Vad exakt menar du? Visst kom det en kris på 70 talet, men de eventuella lånen blev ju tex värda mindre också. Viktigt var ju att ha ett jobb att gå till.Äldre-äldre generationen då. Mina föräldrar var unga (60-70-talet) under en period då ränteavdragen var högre, sambeskattning i hushållen + en hög inflation+ höga löneökningar. Dom lånade ju som aldrig förr.
Tycker det är oerhört vanskligt att sia om framtiden och själv tänker jag nog fortsätta att vara en försiktig general och bara köpa klockor för pengar jag har över.
Självklart kan det av olika anledningar alltid komma en större kris.
Men sker ju historiskt sätt ganska sällan. Notera också att jag sa att man ska känna att man klarar av större rörelser i tex ränta och ha luft.
Fanns ju möjligheter att komma riktigt riktigt bra ut ur en liknande kris också, om förutsättningarna finns där.
Men klart allt kan gå åt helvete, du kan bli påkörd av ett tåg imorgon också. Vågar man inte vinner man väldigt sällan också.
Nöjer man sig och spelar säkert, och finner större frid i det så är väl det jätte bra.
Men nog är jag glad att jag tex satsade allt jag kunde i bostadsmarknaden senaste 10 åren, trots att folk kallat mig dum i huvudet flera gånger.
En av mina bättre arbetskamrater som just kallade mig dum i huvudet och stod å predikade om bostadsbubblor redan då, han sitter kvar i sin hyresrätt och väntar fortfarande på rätt läge..
Visst lätt att säga nu att jag hade rätt (so far), men jag hade tagit samma chans igen om den uppstod.
Det värsta som händer är att allt går åt helvete
Inte meningen att låta dryg på något sätt, men är man jämt rädd för allt som KAN hända så kommer man inte speciellt långt utan hjälp från andra.
Självklart bör man väl ha en övertygelse om att vad man håller på med är rätt, baserat på någon form utav analys.
Men ta en klocka för 40-50 000 som exempel på avbetalning om du känner att du har den luften i din månatliga inkomst kan ju knappast betraktas som något direkt risktagande då den förmodligen håller iallafall sitt halva värde därefter, det är en ren prioritering.
Sen finns det alltid folk som kommer tycka det är dumt av olika anledningar. (Har säkert oftast vettiga anledningar till det också)
Och det kommer alltid finnas vinnare, förlorare och mellanmjölk.
Själv kanske jag bränner ut mig nån gång framöver, gått på rejäla minor flertalet gånger.
Men jag har klarat mig och lärt mig nått varje gång, hittills iallafall

Ska då också understryka att det finns folk som gjort det flera resor bättre än vad jag gjort. Tillhör väl något form utav mellansegment, men finner glädje i att ha kommit hyfsat långt från precis ingenting, nästan uteslutande på risktagande, och det hade aldrig kunna ske utan mitt första lån.
Och ja det går fint att pruta även om du finansierar köp. Ibland bättre än om du inte gör det beroende på vad det är du köper.
Finns bra kickback för företagen från låneinstituten.
Senast ändrad: