Har plöjt tråden och det är ju mer än ett inlägg om morfars eller farfars gammal fickur. Jag tänkte dyka in i det facket jag också, men också bjuda på den del av historien jag fick med klockan och vad jag hittills lyckats pussla ihop om detta fickur från Omega, vilket tyvärr inte är allt för mycket.
Men vi tar det från början, min morfar var lokförare, han utgick från Luleå och körde mycket på malmbanan mot Narvik, men ibland även söderöver mot Stockholm. I hans kontrakt stod det skrivet att han skulle ha på sig en välfungerande klocka, så det var ett krav på loket. På en av turerna ned mot Stockholm så gick hans klocka sönder och för att säkerställa att han hade en klocka på vägen hem så besökte han sin Morbror, som var bosatt i Stockholm och frågade om han fick låna en klocka utav honom. Det är förstås här fickuret gör entré, en Omega med ett urverk som har serienummer på 5 396 569, vilket enligt diverse listor på nätet bör göra att urverket i dagsläget har en ålder på ca 100 år.
När min morfar vid nästa Stockholmsresa ville lämna igen klockan så fick han inte det utan den skulle ses som en present som han skulle behålla.
Den här klockan följde sedan med min morfar i ur och skur och faktiskt även i en ganska otäck bilolycka. Morfar hamnade på sjukhus i två veckor och lider än idag, 96 år gammal, av höftproblem efter den smällen. Klockan som var med honom hittades senare utanför bilen av ett vittne som sökte upp honom på sjukhuset och återlämnade uret.
Jag får för mig att det var här som klockan fick sina skador på urtavlan och kanske även småbucklorna på boetten. Tyvärr har någon försökt laga skadorna på urtavlan och det ser ju inte allt för bra ut, men jag vill inte göra något åt det nu.
Nåja, en dag åter på loket så är det en lokförarkollega som ber att få kolla på fickuret och efter att han öppnat och tittat på urverket så ber han att få köpa fickuret. Morfar säger att en gåva inte går att sälja och hans kollega väljer då istället att förklara varför han ville köpa den. Kollegan förklarar då för min morfar att detta var ett speciellt urverk som var förnicklat och gjort dom ett jubileums/utställningsverk av omega.
Sanningshalten kan man nog ifrågasätta, men det är vad jag fått berättat åt mig och det bygger ju förstås upp mystiken kring uret. Efter att min morfar 1967 (kan ha varit 1969) fått en longines conquest av mormor så hamnade Omega uret i deras bankfack.
Nåja, när jag sedan tog studenten så fick jag denna klocka utav honom och det är väl både urverket samt historien som väckt intresset kring klockor. Men nu har jag bara bjudit på utsidan så nu är det väl dags att jag bjuder på en bild från insidan som jag tycker är fantastiskt vacker
En lite gråare bild med mobilkameran istället:
Den är fortfarande fullt fungerandes och har servats med jämna mellanrum (tills jag tog över den). Jag har länge försökt klura ut vad detta är för urverk, men har gått bet på det. Vad jag kommit fram till då är:
- Omega urverk
- -c- betyder att det är kronometerprecision
- Serienumret tyder på att den bör vara från ca 1918
- 0.800 säger vilken silverhalt det är
Sen blir det mest grova gissningar, men efter att ha klickat runt på ranfft.de så lutar jag åt att detta bör vara ett 19’’’HN verk med en cam disc regulator. Men det kan ju lika gärna vara fel.
Har försökt leta kring utsmyckningen av vågor på verket, men hittills inte lyckats hitta något vettigt.
Är det någon som har idéer, info och kan bekräfta eller dementera mina tankar kring detta fickur så är det ju förstås varmt välkommet. Men annars så är det ju inte fel att bara njuta av ett vackert urverk med lite mystik.
Men vill man verkligen veta måste man nog ta den till en antikhandlare eller auktionsfirma som kan såna saker. Det tillverkades ofantliga mängder fickur med oändligt många variationer tycks det, och priset beror på... allt.
