Idag tänkte jag posta något ur en annan del av knivtokeriet, såna man gjorde på träslöjden, och kom hem med i ett hushållspapper med rosett runt åt lilla mamma…
Japp, smörknivar!
Frun har knorrat över att vi har smörknivar av plast. Utöver att dom tydligen var fula, så får man tydligen både plast i magen och sprider microplaster då dom diskas. Hmm…
Då blev nya i trä ett givet alternativ. I just detta fall fick en bit olivträ vara donator.
Helst hade jag gjort i eneträ, doften av nyslipat eneträ är svårslagen
. Tyvärr hittar jag ingenstans att köpa eneträ, man får antagligen gå ut i skogen och såga ned en på egen hand.
*Lite värdelöst vetande så här på lördagskvällen: Ene är otroligt rötbeständigt, så pass att då man hittat skeppsvrak ifrån vikingatiden där ene pinnar använts för att plugga spanten, så är just pinnarna det enda som fortfarande är intakta. Ett klart underskattat träslag