Jag vet inte om det bidrar med särskilt mycket till tråden, men jag kan dela med mig av min senaste försäljning för den som orkar läsa och ge en liten bild av hur kul det kan vara att sälja i dessa tider. Om inget annat som terapi för mig själv (få skriva av mig). Jag la ut annonsen i augusti förra året, precis innan det verkligen började dala och hade ingen aning om vilket h-e det skulle bli. Jag hade sålt två lägenheter tidigare när hetsen var som störst och missförstå mig inte, även jag förstod att förhandsbud på 500 000-1 000 000 kronor över utgångspris inte direkt var normen, utan snarare de senaste årens galenskap. Jag har hela tiden varit skeptisk till att man förväntades göra sin potentiellt största affär i livet inom någon dag (hetsiga budgivningar) efter att ha sett en lägenhet i 5 minuter och inte fått svar på en enda fråga om föreningen, parkering, ekonomi osv. av alla okunniga mäklare. Men att det skulle bli såhär illa trodde jag inte.
Det började riktigt dåligt med endast en person inbokad på visning. Den här personen ville verkligen utnyttja marknadsläget och undvek att ge besked om eventuellt bud i ett par veckor, men poängterade hela tiden att intresse absolut fanns. Således gick mäklaren på det spåret och vi hade tät kontakt nästan dagligen för att stämma av läget. Jag litade på mäklaren och trodde att en affär var nära. Till slut drog han en historia om hur dålig marknaden var för tillfället, att priserna skulle rasa framöver (han jobbar på bank, så det hade han minsann stenkoll på..) och hänvisade till bra mycket äldre bostader i sämre skick/sämre områden (vi pratar 10 år gammal lägenhet i nyskick vs. 50 år gammal) och deras slutpriser och hävdade att jag skulle sänka min lägenhet ca 4-500 000 kr. Redan här började mitt tålamod tryta..
När spekulanten ovan visat var han stod, hade annonsen hunnit bli en månad gammal, om inte mer. Under tiden hade min mäklare haft visningstider annonserade på hemnet, men ingen hade bokat dessa. Däremot hade tre sällskap bokat "förhandsvisning", vilket i min värld betyder att man är genuint intresserad och vill hinna knipa lägenheten på just förhand. Det är i alla fall så det varit de senaste åren. Men nej, så var det inte nu längre. Ett pensionärspar gav ett bud 550 000kr under utgångspriset som var 2 550 000. En annan kvinna ville köpa lägenheten, men samtidigt inte. De dagarna hon ville köpa den, ville hon ha en klausul i kontraktet som innebar att hon endast skulle genomföra affären om hon fick sålt sin lägenhet till ett fantasipris. De dagarna hon inte ville köpa min lägenhet, var problemet att den var för liten för henne och att hon inte fick plats med alla sina kläder (55kvm med två enorma garderober och plats för fler), men hon kunde tänka sig att köpa om priset var rätt. Helt plötsligt var inte garderoberna problemet, konstigt. Och den sista personen var också väldigt intresserad, men skulle bara sälja hus först, göra upp med ex-maken, segla 7 varv runt jorden och vinna nobelpris. Därefter skulle hon återkomma.
Nu är vi i början på december och jag har haft kontakt med mäklaren i princip varje dag sedan augusti, vilket inte låter så farligt i sig, men är otroligt tärande i längden. Det kändes som att jag jobbade som mäklare och började undra vad det här arvodet var till för egentligen. Vi bollade strategier och mäklaren försökte hela tiden berätta hur hon minsann hade ett gäng spekulanter på gång och att alla kändes som "bra kunder", men det kom aldrig några bud och förhandsvisningarna fortsatte. Inte jättemånga, men väl utspridda och endast ett sällskap åt gången - allt för att göra mitt liv så kul som möjligt med styling, städning osv. osv..
Till slut märker vi att det inte går och mäklaren kommer med den briljanta idén att ta bort annonsen under december för att ingen köper då och lägga ut igen i januari igen. Gissa om alla mäklare resonerade likadant och att utbudet (som var sjukt högt och är än idag) minskade i december, för att sedan bli exakt samma, om inte större i januari. Ja där lyckades vi verkligen lura dem!!
Tiden gick och jag sänkte priset lite åt gången, för att till slut landa på 2 400 000. "Förhandsvisningarna" fortsatte och min motivation för att orka "styla" och städa lägenheten dalade och jag började bli ordentligt trött på alla idioter som bara slösade min och mäklarens tid. Det är verkligen inte kul att bo i en bostad och behöva röja, städa och styla hela tiden. Till slut kom en ung kille i april och kunde tänka sig att köpa bostaden till annonserat pris, men han behövde bara ordna ett nytt lånelöfte, då hans gamla löpt ut. Här kom nästa curveball, som jag antar ganska många fått uppleva det senaste, nämligen att banken inte längre kunde ge honom 2,4 miljoner i lånelöfte p.g.a. de höjda räntorna osv. utan nu fick han knappt 2 miljoner. Här hade jag i princip gett upp hoppet och tänkte att jag tar ner annonsen och skiter i det. Men, som tur var, hade killen snälla föräldrar, som på något vänster lyckades ordna så att budet kunde höjas till 2,3 milj, vilket även blev slutpriset.
Vad tar jag med mig av detta då? Jo, mäklare snackar skit mest hela tiden. Människor är fruktansvärda att ha att göra med och min plånbok är väldigt mycket tunnare nu (det blev en ganska stor förlust på lägenheten). Bara hemnet kostade mig över 12 000 kr. Kanonkul! Och just det, på tal om att mäklare snackar skit. Det såldes en lägenhet i samma hus som min, men med utsikt åt ett annat håll. Mäklaren i den lägenheten hade minsann berättat för alla på visningen att min lägenhet var värdelös p.g.a. väderstrecket balkongen pekade åt och att lägenheten han sålde var grym, med massvis med sol. Sanningen är dock den ett det är raka motsatsen, dvs. jag hade sol från ca kl. 13-solnedgång och lägenheten han sålde hade någon timme mitt på dagen. Han lurade alltså både köparna av den lägenheten och snackade ner min. Så kan man också göra. Han fick ju sina pengar, så jag antar att han skiter fullständigt i det
Jag har säkert missat massa "roliga" detaljer. Eller rent av förträngt. Oavsett vad var det ett helvete och jag ser inte fram emot att behöva sälja bostad igen, någonsin.
Tillägg: lägenheten blev alltså till slut såld i april, vilket betyder att det hela pågick från augusti till april. Jag kan meddela att det tär på en