Segt när det inte funkar som man vill och man känner det tidigt, men starkt att köra runt ändå!
Fick problem med baksidorna i våras och drog sedan på mig ett eländigt virus i början av sommaren som gjorde att kroppen inte funkade alls. Blev i princip ingen träning alls från mitten/slutet av maj och sen sprang jag igen första gången 13:e augusti. Veckorna har sedan dess varit 3,5h-4,5h-4,5h-5h-6,5h, men inga pass över 1h innan förra lördagen när jag fick in första långpasset (25km). Då tyckte jag iaf att det kändes tillräckligt bra för att jag skulle tycka det var värt att springa LL och sen körde jag 15km på kuperat elljusspår i nån slags tänkt LL fart i måndags.
Hade 36.53 vid passering 10km, andra milen gick på 37.06 och sedan 41.46 på sista. Man kan väl konstatera att benen kände av avsaknaden av både fler längre och fler hårdare pass under sista milen

. Med facit i hand borde jag väl ha passerat 20km en minut långsammare eller så, men är som sagt ändå nöjd med tanke på uppladdningen.