Hej,
Jag hade till i fjol ingen speciell relation till klockor, visst, jag kunde slänga ett öga på dom men inget mer med det.
Sen kom en dag i fjol då jag snubblade in på Kaplans klockauktion, inget planerat. Vet inte vad jag gjorde där.
Det var där jag såg henne, en sliten typ men ändå så otroligt vacker i sin enkelhet...
Hon presenterades som fröken Omega. Omega Seamaster. Född på tidigt 70-tal. Jag blev blixtförälskad, jag skulle ha henne oavsett åldersskillnaden på dryga 15 år.
Första.... Andratredje. Hon är min!
Jag tog henne i hand och kände att "Yes, det här är rätt!". Vi promenerade hemåt till mig, hon med ett fast handtag runt min handled, det pirrade i hela kroppen.
Väl hemma gick det fort, sådan attraktion att jag inte kunde hejda mig. Hon var lite blygare och jag förstod att det mig det låg på, jag behövde ta kommando och erövra henne, som en man.
Detta skulle bli första gången för mig och jag visste inte riktigt hur jag skulle erövra henne, som en man?
Jag fick gå på känsla. Efter många små missar och med lite eftertänksamhet så fick jag till det, lite *Marvin Gaye och flanka fingrar gjorde susen och nu låg hon där framför mig, spritt språngande naken, jag kunde se och höra hur hennes hjärta slog. Hon var så vacker, så otroligt komplex i sin enkelhet.
Jag hade funnit en kärlek i mitt liv!
Väl mött,
Philip
*Marvin Gaye var egentligen en kökskniv men jag kände att den historien om hur vi träffades inte hade varit så smickrande.