• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Du gissar alltså...
Näst intill alla tillverkare hade gått över till Luminova år 2000.
Inte 100 men med tanke på hans utsago att visarna är bytta så utgår jag från det.

Vad jag vet är att de körde dykarna längre med tritium än vanliga Luminors
Ända till och med G-serien (2004) hade 025 tritium. Den bör ha fått en utbytt tavla om ni frågar mig

Exempel: https://www.rolexforums.com/showthread.php?t=342555
 
22499c32d85656ef4cf36ff65774af24.png


Mr Obi-Wan har bra smak.
 
Har du (eller någon annan?) koll på om man jobbade med olika färger på tritium-index likt hur man gör med luminova? Var all tritium vit från början och gulnar över tid?
Edit: ursäkta den dåliga svenskan.
Har faktiskt tänkt på samma sak sen vi snackade om det där med non-matching dials.. Har ingen koll, skulle också vilja veta.
 
Tillverkade Panerai sin egen tritium eller hade de någon leverantör? Bytte man leverantör någon gång under åren man använde tritium? Så mycket jag inte har koll på
http://www.rctritec.com/en/home.html
SEIKO var för övrigt först med att använda ej radioaktiv lume 1993. Detta var med största sannolikhet pga Japans strikta regler vad gällde radioaktivitet (pga Hiroshima). Japans krav var så strikta efter Hiroshima att SEIKO aldrig använde tritium, de använde Prometium istället.

Schweizarna följde efter år 2000.
 
Intressant, tack för denna info :)
Tritec gör lume till alla i branschen. Rolex blåa lume är ju såklart döpt av Rolex men det bara en Rolexexklusiv färg, precis som att Lumibrite är en Seiko-exklusiv blandning. Skillnaden i upplevd lysstyrka har att göra med tjockleken på lyspastan och färgen. Ögat upplever olika färger olika starka (olika signalvärde, som man säger i lumpen).
 
http://www.rctritec.com/en/home.html
SEIKO var för övrigt först med att använda ej radioaktiv lume 1997. Detta var med största sannolikhet pga Japans strikta regler vad gällde radioaktivitet (pga Hiroshima). Japans krav var så strikta efter Hiroshima att SEIKO aldrig använde tritium, de använde Prometium istället.

Schweizarna följde efter år 2000.
Prometium har jag på en gammal fin Roamer från 60-talet, - sitter ett litet p längst ner på tavlan. Vad jag har sett, använde aldrig Panerai prometium. Hur mycket visste man om de olika materialens egenskaper på den tiden, då det begav sig?
 
Prometium har jag på en gammal fin Roamer från 60-talet, - sitter ett litet p längst ner på tavlan. Vad jag har sett, använde aldrig Panerai prometium. Hur mycket visste man om de olika materialens egenskaper på den tiden, då det begav sig?
Att radioaktiva ämnen utsöndrade ljus visste man ju och man visste att det var farligt samt hur man mätte strålning. Eller vad var frågan? :D
 
Att radioaktiva ämnen utsöndrade ljus visste man ju och man visste att det var farligt samt hur man mätte strålning. Eller vad var frågan? :D
Den 6 augusti 1945 fälldes atombomben över Hiroshima och den 9 augusti 1945 över Nagasaki. Koll på radioaktiv strålning hade säkert tillverkarna. Min fråga :D är mer om hur snacket gick när de valde det ena eller det andra och vad den egentliga orsaken var till övergången till luminova. Radium försvann väl snabbast för att de märkte hur många som dog på fabrikerna när de målade naglarna och slikade penseln spetsig. Undrar om det finns enbart en fråga här? Jag undrar nog hur mycket man visste om eller anade och ändå fortsatte producera.
 
Den 6 augusti 1945 fälldes atombomben över Hiroshima och den 9 augusti 1945 över Nagasaki. Koll på radioaktiv strålning hade säkert tillverkarna. Min fråga :D är mer om hur snacket gick när de valde det ena eller det andra och vad den egentliga orsaken var till övergången till luminova. Radium försvann väl snabbast för att de märkte hur många som dog på fabrikerna när de målade naglarna och slikade penseln spetsig. Undrar om det finns enbart en fråga här? Jag undrar nog hur mycket man visste om eller anade och ändå fortsatte producera.

Tritium sönderfaller på ett annat sätt än radium, men båda två var radioaktiva. Ang. övergången till Luminova kan jag tänka mig att det berodde på att man insåg att tritium i princip blir inert efter 20-30 år, vilket leder till att lumen helt försvinner när tritiumet sönderfallit tillräckligt. Luminova ska (mig veterligen) inte ha samma problem, utan det ska istället "lysa för evigt" tack vare strontiumaluminatet som finns med där i.

edit: Sen använde man väl fosfor för att ge lume i radioaktiva klockorna? Fosfor som slogs sönder av strålningen och också slutade vara lume så småningom :)
 
Den 6 augusti 1945 fälldes atombomben över Hiroshima och den 9 augusti 1945 över Nagasaki. Koll på radioaktiv strålning hade säkert tillverkarna. Min fråga :D är mer om hur snacket gick när de valde det ena eller det andra och vad den egentliga orsaken var till övergången till luminova. Radium försvann väl snabbast för att de märkte hur många som dog på fabrikerna när de målade naglarna och slikade penseln spetsig. Undrar om det finns enbart en fråga här? Jag undrar nog hur mycket man visste om eller anade och ändå fortsatte producera.
Övergången från tritium till luminova skedde främst för att man ville bli av med strålningen. Radioaktivitet var inte så sexigt på 90-talet. Tritium var säkerligen bättre än Prometium men Japan hade som sagt hårda regler vad gällde strålning. Har det japanska gränsvärdet antecknat någonstans men orkar inte leta, minnet säger typ 5MCi. I Schweiz och stora delar av övriga världen hade man ett gränsvärde på 25MCi. Märkningen T<25 betyder max 25MCi (millicurie, eller hur det nu stavas, döpt efter Marie Curie såklart).

Så de flesta klockor tillverkade i Japan hade med största sannolikhet Prometium, inte tritium.
 
Övergången från tritium till luminova skedde främst för att man ville bli av med strålningen. Radioaktivitet var inte så sexigt på 90-talet. Tritium var säkerligen bättre än Prometium men Japan hade som sagt hårda regler vad gällde strålning. Har det japanska gränsvärdet antecknat någonstans men orkar inte leta, minnet säger typ 5MCi. I Schweiz och stora delar av övriga världen hade man ett gränsvärde på 25MCi. Märkningen T<25 betyder max 25MCi (millicurie, eller hur det nu stavas, döpt efter Marie Curie såklart).

Så de flesta klockor tillverkade i Japan hade med största sannolikhet Prometium, inte tritium.
Hur funkar det där med halveringstid.. Tritium har typ 12 år, dvs efter 12 år har hälften av tritiumet förfallit/blivit ett annat ämne. Betyder det att klockan kommer lysa hälften så starkt efter 12 år, eftersom endast hälften av tritiumet är kvar ? Betyder detta också att en vintage Radiomir med radium som har 1000 år halveringstid (eller något) lyser i princip lika starkt idag som den gjorde då?

Jag tänker typ på min 001. Den är ca 20 år och index lyser i ca 1 sekund efter jag lyser med en ficklampa.
 
Hur funkar det där med halveringstid.. Tritium har typ 12 år, dvs efter 12 år har hälften av tritiumet förfallit/blivit ett annat ämne. Betyder det att klockan kommer lysa hälften så starkt efter 12 år, eftersom endast hälften av tritiumet är kvar ? Betyder detta också att en vintage Radiomir med radium som har 1000 år halveringstid (eller något) lyser i princip lika starkt idag som den gjorde då?

Jag tänker typ på min 001. Den är ca 20 år och index lyser i ca 1 sekund efter jag lyser med en ficklampa.
Skillnad i lume baserat på radioaktivitet och på fotoluminiscens. Den radioaktiva lumen ska mig veterligen lysa kontinuerligt oavsett om den "laddats upp" med ljus eller inte, medans den som baseras på absorberade fotoner inte gör det. En vintage Radomir kommer sannolikt inte lysa lika starkt, då det som faktiskt lyser i klockorna inte är radiumet utan någon form av fosfor som till slut slås sönder av strålningen från radiumet och därför slutar lysa.
 
Hur funkar det där med halveringstid.. Tritium har typ 12 år, dvs efter 12 år har hälften av tritiumet förfallit/blivit ett annat ämne. Betyder det att klockan kommer lysa hälften så starkt efter 12 år, eftersom endast hälften av tritiumet är kvar ? Betyder detta också att en vintage Radiomir med radium som har 1000 år halveringstid (eller något) lyser i princip lika starkt idag som den gjorde då?

Jag tänker typ på min 001. Den är ca 20 år och index lyser i ca 1 sekund efter jag lyser med en ficklampa.
Alla tritium- och prometiumklockor jag ägt har lyst även i modern tid. De lyser ju däremot väldigt svagt. Har ingen erfarenhet av radium.
 
Skillnad i lume baserat på radioaktivitet och på fotoluminiscens. Den radioaktiva lumen ska mig veterligen lysa kontinuerligt oavsett om den "laddats upp" med ljus eller inte, medans den som baseras på absorberade fotoner inte gör det. En vintage Radomir kommer sannolikt inte lysa lika starkt, då det som faktiskt lyser i klockorna inte är radiumet utan någon form av fosfor som till slut slås sönder av strålningen från radiumet och därför slutar lysa.
Tack för svar! Vet att det är lite "googla bara för i helvete"-risk över mina frågor men jag älskar ju ELI5 svar. :D
 
Tillbaka
Topp