• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Bostadsbubbla

Marshall

Omega
2-Faktor
Personligen tycker jag det är bra, deras lägenheter har de ju kunnat köpa billigare på grund av att de inte äger marken och om man på grund av okunskap inte fattar att en BRF/Villa som inte äger marken är värd mindre än en som gör det, ja då är det väl bara att se det som läropengar. Att resten av skattebetalarna ska subventionera deras dumhet genom att låta dom dom antingen köpa marken till reapris eller fortsätta hyra marken näst intill gratis när markpriserna har gått upp extrem mycket sen hyran förhandlades fram för 30-50 år sedan känns absurt.
Jag håller ju inte med i dig den här frågan (ja, det är rimligt att priset är lägre, men sättet man höjer på..) Föreningen i fråga fick se kraftig höjd avgäld 2013 när det förra avtalet löpte ut, till en nivå som ansågs marknadsmässig. Då räknar man troligen inte med en höjning på 161% 10 år senare (borde ju rimligen kunna följa något index). Hade det varit en justering av en avgäld som gällt i 30-50 år som du insinuerar, så hade det varit en helt annan femma.
 

point1

Cartier
Jag bor dessvärre i en Brf med tomträttsavgäld. Jag har varit ganska engagerad i frågan. Föreningen jag bor i bildades slutet av 1940-talet som en renodlad brf (inga hyresrätter som är dolda tillgångar). Fram till 2010 var föreningens avgäld 36 tkr per år (vilket var på tok för lågt). När det 50-åriga arrendet köpte ut fanns det en ny beräkningsmodell och avgiften höjdes då till ca 1,3 mkr. Jag köpte lägenheten 2012, så tyckte väl att markhyran var inprisad i lägenheten.

2017 klubbades en ny modell, som för den förening som jag bor i kommer innebära att när den nästa revideringen kommer om ca 6 år kommer höja avgälden till närmare 3 mkr. Jag träffade en del politiker runt 2018/19 för att diskutera frågan och alla politiker hänvisar då till sina företrädare I förra mandatperioden som fattade beslutet, men som ”de själva naturligtvis inte hade drivit igenom om de suttit på den positionen då”.

De priser som man erbjuds att friköpa till är helt skeva, medans småhus erbjuds att friköpa till 50% av taxeringsvärdet så ska bostadsrättsföreningar betala 100%. Tar man dessa priser i beaktande och ligger något sånär i närheten av city så behöver föreningen ta +10000kr/kvm i lån för att friköpa, vilket driver belåningen över vad banker är villiga att ge i lån samt att man hamnar högre än vad nyproducerade lägenheter har i lån. Då sitter man i fastigheter som inte haft några parkeringstilltal, kulturmärktningar som gör att man har svårt att göra vettiga åtgärder, skyddsrum att underhålla, undercentraler som är byggda på helt andra sätt än idag vilket är svårt att få en optimal driftsekonomi i osv.

Utöver det här så blandar politikerna ihop realränta och nominell ränta när de har satt avgälden.

När kommunen sålde mark i närheten för några år sedan för att bygga lägenheter så sänkte man priset på marken för att den ligger i precis lika kuperad träning som min förening ligger i och bostadsbolaget hävdade att de inte kunde bygga husen med vinst om de inte fick rabatt på marken.

Jag har köpt för att bo och gillar området, men dessvärre när man väl har barn som har kompisar och går i skolan så vill man inte flytta bara pga en brfavgift. Jag tror inte politikerna fattar att allt de kommer dra in på höjda avgälder innebär lägre disponibel inkomst i dessa områden. Det finns flera närförorter (främst i söderort) där markavgäld varit ett sätt att stimulera byggandet på 40-60-talet och där tanken inte har varit att klämma ut det mesta möjliga, dessa områden kommer drabbas hårt med en risk för ytterligare segregation.
Det blir ju lite känsligt detta, när det rör ekonomi, men att säga att markhyran var inprisad låter lite naivt, du bestämde ju vad värdet var själv när du köpte den, det är ju mycket möjligt att andra spekulanter prisade in risken högre än vad du gjorde och därför ville lägga mindre pengar än dig. Detta är ju en välkänd risk och i princip väldigt likt att man bör värdera föreningens skuldsättning vid köp. Att man dessutom har en hel del regler, praxis, men samtidigt osäkerheter när man har tomträtt är något som ger en hög risk och därför bör man anpassa sig efter det.

Men historiskt sett så har det ju visat sig att många inte orkar eller har kunskap och därmed inte sätter sig in i vad det verkliga värdet är, utan kanske går på tumregeln att belåna sig maximalt. Det är ju något att ha i bakhuvudet när man budar på en bostad, har de andra budgivarna samma information som en själv och hur värderar de den. Kanske budar man mot någon som inte ens brytt sig om besiktningsprotokoll, tomträtt eller lån i föreningen och därmed är de villiga att buda upp bostaden högt.

Oaktat detta är det ju förstås tråkigt när folk kommer i kläm ekonomiskt, oavsett orsak men jag tycker inte att detta förtjänar någon form av subvention, det finns ju mycket annat som behöver kommunens pengar, skolan t.ex.

Som en liten anekdot tog kommunen bort alla parkeringar på gatan där jag bor (ej villaområde utan närförort) och ersatte med cykelbana, efter några år som vi bott där. När vi sen sålde lägenheten så var det väldigt tydligt att det påverkat värdet negativt, speciellt eftersom föreningen inte har egna parkeringar. Är det också något som ska ersättas av kommunen? Var går i så fall gränsen?
 

Marshall

Omega
2-Faktor
Det blir ju lite känsligt detta, när det rör ekonomi, men att säga att markhyran var inprisad låter lite naivt, du bestämde ju vad värdet var själv när du köpte den, det är ju mycket möjligt att andra spekulanter prisade in risken högre än vad du gjorde och därför ville lägga mindre pengar än dig. Detta är ju en välkänd risk och i princip väldigt likt att man bör värdera föreningens skuldsättning vid köp. Att man dessutom har en hel del regler, praxis, men samtidigt osäkerheter när man har tomträtt är något som ger en hög risk och därför bör man anpassa sig efter det.

Men historiskt sett så har det ju visat sig att många inte orkar eller har kunskap och därmed inte sätter sig in i vad det verkliga värdet är, utan kanske går på tumregeln att belåna sig maximalt. Det är ju något att ha i bakhuvudet när man budar på en bostad, har de andra budgivarna samma information som en själv och hur värderar de den. Kanske budar man mot någon som inte ens brytt sig om besiktningsprotokoll, tomträtt eller lån i föreningen och därmed är de villiga att buda upp bostaden högt.

Oaktat detta är det ju förstås tråkigt när folk kommer i kläm ekonomiskt, oavsett orsak men jag tycker inte att detta förtjänar någon form av subvention, det finns ju mycket annat som behöver kommunens pengar, skolan t.ex.

Som en liten anekdot tog kommunen bort alla parkeringar på gatan där jag bor (ej villaområde utan närförort) och ersatte med cykelbana, efter några år som vi bott där. När vi sen sålde lägenheten så var det väldigt tydligt att det påverkat värdet negativt, speciellt eftersom föreningen inte har egna parkeringar. Är det också något som ska ersättas av kommunen? Var går i så fall gränsen?
Vad jag menar är att jag köper en lägenhet precis efter att Stockholm Stad tagit fram en ny beräkningsmodell som gav kraftigt höjda avgälder för alla omförhandlade avtal från och med ca 2007. När jag köpte lägenheten 2012 så hade man precis ändrat avgäldsnivån till vad Stockholm stad ansåg vara marknadsmässig (för min förenings del var den ökningen 3500%). Då räknar man kanske inte med att de ska hitta på en helt ny modell 6 år senare där man ska höja ytterligare +100%, vilket är långt över hur bostadspriserna ändrats under samma period.

Vad är ett rimligt intervall att fundamentalt ändra spelreglerna på? Man använder ett regelverk under i princip hela 1900-talet, tar fram en ny modell på början av 2000-talet för att ca 10 år senare ta fram en helt annan modell. Borde man förvänta sig det och vad ska man förvänta sig att politikerna hittar på om 10 år? Inger det förtroende och trygghet i bostadsmarknaden?

Vad är det som är så subventionerat idag? Vi betalar långt mer idag än vad vi någonsin skulle ha gjort om föreningen köpt tomten.
 

point1

Cartier
Vad jag menar är att jag köper en lägenhet precis efter att Stockholm Stad tagit fram en ny beräkningsmodell som gav kraftigt höjda avgälder för alla omförhandlade avtal från och med ca 2007. När jag köpte lägenheten 2012 så hade man precis ändrat avgäldsnivån till vad Stockholm stad ansåg vara marknadsmässig (för min förenings del var den ökningen 3500%). Då räknar man kanske inte med att de ska hitta på en helt ny modell 6 år senare där man ska höja ytterligare +100%, vilket är långt över hur bostadspriserna ändrats under samma period.

Vad är ett rimligt intervall att fundamentalt ändra spelreglerna på? Man använder ett regelverk under i princip hela 1900-talet, tar fram en ny modell på början av 2000-talet för att ca 10 år senare ta fram en helt annan modell. Borde man förvänta sig det och vad ska man förvänta sig att politikerna hittar på om 10 år? Inger det förtroende och trygghet i bostadsmarknaden?

Vad är det som är så subventionerat idag? Vi betalar långt mer idag än vad vi någonsin skulle ha gjort om föreningen köpt tomten.
Det jag menar är att det hade varit subventionerat om tomträttsavgälden blivit billigare eller om tomten sålts billigare. I just ditt specifika fall, om ni nu betalar mer än vad ni skulle göra om ni köper tomten, vore inte det mest logiska att köpa tomten?

Det är ju en stor risk, mycket stor risk med tomtgäld, vilket också skrivits mycket i media om, kommer specifikt ihåg detta fallet https://www.svd.se/a/03f0e91c-d771-.../solna-kommun-saljer-tomtratt-efter-ultimatum

Angående detta och den höjningen du nämnde som precis skett för din förening när du köpte, du säger att du kanske inte räknade med att den skulle höjas igen, det är väl där jag tycker att den beräknade risken kommer in. Det är ju mycket möjligt att andra spekulanter räknade med det, och därför fick du den billigare, eller så räknade de inte med den.


Man sitter tyvärr i en väldigt dålig förhandlingsposition med tomträtt, och det bör man prisa in när man köper en bostad på tomträtt. Rent generellt så är det ju ett väldigt stort beslut att belåna sig för att köpa en tillgång, må det vara aktier, bostäder eller andra tillgångar, alla dessa beslut kommer ju med en risk.
 

Marshall

Omega
2-Faktor
Det jag menar är att det hade varit subventionerat om tomträttsavgälden blivit billigare eller om tomten sålts billigare. I just ditt specifika fall, om ni nu betalar mer än vad ni skulle göra om ni köper tomten, vore inte det mest logiska att köpa tomten?

Det är ju en stor risk, mycket stor risk med tomtgäld, vilket också skrivits mycket i media om, kommer specifikt ihåg detta fallet https://www.svd.se/a/03f0e91c-d771-.../solna-kommun-saljer-tomtratt-efter-ultimatum

Angående detta och den höjningen du nämnde som precis skett för din förening när du köpte, du säger att du kanske inte räknade med att den skulle höjas igen, det är väl där jag tycker att den beräknade risken kommer in. Det är ju mycket möjligt att andra spekulanter räknade med det, och därför fick du den billigare, eller så räknade de inte med den.


Man sitter tyvärr i en väldigt dålig förhandlingsposition med tomträtt, och det bör man prisa in när man köper en bostad på tomträtt. Rent generellt så är det ju ett väldigt stort beslut att belåna sig för att köpa en tillgång, må det vara aktier, bostäder eller andra tillgångar, alla dessa beslut kommer ju med en risk.
Att den skulle höjas igen hade jag utgått ifrån, men att de skulle göra om hela modellen och öka på den med 100% hade jag inte räknat med.

föreningen jag bor i klarar sig relativt lindrigt i förhållande till t.ex den här föreningen i Liljeholmen som nämns i artikeln eller de föreningar som ligger innanför tullarna som har ännu större höjningar framför sig. Det som som irriterar mig extremt mycket är att man pratar om realränta, men har satt avgälden som om den var nominell, allt är schablon så det speglar inte hur olika föreningars förutsättningar är, (bara en sån sak som att avgälden avser BTA yta hindrar ju att man vill utveckla fastigheterna (t.ex ett taklyft och lägga på en extra våning så kommer avgälden att öka med motsvarande kvm) så det är ju dåliga incitament att jobba på att få ner bostadsbristen. Den nya modellen utgår också från att bostads- och markpriserna alltid ökar så avgälden kommer räknas upp årligen utan någon koppling längre till vad som händer på bostadsmarknaden.

Vill man bo utanför tullarna och söder om Stockholm så är det mesta byggt med tomträtt, så man har inte allt för stort urval.

Nu har jag familj och det känns futtigt att flytta, byta skola för barnen, kompisar etc pga tomträtt. Dessutom trivs vi fantastiskt bra där vi bor med planen att kunna bonde till ålderns höst.
 

SeikoZ

Patek
2-Faktor
Varför lägger man 40tkr över sitt bud? Är det för säljaren inte kan tänka sig sälja för lägre än så?

4B1921D1-3988-46C0-8679-CAF22BB806E2.jpeg
 

SeikoZ

Patek
2-Faktor
Förmodar att det även är slutpriset? Vanlig "taktik" från säljaren skulle jag säga. "Lägg 2,950' så är den din, annars har vi två som kommer på visning imorgon" eller liknande :)
Det roliga är att säljaren sa genom mäklaren till mig att han tackar direkt ja till ett bud på 2.83mkr…
 

Hoarz

Cartier
2-Faktor
Håller på att sälja min lägenhet på Kungsholmen nu som jag köpte under covid. Ska bli spännande att se hur det slutar. En sak som är säkert är iaf att det är rekordlågt utbud.

Ser en stor utmaning att hitta något nytt. Då folk inte är villiga att sälja just nu.
Både jag och tjejen har sålt våra lägenheter nu.

Jag sålde min innan visning efter att den varit ute 2 dagar med 10% vinst. Inköpt 2020. Accepterade inte ens högsta budet av olika anledningar. Kunde förmodligen fått mer om jag gått till visning. Men vinst är vinst.

Tjejen sålde sin med budgivning. 39 sällskap och 7 budgivare. Sålde 13% upp, inköpt 2021.

Nu börjar jakten på nytt. Bra objekt går fortfarande väldigt dyrt, för dyrt för min smak. Ok objekt går väldigt segt och sämre objekt verkar inte gå alls.

Är team @aLiter nu och hoppas på krasch 😅
 
Senast ändrad:

MaziK

Rolex
2-Faktor
Både jag och tjejen har sålt våra lägenheter nu.

Jag sålde min innan visning efter att den varit ute 2 dagar med 10% vinst. Inköpt 2020. Accepterade inte ens högsta budet av olika anledningar. Kunde förmodligen fått mer om jag gått på visning. Men vinst är vinst.

Tjejen sålde sin med budgivning. 39 sällskap och 7 budgivare. Sålde 13% upp, inköpt 2021.

Nu börjar jakten på nytt. Bra objekt går fortfarande väldigt dyrt, för dyrt för min smak. Ok objekt går väldigt segt och sämre objekt verkar inte gå alls.

Är team @aLiter nu och hoppas på krasch 😅
Kan köpa vårat hus så vi går plus så jag kan bygga nytt :D inget kompispris
Grattis till försäljningarna med vinst i kaoz-tider
 

Tapiren

Cartier
Oväntat stark marknad nu. Även villamarknaden håller emot bra.
Ja, är inte det... typ konstigt?

Nog för att vissa mekanismer stretar emot (bara bra objekt som säljs, vissa individer tvingade att köpa osv) men kostnadsökningen för en normal familj har ju varit enorm, att hantera räntan på ett lån i storleksordningen 7-8 miljoner var ju hanterbart för några år sedan med nu är ju kostnadsbilden en helt annan, det borde ju synas på priserna?
 

leicaphile

Panerai
Ja, är inte det... typ konstigt?

Nog för att vissa mekanismer stretar emot (bara bra objekt som säljs, vissa individer tvingade att köpa osv) men kostnadsökningen för en normal familj har ju varit enorm, att hantera räntan på ett lån i storleksordningen 7-8 miljoner var ju hanterbart för några år sedan med nu är ju kostnadsbilden en helt annan, det borde ju synas på priserna?

Håller med om att det känns lite konstigt. Undrar om det är många som bränner genom sin buffert nu, eller om det är så att boendet helt enkelt väger så tungt att man offrar mycket annat för att ha "rätt" hus/lägenhet. Men nä, ett hus i 5-8 miljoners klassen med ett stort lån kostar ju en bra bit mer att äga än för ett par år sedan. Inte bara räntan utan energikostnaderna...
 

Tomas Eriksson

Vacheron
Pledge Member
2-Faktor
Ja, är inte det... typ konstigt?

Nog för att vissa mekanismer stretar emot (bara bra objekt som säljs, vissa individer tvingade att köpa osv) men kostnadsökningen för en normal familj har ju varit enorm, att hantera räntan på ett lån i storleksordningen 7-8 miljoner var ju hanterbart för några år sedan med nu är ju kostnadsbilden en helt annan, det borde ju synas på priserna?
Det blir moment 22. Folk som har kämpigt med lånekostnader har inte råd att sälja till förlust heller. Vad är blir scenariot då, sitta med blanko och hyresrätt?
Förövrigt är det inga problem i dagens samhälle att ta stödkrediter och leva så i åratal så inte så konstigt att vi inte ser så stora effekter än.
 

leicaphile

Panerai
Det blir moment 22. Folk som har kämpigt med lånekostnader har inte råd att sälja till förlust heller. Vad är blir scenariot då, sitta med blanko och hyresrätt?
Förövrigt är det inga problem i dagens samhälle att ta stödkrediter och leva så i åratal så inte så konstigt att vi inte ser så stora effekter än.

Det pekar ju dock på att det blir en riktigt seg återhämtning framöver, om folk ska beta av ytterligare lån/krediter de samlat på sig för att klara vardagen just nu.
 
Håller med om att det känns lite konstigt. Undrar om det är många som bränner genom sin buffert nu, eller om det är så att boendet helt enkelt väger så tungt att man offrar mycket annat för att ha "rätt" hus/lägenhet. Men nä, ett hus i 5-8 miljoners klassen med ett stort lån kostar ju en bra bit mer att äga än för ett par år sedan. Inte bara räntan utan energikostnaderna...

Energikostnaderna har dock kommit ner rejält, det var november/december som var lite kämpiga. Nu "normala" nivåer igen.
 
Håller med om att det känns lite konstigt. Undrar om det är många som bränner genom sin buffert nu, eller om det är så att boendet helt enkelt väger så tungt att man offrar mycket annat för att ha "rätt" hus/lägenhet. Men nä, ett hus i 5-8 miljoners klassen med ett stort lån kostar ju en bra bit mer att äga än för ett par år sedan. Inte bara räntan utan energikostnaderna...
Förnekelse? Jag förstår i alla fall inte. Upplever lokalt i min stad att bra objekt (5-8 MSEK) fortfarande går bra medan de billigare husen för 2-3 MSEK är tvärdöda.

Å andra sidan har lånekostnaden för 5 MSEK ”bara” ökat med ca 9’/mån netto (från ca 1% till 4%). Har bara båda kvar jobbet (och kärleken till varandra) löser i princip alla den ökningen.
 

Derix

Patek
2-Faktor
1680759848926.png

1680759859207.png

Bopriserna trotsar krisen – uppgångar i mars​

Med prisuppgångar för både småhus och bostadsrätter under mars börjar det våras för bostadsmarknaden.
Men Mäklarstatistiks expert tror mer på sidledes prisrörelser framöver än en stark uppgång.
Uppdaterad: 6 april 2023, 06:14Publicerad: 6 april 2023, 06:02
1490814-2205061554.png

Hans Bolander​


Mäklaren: ”Det värsta bostadsprisfallet är bakom oss”.Erik Wikander, vice vd Svensk Fastighetsförmedling, kommenterar Svensk Mäklarstatistiks siffror för mars månad

Bostadsförsäljningen under mars månad indikerar en försiktig återhämtning efter ett års fallande priser. Enligt Mäklarstatistik så steg bostadsrättspriserna mest i centrala Göteborg, plus 3 procent. Även i Stockholm pekar pilarna uppåt, plus 2 procent i Storstockholm samt 1 procent upp i centrala delar av huvudstaden. I Malmöregionen var priserna däremot oförändrade under mars.
”Kanske kan vi glädjas åt att vi nu ser slutet på nedgången. Normalt sett brukar bostadsrätter i Stockholm vara det som först rör sig uppåt”, säger Hans Flink, affärsområdeschef på Mäklarstatistik.

Prisutvecklingen på bostadsrätter i de flesta regioner visar nu på ett drygt 10 procentigt fall under 12 månader. Kanske har trenden vänt då bostadsrätter i Stockholms kommun har stigit i pris med 4 procent under det senaste kvartalet, vilket kan jämföras med rikssnittet på plus 1,3 procent.
”Vi ser ändå ingen snabb uppgång framöver, snarare en lång period där priserna rör sig i sidled. Externa faktorer som inflation, stigande räntor och energipriser måste först bli mer stabila innan marknaden kommer igång”, säger Hans Flink.
Även efter prisnedgången 2017 präglades bostadsmarknaden av en lång period med sidledes prisutveckling.
Marcus Svanberg, vd för Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, märker också av en ljusning på bostadsmarknaden men han vill inte blåsa faran över än för nya prisfall.
”Vi har inte sett den fulla effekten av räntehöjningar och det finns fortfarande risk för att konjunkturen försvagas under våren.”

På villamarknaden är signalerna om en återhämtning inte lika tydliga. Priserna i hela landet ökade med 1 procent, men utvecklingen för det senaste kvartalet visar oförändrade priser.
Flera stora fastighetsmäklarkedjor pekar ut ett uppdämt flyttbehov som en tung faktor bakom de senaste månadernas svaga prisuppgångar.
”Bostadspriserna har sjunkit cirka femton procent från toppen och det gör nu att säljare och köpare har lite lättare att mötas. Det tillsammans med minskad oro för höga el- och energikostnader bidrar till en viss prisuppgång, nu även på villasidan”, säger Johan Engström, vd Fastighetsbyrån, i en kommentar.
 
1680759848926.png

1680759859207.png

Bopriserna trotsar krisen – uppgångar i mars​

Med prisuppgångar för både småhus och bostadsrätter under mars börjar det våras för bostadsmarknaden.
Men Mäklarstatistiks expert tror mer på sidledes prisrörelser framöver än en stark uppgång.
Uppdaterad: 6 april 2023, 06:14Publicerad: 6 april 2023, 06:02
1490814-2205061554.png

Hans Bolander​


Mäklaren: ”Det värsta bostadsprisfallet är bakom oss”.Erik Wikander, vice vd Svensk Fastighetsförmedling, kommenterar Svensk Mäklarstatistiks siffror för mars månad

Bostadsförsäljningen under mars månad indikerar en försiktig återhämtning efter ett års fallande priser. Enligt Mäklarstatistik så steg bostadsrättspriserna mest i centrala Göteborg, plus 3 procent. Även i Stockholm pekar pilarna uppåt, plus 2 procent i Storstockholm samt 1 procent upp i centrala delar av huvudstaden. I Malmöregionen var priserna däremot oförändrade under mars.
”Kanske kan vi glädjas åt att vi nu ser slutet på nedgången. Normalt sett brukar bostadsrätter i Stockholm vara det som först rör sig uppåt”, säger Hans Flink, affärsområdeschef på Mäklarstatistik.

Prisutvecklingen på bostadsrätter i de flesta regioner visar nu på ett drygt 10 procentigt fall under 12 månader. Kanske har trenden vänt då bostadsrätter i Stockholms kommun har stigit i pris med 4 procent under det senaste kvartalet, vilket kan jämföras med rikssnittet på plus 1,3 procent.
”Vi ser ändå ingen snabb uppgång framöver, snarare en lång period där priserna rör sig i sidled. Externa faktorer som inflation, stigande räntor och energipriser måste först bli mer stabila innan marknaden kommer igång”, säger Hans Flink.
Även efter prisnedgången 2017 präglades bostadsmarknaden av en lång period med sidledes prisutveckling.
Marcus Svanberg, vd för Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, märker också av en ljusning på bostadsmarknaden men han vill inte blåsa faran över än för nya prisfall.
”Vi har inte sett den fulla effekten av räntehöjningar och det finns fortfarande risk för att konjunkturen försvagas under våren.”

På villamarknaden är signalerna om en återhämtning inte lika tydliga. Priserna i hela landet ökade med 1 procent, men utvecklingen för det senaste kvartalet visar oförändrade priser.
Flera stora fastighetsmäklarkedjor pekar ut ett uppdämt flyttbehov som en tung faktor bakom de senaste månadernas svaga prisuppgångar.
”Bostadspriserna har sjunkit cirka femton procent från toppen och det gör nu att säljare och köpare har lite lättare att mötas. Det tillsammans med minskad oro för höga el- och energikostnader bidrar till en viss prisuppgång, nu även på villasidan”, säger Johan Engström, vd Fastighetsbyrån, i en kommentar.

Dom bra objekten håller nog upp det här! Volymen ner 27 % mot fg år dvs alla som inte får det dom vill ha säljer inte.
 
Yes, nu åker vi! :) Det kan ju bara gå ner om folk vill sälja. Och det finns inte speciellt många bra hus därute/svindyrt att bygga. Fallet på 25-30% som spekulerats i har inte gått ihop för mig.
 

ANALOGUE

Patek
2-Faktor
Har mest koll på villorna i mitt område och tycker det är ganska väntad relativ utveckling. Välskötta och effektiva hus i ”mellanpris” går starkt. Alltså här de som ligger 7-10 ish. De för 15 är svårsålda trots toppskick och 20-tal. De som behöver mkt renoveringar och läcker värme blir ”billiga”.

Tänker att många som kanske hade köpt för 12-15 förut nu väljer att ha mindre lån (tex vår nya granne). Har man ett antal år bostadskarriär i Sthlm är det inte konstigt med flera miljoner i vinster.

Samtidigt är det nog många höginkomsttagare som får stora löneökningar nu. Märket må vara lågt men jag misstänker många eftertraktade kan få 5-10%. Samtidigt sänks skatten pga uppräknade basbelopp. Om man då tror räntan kommer falla inom något år kan man palla relativt hög skuldsättning i 1-2 år. Om hushållet har 1.5m eller så i lön kan de ju ofta köpa för 8 utan jättestora lån. Det är ju dock försvinnande få med 3+ i lön så riktigt dyra bostäder är ändå nästan omöjligt att köpa med lön/lån utan stor påse pengar…

Kanske helt fel tolkning men det är iaf så jag tolkar det hos oss, där just välskötta mellanhus gått bra.

Följer också fritidshus i vissa områden och där tycker jag dock att det börjar visa tecken på fall, trots att de legat högt länge. Många som inte sålts sedan i somras med kraftigt sänkta utrop etc.

Är också överraskad över den absoluta styrkan på bostadsmarknaden dock..
 
Topp