Så där är det ju i flera butiker. Alla är inte alltid helt 100. Om man slutar se sig själv som ett offer så lär det ju gå ypperligt att säga att man gärna vill prata med någon annan eller med den som är bäst insatt på den produkt man är intresserad av.Hmm. Gillar Rob, men vägrar numera prata med asiattjejerna. Varje gång jag gjort det blir det bara fel. De är inte kunniga. Jag behöver en säljare. Inte en tolk.
Så gör jag oftast, alltså frågar om en specifik person jag har koll på, alternativt frågar direkt om säljaren har koll på det man är intresserad av. Man behöver ju inte göra det på ett otrevligt sätt och man behöver inte vara känd i butiken. Ska jag köpa tv på SIBA så säger jag direkt "hej, jag vill köpa en TV, har ni någon säljare som har stenkoll?" -eller dylikt.
Det kan man ju även be om mitt i ett samtal utan att för den sakens skull vara otrevlig. Har man förväntningar eller förhoppningar på andra och är vuxen så får man ta ansvar även för det.
I en bra butik där man är någorlunda stammis bör personalen dessutom ha koll på det och exempelvis fråga: Hej, vill du prata med "*** ".
Dubbelt ansvar alltså.