Harmon Rabb
Basic
Men frågan är vilka åtgärder de skulle kunna ta till som inte riskerar att elda på inflationen? Jag kan inte komma på några. Exempelvis var ju Moderaterna emot pausat amorteringskrav av den anledningen.
Jag har inte svaren, men det är bara att titta tillbaka i backspegeln så är historien full med kreativa lösningar från politiker. Just paus från amorteringskrav fick kritik nu som du skrev. Nu kanske det inte är något långsiktig lösning direkt utan något som kortsiktigt kan hjälpa till om det är en temporär lösning. I nuläget är det inte mycket som tyder på att räntorna drastiskt kommer att gå tillbaka, men bankernas prognoser visar på att man tror att man kommer att sänka räntorna redan under 2024. Man vill nog att folks konsumtionsutrymme ska minska men inte hur mycket som helst.
Riksbanken har skött sin roll enligt de mandat man har som en oberoende aktör medans sittande regeringar trots synpunkter från bl a riksbanken och andra aktörer från internationella kreditgivare redan för minst ett årtionde att man måste implementera styrmedel att hålla tillbaka skulderna som låntagarna tar på sig. Som vi vet gjorde man inte så mycket mer än att skicka frågan vidare till tjänstemän på någon av myndigheterna som gav något pressutlåtande på sin höjd för att blidka kritikerna. Nu slår passiviteten tillbaka.
Vill det sig riktigt illa blir man tvungen att välja mellan pest och kolera från regeringens sida. Låt oss hoppas att det inte blir så. Regeringen har många verktyg som de kan sätta in. Vi har en låg statsskuld. De offentliga finanserna är bra. I Sverige har man ju gillat avdrag och bidrag så i den verktygslådan kan man säkert uppfinna många sätt att lindra en kris om den går in i en allvarlig fas. Alla har ett egenansvar för att vi har hamnat här. Även om man inte kan rädda alla kommer man ingripa om det uppstår systemrisker trots om det slår blint.
Nu ska man kanske inte jämföra olika epoker. Under 80- talet hade man höga ränteavdrag t ex. Inflationen var på 10% vid tidpunkten. Hade själv över 12% ränta på stadsobligationer någon gång på 90- talet. Från att ha expansiva statliga finanser drog man åt snaran och har aldrig gjort något annat än att spara i ladorna sedan dess.
Man argumenterade att avskaffa ränteavdragen helt under tiden det var låg inflation och låga räntor, men nu är läget annorlunda igen.
Man har låtit folk låna under 20 års tid. Förr eller senare kommer folk att vänja sig vid att det kommer att förbli så. De kan inte hålla sig utanför marknaden medans livet pågår. Det är bara en personlig reflektion. Med en mer ansvarsfull ekonomisk politik hade man nog kunnat undvika att så många privatpersoner har satt sig i skuldfällor. Att många bolag bildats som egentligen aldrig haft någon möjlighet att överleva i annat än den miljö som rådde fram tills nyligen. Att tillgångs bubblor på fastigheter, konst, bilar etc har byggts upp där ingen såg något slut på det. Förrän svarta svanen dök upp med Covid och senare Ukraina och alla andra orosmoment som finns därute.