Tjenix!
Som många andra är jag också ny på forumet efter nästan ett helt års följande Måste faktiskt tillägga att detta är mitt första forum jag är med i någonsin, trots att jag har en annan passion i livet som är (bara lite) större än klockor Jag kunde inte låta bli att inte bli medlem här efter allt jag har läst. Jag vill passa på att ge mkt eloge till hur forumet sköts av moderatorerna, samt ge high-five till medlemmarna för en genuin och trevlig samtalston!
Mitt klockintresse har varit av och till sedan tonåren, allt ifrån "när jag blir stor ska jag ha en Rolex till jag har ju klocka på mobilen". De senaste åren har det kommit mer och mer, men då på riktigt... Hur funkar en mekanisk vs Quartz? Vad är för nackdelar med bägge? Manuell eller automatisk mekanisk? Vad finns det för komplikationer? Hur funkar dom olika komplikationerna? Vad innebär det för åtagande att ha en klocka man är rädd om? Osv. osv.
Kan nämna att jag har utvecklat en förkärlek för mekaniska automatiska, men har inte haft nöjet att ha ett lyckligt ägande ngn gång då den enda mekaniska automatiska jag har ägt blev en Seiko inköpt hos en AD i Tokyo för 5000kr på rea och jag blev så hårt blåst att det har gett mig liiiite avsmak för Seiko (men inget permanent, för jag känner att "vill-ha:andet är på väg tillbaka efter att ha sett finfina finurliga Seikos här på KS).
Den klockan som betyder mest för mig är en manuell mekanisk Omikron 17 jewels fr mitten på 60-talet, som jag har ärvt av min bortgångna morfar. Den rockade jag som 15-åring (like a boss)! Den har stått i lådan de senaste 15 åren, men jag hade den på mig på hans begravning. Den ska få en total genomgång inom en snar framtid har jag bestämt.
Det som sitter på armen nu är en Tissot T-Sport Racing Tachymetre Quartz med grå urtavla som panikköptes inför syrrans bröllop så att jag slapp vara utan. Ville egentligen ha en mekanisk men det var bråttom och allt mekaniskt jag var intresserad av var inte min plånbok det. T-Sporten har vuxit på mig och har varit en vardagsvän sedan dess. Den har inget affektionsvärde men var min första "riktiga" klocka som jag har kunnat använda (se ovan ang. Seikon).
Nu har min kära fästmö deklarerat att hon vill ge mig en klocka i 35 000 kronorsklassen till mig som bröllopspresent. Detta har, gravt underdrivet och högst civiliserat uttryckt öppnat pandoras ask på vid gavel, och nu har jag kommit hit till lågans blåa del!