Det tog lite tid men med samlad kraft från urmakare, guldsmed och en del koordinerande och forskande från min sida är projektet nu i hamn. Utöver en komplett service av urverket har boetten fått fyra nya bandhorn. Till att börja med gjordes en metallanalys för att få fram rätt nyans och för att spegla originalet. Utifrån en referensbild som skalats ned till 1:1 har fyra bandhorn sedan tillverkats och lasersvetsats på plats, slipats till och polerats. Förutom en del mindre lagningar som behövdes göras för funktionen har boetten också delvis matterats på fram- och baksidan och en del ytrost har avlägsnats.
Verket är ett Valjoux 22 som fått en ny fjäder. Med tanke på vad uret varit med om blev jag överraskad över att verket var i så gott skick I övrigt. Det enda som saknades var kronografvisaren som blivit ersatt med en som är korrekt för verket. Nu har den gångtestats och går hur bra som helst. Kul också att patentkronan hängt kvar. Nytt schweiziskt plexi var också på sin plats.
Märkt ”R” för Valjoux på både fjäderhusbryggan och verkbryggan, samt 12232. Insidan av bakboetten har serie nr 30063.
Baksidan av tavlan är märkt Z.J vilket innebär att den är tillverkad av Flückiger et Fils S.A. Det var ett företag som var aktivt redan mot slutet av 1800-talet och där ägandeskapet sedan burits vidare av flera generationer i familjen. Slutligen köptes de upp av Patek & Philippe 2004. Flückiger konstruerade tavlor till kända märken som Omega, Longines och Heuer m. fl. För den intresserade och språkkunnige finns lite historia dokumenterad här:
https://www.diju.ch/d/notices/detail/6494
Måtten är 36,5mm respektive 32mm och bandhornsbredden är 18mm. Boettformen är väl det som är lite extra kul med denna, tycker jag. Det är inte helt vanligt med kuddformade boetter på 30-tals monopushers från Heuer, de som numera brukar kallas ”pre-monza”.