• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Vintage Certina

20211110_184802.jpg

Roligt att se ett gruppfoto. Min favorit bland ds2orna i detta utförande är nog den röda.
 
Jag med:D …har en eller två till på ingång. Nä, dessa små boetter har jag inte sett i helguld.

Det kan nog stämma vad gäller just de där. Men det finns snarlika.


 
Inte helguld men för första gången ser jag denna boetten guldplätterad på Tradera. Tycker ju om dem i stål men man kanske skulle testa en guld🙂🙃
BD2CF188-A76D-4D9F-B36A-8297B88FC7E6.jpeg
5C37D4F8-3979-4BAA-8153-6774EEE056D1.jpeg

Allt handlar om vad du tycker är snyggt att bära. Guld på stål brukar inte stå jättehögt i kurs generellt, vilket nog delvis beror på att det slarvades med pläteringarna. De nöts ibland på ett ofördelaktigt sätt och stål anses väl vara lättare att matcha. ☺️ Personligen gillar jag looken och det finns vissa riktigt vassa exemplar.
 
Allt handlar om vad du tycker är snyggt att bära. Guld på stål brukar inte stå jättehögt i kurs generellt, vilket nog delvis beror på att det slarvades med pläteringarna. De nöts ibland på ett ofördelaktigt sätt och stål anses väl vara lättare att matcha. ☺️ Personligen gillar jag looken och det finns vissa riktigt vassa exemplar.
Blandar du inte ihop pläterat och guld på stål nu?
 
Som kuriosa så är Certina en av få från tiden, typ 50-tal, som kan vara guld på stål fast de ser ut som vanliga förgyllda med stålbaklock. Det vill säga med guldlagret täckande undersidan av luggarna. Kan vara alltså. Inte så vanligt.

Hur kvaliten är på dem i jämförelse vet jag inte.
 
Har du sett många guld på stål med genomnötningar?

Frågan kan tolkas som retorisk, så jag antar att du menar att det inte är möjligt? Ska man förstå guld på stål som en annan process, mer som svetsning eller annan typ av sammanfogning av metallerna (kanske gärna då med något hårdare än stål direkt under)?. Uppskattar att bli upplyst, så jag inte felbeskriver någonting i framtiden.
Jag är bara lekman på området, men det jag menar med överdrag är alltså pläteringar (oavsett tjocklek) och då kanske genomnötning ändå är ett dumt ord. Kanske avflagningar bättre? Det har jag sett på mer än ett ur och det ser tråkigt ut. Det är främst Certinor jag har erfarenhet av.
 
Frågan kan tolkas som retorisk, så jag antar att du menar att det inte är möjligt? Ska man förstå guld på stål som en annan process, mer som svetsning eller annan typ av sammanfogning av metallerna (kanske gärna då med något hårdare än stål direkt under)?. Uppskattar att bli upplyst, så jag inte felbeskriver någonting i framtiden.
Jag är bara lekman på området, men det jag menar med överdrag är alltså pläteringar (oavsett tjocklek) och då kanske genomnötning ändå är ett dumt ord. Kanske avflagningar bättre? Det har jag sett på mer än ett ur och det ser tråkigt ut. Det är främst Certinor jag har erfarenhet av.

Så här ser mina ut. Har ingen bra märkning på dem så jag kan inte utläsa boettmaterial.
Svårt att visa på bild men det blanka partiet som syns på den här sidan av Argonauten är ett extra lager som ännu inte blivit bortnött.
29D488DE-2751-42FD-B103-9D19FCE00EBE.jpeg
 
Frågan kan tolkas som retorisk, så jag antar att du menar att det inte är möjligt? Ska man förstå guld på stål som en annan process, mer som svetsning eller annan typ av sammanfogning av metallerna (kanske gärna då med något hårdare än stål direkt under)?. Uppskattar att bli upplyst, så jag inte felbeskriver någonting i framtiden.
Jag är bara lekman på området, men det jag menar med överdrag är alltså pläteringar (oavsett tjocklek) och då kanske genomnötning ändå är ett dumt ord. Kanske avflagningar bättre? Det har jag sett på mer än ett ur och det ser tråkigt ut. Det är främst Certinor jag har erfarenhet av.

Ja guld på stål är inte bara en annan process utan ett annat boettmaterial. Boetten på guld på stål är som de låter, en stålboett, en stålklocka med ett förhållandevis tjockt guldlager eller guldkapsel. detta gäller vintageklockor som inte nöts igenom i första taget. Numer har man börjat lägga jättetunna lager förgyllning på stålboetter och de kan kallas ibland för guld på stål vilket blir missvisande i det här sammanhanget. Riktiga guld på stål från exempelvis 50-60-talet har också ibland glasringar eller annat i homogent guld och är alltså tämligen påkostade.

Förgyllda doubléklockor har inte stålboetter utan är i någon s.k. fulmetall, vit- lr mässingslegering. Motsvarande kromade boetter. Så, den ena en mer påkostad stålklocka och den andra en.. enklare klocka än en stålklocka. Priset när de var nya avspeglade sig i det. Den ena ska inte blandas ihop med den andra utan är något helt annat.

Det finns en bra och rätt uttömmande tråd i ämnet, tror den är på köpguider nånstans ganska långt bak. Den gjordes pga att så många upplever det här som förvirrande.
Tyvärr blev den söndertramsad av någon anledning, men den infon gäller ändå.
 
Så här ser mina ut. Har ingen bra märkning på dem så jag kan inte utläsa boettmaterial.
Svårt att visa på bild men det blanka partiet som syns på den här sidan av Argonauten är ett extra lager som ännu inte blivit bortnött.
29D488DE-2751-42FD-B103-9D19FCE00EBE.jpeg

Som @URsinne skriver, så er det en forgyldning, idet det ikke er stål, der er under guldet. På en guld-på-stål klocka vil bagsiden af hornene også typisk være i stål.
 
Ja guld på stål är inte bara en annan process utan ett annat boettmaterial. Boetten på guld på stål är som de låter, en stålboett, en stålklocka med ett förhållandevis tjockt guldlager eller guldkapsel. detta gäller vintageklockor som inte nöts igenom i första taget. Numer har man börjat lägga jättetunna lager förgyllning på stålboetter och de kan kallas ibland för guld på stål vilket blir missvisande i det här sammanhanget. Riktiga guld på stål från exempelvis 50-60-talet har också ibland glasringar eller annat i homogent guld och är alltså tämligen påkostade.

Förgyllda doubléklockor har inte stålboetter utan är i någon s.k. fulmetall, vit- lr mässingslegering. Motsvarande kromade boetter. Så, den ena en mer påkostad stålklocka och den andra en.. enklare klocka än en stålklocka. Priset när de var nya avspeglade sig i det. Den ena ska inte blandas ihop med den andra utan är något helt annat.

Det finns en bra och rätt uttömmande tråd i ämnet, tror den är på köpguider nånstans ganska långt bak. Den gjordes pga att så många upplever det här som förvirrande.
Tyvärr blev den söndertramsad av någon anledning, men den infon gäller ändå.

Tack för bra inlägg. Har för mig jag bläddrat i den tråden någon gång. Det är inte ett helt lätt ämne, och engelskan förvirrar ibland också med sitt gold plated. Det beskrivningar man läser i förbifarten under allt surfande är inte alltid helt korrekta, men de fastnar tyvärr i minnet ibland.
 
Ja guld på stål är inte bara en annan process utan ett annat boettmaterial. Boetten på guld på stål är som de låter, en stålboett, en stålklocka med ett förhållandevis tjockt guldlager eller guldkapsel. detta gäller vintageklockor som inte nöts igenom i första taget. Numer har man börjat lägga jättetunna lager förgyllning på stålboetter och de kan kallas ibland för guld på stål vilket blir missvisande i det här sammanhanget. Riktiga guld på stål från exempelvis 50-60-talet har också ibland glasringar eller annat i homogent guld och är alltså tämligen påkostade.

Förgyllda doubléklockor har inte stålboetter utan är i någon s.k. fulmetall, vit- lr mässingslegering. Motsvarande kromade boetter. Så, den ena en mer påkostad stålklocka och den andra en.. enklare klocka än en stålklocka. Priset när de var nya avspeglade sig i det. Den ena ska inte blandas ihop med den andra utan är något helt annat.

Det finns en bra och rätt uttömmande tråd i ämnet, tror den är på köpguider nånstans ganska långt bak. Den gjordes pga att så många upplever det här som förvirrande.
Tyvärr blev den söndertramsad av någon anledning, men den infon gäller ändå.

Som @URsinne skriver, så er det en forgyldning, idet det ikke er stål, der er under guldet. På en guld-på-stål klocka vil bagsiden af hornene også typisk være i stål.

Ja, så är det så klart. Tack för förtydligande. Blev själv lite förvirrad i stunden.

Vad jag har läst mig till verkar Certinas förgyllning finnas ner till 10 micron som ju är försvinnande tunt.
 
Frågan kan tolkas som retorisk, så jag antar att du menar att det inte är möjligt? Ska man förstå guld på stål som en annan process, mer som svetsning eller annan typ av sammanfogning av metallerna (kanske gärna då med något hårdare än stål direkt under)?. Uppskattar att bli upplyst, så jag inte felbeskriver någonting i framtiden.
Jag är bara lekman på området, men det jag menar med överdrag är alltså pläteringar (oavsett tjocklek) och då kanske genomnötning ändå är ett dumt ord. Kanske avflagningar bättre? Det har jag sett på mer än ett ur och det ser tråkigt ut. Det är främst Certinor jag har erfarenhet av.
Nja, både retorisk och inte. Jag förväntar mig att du har sett få. Men jag är genuint nyfiken. Själv kan jag bara dra mig till minnes att jag sett en enda guld på stål med vad som rimligen kan beskrivas som genomnötning. Den föreföll vara både mycket hårt sliten och hårdhänt polerad. Vad jag förstår så sammanfogar man i de flesta fall guldplåten direkt på stålet med hjälp av ett mycket högt tryck. Bifogar en bild på en av mina klockor med boett utförd i guld på stål. Det är kanske ingen perfekt illustration eftersom guldet ser tjockare ut än vad det egentligen är då det fortsätter en bit ned på sidan av bandhornet, men det var den som var mest lättillgänglig nu. Det är i vart fall ett avsevärt tjockare lager guld än på pläterade boetter och jag tycker inte riktigt att de förtjänar att blandas ihop.
_20220105_224354.JPG
 
Nja, både retorisk och inte. Jag förväntar mig att du har sett få. Men jag är genuint nyfiken. Själv kan jag bara dra mig till minnes att jag sett en enda guld på stål med vad som rimligen kan beskrivas som genomnötning. Den föreföll vara både mycket hårt sliten och hårdhänt polerad. Vad jag förstår så sammanfogar man i de flesta fall guldplåten direkt på stålet med hjälp av ett mycket högt tryck. Bifogar en bild på en av mina klockor med boett utförd i guld på stål. Det är kanske ingen perfekt illustration eftersom guldet ser tjockare ut än vad det egentligen är då det fortsätter en bit ned på sidan av bandhornet, men det var den som var mest lättillgänglig nu. Det är i vart fall ett avsevärt tjockare lager guld än på pläterade boetter och jag tycker inte riktigt att de förtjänar att blandas ihop.
_20220105_224354.JPG

Din klocka illustrerar skillnaden mot pläteringar bra. Nej, dessa ser man nog sällan genomnötta, så helt klart ej att förväxla med annat ”guld på stål” (pläteringar).
 
Din klocka illustrerar skillnaden mot pläteringar bra. Nej, dessa ser man nog sällan genomnötta, så helt klart ej att förväxla med annat ”guld på stål” (pläteringar).
Ja, "guld på stål" med citationstecken. För det är som sagt inte guld på stål då utan förgyllning på s.k. fulmetall och med baklock i stål, i bästa fall. Tror det är baklocket som förvillar. Det räknas inte som stålboett när enbart baklocket är i stål (fond acier osv.)

Gold cap(ped) heter guld på stål på engelska. Inte gärna plated, då bör man ta en extra titt på boetten.

Som @URsinne skriver, så er det en forgyldning, idet det ikke er stål, der er under guldet. På en guld-på-stål klocka vil bagsiden af hornene også typisk være i stål.

Ja, som regel. Hos som jag har för mig Certina, och något annat enstaka märke, kan det som sagt förekomma som undantag förgyllt stål med troligen en annan teknik där luggarnas undersida är täckta. Men det är kuriosa. Har sett typ ett par enstaka.
 
Senast ändrad:
Nja, både retorisk och inte. Jag förväntar mig att du har sett få. Men jag är genuint nyfiken. Själv kan jag bara dra mig till minnes att jag sett en enda guld på stål med vad som rimligen kan beskrivas som genomnötning. Den föreföll vara både mycket hårt sliten och hårdhänt polerad. Vad jag förstår så sammanfogar man i de flesta fall guldplåten direkt på stålet med hjälp av ett mycket högt tryck. Bifogar en bild på en av mina klockor med boett utförd i guld på stål. Det är kanske ingen perfekt illustration eftersom guldet ser tjockare ut än vad det egentligen är då det fortsätter en bit ned på sidan av bandhornet, men det var den som var mest lättillgänglig nu. Det är i vart fall ett avsevärt tjockare lager guld än på pläterade boetter och jag tycker inte riktigt att de förtjänar att blandas ihop.
_20220105_224354.JPG
Jag vet när jag köpte en "Gold filled 14k" - klocka, då läste jag denna.
Tyckte den förklarade rätt bra. 🙂
 
Jag vet när jag köpte en "Gold filled 14k" - klocka, då läste jag denna.
Tyckte den förklarade rätt bra. 🙂
Ja, den förklarar skillnaden mellan goldfilled och goldplated. Men för att inte öka förvirringen ännu mer ska sägas att den artikeln inte tar upp eller förklarar guld på stål, som alltså är något helt annat än även goldfilled.
 
Guld på stål kan sagtens være gennomnötta, men det vil typisk være på meget brugte eksemplarer, der er poleret jævnligt. På Omega Seamaster-modeller fra halvtredserne er det typisk de samme steder på hornene, hvor det sker. På guldbelagte (10-30 micron) kan det ske ved alm. brug.
 
Tillbaka
Topp