HTH skulle vara så fantastiskt att ha. Stommarna är lika glest spån som ikeas och det är samma blum-beslag som Ikea använder. Skillnaden är väl att HTH har sämre installation så det är dyrare att installera och högre marginaler
 

Erdna

Cartier
Vet inte varför man diskuterar att HTH skulle vara så fantastiskt att ha. Stommarna är lika glest spån som ikeas och det är samma blum-beslag som Ikea använder. Skillnaden är väl att HTH har sämre installation så det är dyrare att installera och högre marginaler

Fantastiskt och fantastiskt... allt är roligare än IKEA IMO....

Kök från elgiganten vad som.

Men det är en smaksak. Vi är på ett klockforum. Varför köpa Rolex när det finns en Seiko prx med 80 timmars gångreserv för 9k.

Lite samma sak...
 
Fantastiskt och fantastiskt... allt är roligare än IKEA IMO....

Kök från elgiganten vad som.

Men det är en smaksak. Vi är på ett klockforum. Varför köpa Rolex när det finns en Seiko prx med 80 timmars gångreserv för 9k.

Lite samma sak...

Nu är detta snart 20år sedan, när fabrikerna som gjorde stommarna till IKEA och någon av de där stora fina köksproducenterna fortfarande producerade i sverige.. Då var det precis samma farbrik, samma produktionsband, samma personer, samma råmaterial. Allt lika. Bara olika kartonger. Minst två av de som sålde mycket kök i sverige producerade på samma produktionsband, en av dem var IKEA.

Jag säger inte att det är så idag, men då var det så.

Luckorna var olika, men stommarna kom från samma fabrik. Osäkert på lådsystemen.

Kvalitetsskillnaden mellan billig IKEA och dyr IKEA är ju också jättestor (inom köksluckor alltså) och de kommer som regel inte från samma fabriker (som jag kommer ihåg det).
 

Erdna

Cartier
Nu är detta snart 20år sedan, när fabrikerna som gjorde stommarna till IKEA och någon av de där stora fina köksproducenterna fortfarande producerade i sverige.. Då var det precis samma farbrik, samma produktionsband, samma personer, samma råmaterial. Allt lika. Bara olika kartonger. Minst två av de som sålde mycket kök i sverige producerade på samma produktionsband, en av dem var IKEA.

Jag säger inte att det är så idag, men då var det så.

Luckorna var olika, men stommarna kom från samma fabrik. Osäkert på lådsystemen.

Kvalitetsskillnaden mellan billig IKEA och dyr IKEA är ju också jättestor (inom köksluckor alltså) och de kommer som regel inte från samma fabriker (som jag kommer ihåg det).


Och en Skoda är en Audi och vise versa....
 
Och en Skoda är en Audi och vise versa....

Näe, alltså det var samma produktionslinje.

Skoda, Audi, Vw, Seat (även porsche) har väldigt många gemensamma komponenter. Speciellt motorerna, men bilarna görs i helt olika fabriker. Även komponenterna görs i olika fabriker men på licens.

I fabriken som låg i Jämtland producerade man stommarna för minst två, kanske fler av de svenska köksproducenterna. Med samma standard och material.
När det kommer på plats i en byggnad så ser man det inte, för man ser bara luckorna och beslagen + bänkytorna.

De producerade även garderoberna osv.

Det är absolut inget dåligt med det, det var egentligen väldigt bra för man kunde köpa stommarna direkt på ikea och luckorna från de dyra leverantörerna och spara några tusen på samma kök. Jag köpte själv flera köksstommar direkt från fabriken och pyntade med IKEAS skåpluckor, fick nog hela köket för två dryga månadslöner, med vitvaror och allt.


Länk med byggkostnader för den som tycker såntdär är intressant, man förstår fort avståndet mellan vad man betalar och vad det kostar att producera:
Priser för olika steg i entrepenaden, och kvadratmeterpriser.
 
Senast ändrad:

Derix

Patek
2-Faktor
1688707326061.png

1688707342290.png

Sjunkande Stockholmspriser drar ned junistatistiken​

Villapriserna ökade svagt i juni, men bostadspriserna stod stilla i landet som helhet. Det visar nya siffror från Svensk Mäklarstatistik. Det är sjunkande priser i Storstockholm som drar ned snittet för bostadsrätterna.
”Vi har en tid sett en stabilisering i prisnivån vilket nu börjar synas mer tydligt”, säger Skandiamäklarnas vd Andreas Moritz.
Uppdaterad: 7 juli 2023, 06:16Publicerad: 7 juli 2023, 06:00
1490724-1712061358.png


Villapriserna ökade svagt i juni, visar nya siffror från Svensk Mäklarstatistik.Foto:Most Photos, Pressbild
I riket ökade villapriserna med 1 procent i snitt i juni. Både i Storstockholm och i Stormalmö har dock priserna stått still, medan de ökat i 1 procent i Storgöteborg. Medelpriset på en villa i Sverige ligger efter det senaste årets 12-procentiga nedgång på 3.750.000 kronor.
”Det blev lite mer fart på marknaden i juni och vi märker bland våra mäklare att både köpare och säljare är mer aktiva just nu. Att köpa en bostad har alltid varit en bra investering på lång sikt, något som fortfarande gäller om man kan tänka sig att bo där under några år”, säger Skandiamäklarnas vd Andreas Moritz.
Vid en jämförelse mellan länen har villapriserna hållit emot bäst i Norrbotten. På årsbasis har de sjunkit 2 procent där och de senaste tre månaderna har priserna vänt uppåt med nästan 12 procent. Södermanlands län står för det största prisfallet på villor, med ett tapp på drygt 15 procent senaste året.
Antalet sålda småhus under den senaste 12-månadersperioden är betydligt lägre än året innan. Statistiken baseras på 13.824 försäljningar, vilket är ungefär 15 procent färre än när junistatistiken presenterades 2022.

”I denna marknad blir det ännu viktigare att vara noggrann med bostadsrättsföreningars ekonomi och se över villors driftkostnader, något som kommer att vara prisdrivande på enskilda objekt framöver”, kommenterar Andreas Moritz.

Malmö är den storstadsregion där priserna på bostadsrätter stärkts mest i juni. Uppgången är på 2 procent i både centrala Malmö och Stormalmö. I Storgöteborg var ökningen 1 procent, medan priserna stod stilla i de centrala delarna av staden. I centrala Stockholm gick bostadsrättspriserna upp 1 procent. Ungefär 40 procent av alla lägenheter som säljs finns dock i Storstockholm, där priserna backade 1 procent i juni. Det är därför som riket som helhet landar på stillastående priser.
Andreas Moritz konstaterar att junisiffrorna är ungefär som förväntat.
”Kunderna anpassar sig alltmer till faktorer som höjda räntor och det börjar göras fler transaktioner än tidigare under våren. Däremot har vi fortfarande inte sett effekten av den senaste räntehöjningen och även hur eventuellt kommande räntehöjningar kan komma att påverka marknaden”.
På ett års sikt har bostadsrättspriserna i Stockholm hållit emot bättre än både i Göteborg och i Malmö.

Fritidshusen har fallit 7 procent under året.
 
Topp