Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se
Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.
Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.
Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!
/Hook & Leben
Den där är ju rätt speciell! Fattar dock inte hur rattrapanten går igång! Borde det inte var en knapp till i kronan? Som på Dubey & Schaldenbrands index mobile?
Record Geneve Split Second Chronograph Rattrapante Gold | eBay
Taschenuhr Nein. Armband- und Taschenuhren. Modell Split Chronograph Rattrapante. Geschlecht Herrenuhr. Papiere Nein. UHREN, SCHMUCK & SILBER SEIT 1985. VON ANTIK BIS MODERN. Schmuck von antik bis modern.www.ebay.com
Finns ju Mono-varianter, innebär det inte att den fungerar från en knapp? Idk.
Jo, Bovets monorattrapante med Valjoux 84 fungerar ju på det viset. Start med övre knappen, tryck in nedre och visaren stannar, släpp och den återgår till där den skulle varit. Har dock inte sett detta när den andra spiralen sitter på tavlan som på D&S index mobile. Skulle vilja pilla lite på den
Efter lite mer research tror jag den är korrekt! Det finns tydligen exempel på Venus 170 med D&S rattrapante-komplikation. Bl.a. Breitling. Jag blev dock förvånad att se en Record eftersom de använde de brutalt snygga riktiga dubbelkronograferna Venus 179 och 185. Å andra sidan verkar Breitling också gjort både en toppmodell som Duograph med Venus 185 och budget med modifierad 170.Jo, Bovets monorattrapante med Valjoux 84 fungerar ju på det viset. Start med övre knappen, tryck in nedre och visaren stannar, släpp och den återgår till där den skulle varit. Har dock inte sett detta när den andra spiralen sitter på tavlan som på D&S index mobile. Skulle vilja pilla lite på den
www.tradera.com
Tror inte det är löst smuts.Urverket i den här är grymt! Mitt i kvartskrisen så levererar Longines helt anakronistiskt en mäktigt manuell 530 (30CH). Lite som en trimmad Heuer Camaro med tanke på boetten. Tavlan ser vid första anblick rätt risig ut, men jag tror det är smuts som går att få bort!
HERRUR LONGINES CHRONOGRAPH CONQUEST
Utropspris: 1 kr. Typ: Auktion. Slutar: 2022-06-02 19:58:38. Köp & sälj begagnade & oanvända Övriga armbandsur på Tradera.
Tror du lacken släppt? Tänkte det, men tachymeter-siffrorna ser så distinkta ut. Lite riskabelt projekt
Blå färg är lömsk, rätt vanligt den tappar färg och blir silver eller guldfärgad fläckvis.Tror du lacken släppt? Tänkte det, men tachymeter-siffrorna ser så distinkta ut. Lite riskabelt projekt
Det låter övertygande med din bakgrund i verkstadsindustrin, så att vi inte ska kunna tro att du gissar igen? Dålig inledning på ditt inlägg m a o.
Mycket svårt plågad tavla utan smuts, men vilket verk!
Pajas
Vi rör oss en bit från trådens ämne nu men kortfattat så är rostfritt starkt, segt, och deformationshärdar. Det är fortfarande svårare att bearbeta än mässing. Det sliter ner verktygen fortare och kräver stabilare maskiner. Att skära i mässing är som att skära i smör i jämförelse. Det blir betydligt kortare cykeltider och färre verktygsbyten, och blir därmed billigare nu, på 40-talet, och i slutet av 60-talet. Jag vet inget om den där boetten specifikt men i samtliga fall där jag har tittat i en gammal prislista så har ur med en boett med ett tunt pläterat lager varit dyrare än motsvarande ett motsvarande ur med stålboett.
Med min erfarenhet innom tillverkningsindustrin är jag iaf inte speciellt förvånad över prissättningen, och inte alls lika övertygad som du är.
Ja det är kul att snöa in lite på tillverkningsmetoder och konstruktioner.
Har haft en "tank" i rostfri pressad plåt. Vill minnas att @eNielsen kände igen boetten som någon som även använts av någon hyfsat namnkunnig tillverkare? 
Nu är vi OT, men när vi beställde Bolm-klockorna var mässing klart dyrare än rostfritt. Då var det väl "äkta" mässing men ändå. Jämförelsen med kromade boetter var faktiskt intressant.Ja det är kul att snöa in lite på tillverkningsmetoder och konstruktioner.
Boetter med veck på baksidan av bandhornen har jag inte ägt än men jag har sett det på någon Longines pilotklocka vill jag minnas.
Min jämförelse avsåg hursomhelst boetter framställda med hjälp av skärande bearbetning. Beklagar om jag var otydlig. Tvivlar man på att de pläterade mässingsboetterna var billigare att framställa så tror jag att det är nyttigt att fundera över varför de förkromade varianterna var betydligt billigare än motsvarande i stål.
Det förvånar mig. Gissar spontant att det var någon legering som bildar långa spånor och därför krävde mer mänsklig inblandning än automatmässing. Minns du vilken legering ni använde? När jag jobbade på verkstad tillverkade jag ett ventilhus i rostfritt stål där kunden hade fått offert på en variant i mässing också men valt det flera hundra procent dyrare utförandet i stål för att vara säker på att få ett NSF-godkännande för den amerikanska marknaden.
Tror alla nya klockor i mässing jag sett har varit dyrare än stål? Materialet är ju en bit dyrare. Vet inte vilken legering som var aktuell tyvärr. Ser inte riktigt problemet i att fräsa i rostfritt idag. Med hårdmetall och kylning/smörjning kan det inte vara några direkta problem? Jag trodde alla ventilhus var gjutna, och det gör man ju helst inte med rostfritt i mindre serier.
Det trodde jag också tills jag fick jobb där. Vi gjorde ofta små serier till relativt dyra produkter, delar till verktyg till annan tillverkningsindustri, racingstötdämpare, vapenindustrin osv. De dyra ventilerna skulle sitta i en festlig maskin som kolsyrade vodka med bargästerma som publik.
Gissar på pajas
Kan du lägga upp en bild med öppet baklock? Är lite nyfiken.På tal om pressade
För 5år sen dem var värda lite mer!
Ja vintage-Heuers har onekligen en ganska spännande värdekurva över de senaste, säg, 10 åren.För 5år sen dem var värda lite mer!
En svart tavla betingar lite mer, men inte riktigt på den nivån numera!För 5år sen dem var värda lite mer!
Intressant. Aldrig haft en aning att stål skulle varit billigare än dom pläterade. Varför skulle någon överhuvudtaget välja pläterat över rostfritt på den tiden? Var det en annan färg man föredrog? Stål ofint? Någon annan egenskap? Obegripligt för mig.
Guldpläterat såg ju ut som guld. Jag tror att det är så enkelt. Bifogar ett stickprov från 1963. Det första exemplet som dök upp när jag plockade en pärm ur hyllan. Relativt tjock doublé här men mönstret har varit detsamma även vid tunnare doublé vad jag har sett.
Jaha guld förstår jag var dyrare än stål. Trodde vi pratade om kromad fulmetall? Det stod ju 14 eller 18k på den ena men bara plaque på den tredje. Trodde det menade kromad och det andra rostfri.Guldpläterat såg ju ut som guld. Jag tror att det är så enkelt. Bifogar ett stickprov från 1963. Det första exemplet som dök upp när jag plockade en pärm ur hyllan. Relativt tjock doublé här men mönstret har varit detsamma även vid tunnare doublé vad jag har sett.
Jag hänger inte med riktigt. Vi har pratat om stål, guldpläterad fulmetall, och kromad fulmetall…
Ja. Jag förstår att guldpläterat är dyrare än stål. Jag förstår inte att kromad fulmetall är dyrare och varför man skulle köpa det.
