• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Den stora förälder- och barntråden

2 timmar att försöka natta om pojken efter att han haft en mardröm om att jorden krympte och allt försvann inåt tills det bara vara lava kvar som satte fyr på allt och alla.. o_O
Har varit mycket sådant på sistone, han är 9 fyller 10 nu, någon annan förälder som har varit med om liknande med att barnet fått mycket mardrömmar och svårigheter att somna om samt för föräldern att lyckas lugna ner barnet?
För det är lite som "hysteri" över att det verkar så påtagligt.
Jag hoppas att detta är bara ytterligare en utvecklingsperiod till kanske?
 
Jag minns det som traumatiskt. En stark separation och oro. Men det blir bättre!
Du kommer att se att killen kommer älska det (förhoppningsvis), och efter en tid så vill dem små liven inte gå hem :)
Hang in there.
Är nog bra för han, varit hemma 20 månader och jag tror inte att man gör honom en tjänst om han fortsätter att ducka det "riktiga livet". Brukar vara rätt logiskt klarsynt men den där tomma och frågande blicken när jag sa hej då kastar omkull allt!
 
Precis lämnat grabben på förskolan för första gången själv. Fy FAAN så starkt det var :(

Jag minns det som traumatiskt. En stark separation och oro. Men det blir bättre!
Du kommer att se att killen kommer älska det (förhoppningsvis), och efter en tid så vill dem små liven inte gå hem :)
Hang in there.
Att lämna sitt barn, med tom blick och i värsta fall tårar i ansiktet, är bland det tuffaste man kan vara med om. Vår dotter tycker fortfarande att lämningen är jobbig och det är inte med känslan att man är världens bästa förälder som man går ifrån förskolan...
 
Är nog bra för han, varit hemma 20 månader och jag tror inte att man gör honom en tjänst om han fortsätter att ducka det "riktiga livet". Brukar vara rätt logiskt klarsynt men den där tomma och frågande blicken när jag sa hej då kastar omkull allt!

Att lämna sitt barn, med tom blick och i värsta fall tårar i ansiktet, är bland det tuffaste man kan vara med om. Vår dotter tycker fortfarande att lämningen är jobbig och det är inte med känslan att man är världens bästa förälder som man går ifrån förskolan...

Lämnade för första gången för 3 veckor sen, fyyyy vad jag inte var beredd på känslan. Idag tre veckor senare så gick han utan att gråta in genom dörren till förskolan ,gav mig en hejdåpuss och sprang fram till sin kompis och kramades.
 
Lämnade för första gången för 3 veckor sen, fyyyy vad jag inte var beredd på känslan. Idag tre veckor senare så gick han utan att gråta in genom dörren till förskolan ,gav mig en hejdåpuss och sprang fram till sin kompis och kramades.
Lika obehaglig som den andra känslan är, lika skön är den som du beskriver. Vi har en av varje, varje morgon...
 
2 timmar att försöka natta om pojken efter att han haft en mardröm om att jorden krympte och allt försvann inåt tills det bara vara lava kvar som satte fyr på allt och alla.. o_O
Har varit mycket sådant på sistone, han är 9 fyller 10 nu, någon annan förälder som har varit med om liknande med att barnet fått mycket mardrömmar och svårigheter att somna om samt för föräldern att lyckas lugna ner barnet?
För det är lite som "hysteri" över att det verkar så påtagligt.
Jag hoppas att detta är bara ytterligare en utvecklingsperiod till kanske?

Jag har inte barn i den åldern men jag kommer själv ihåg när jag var 9-10 år, hade riktigt taskiga mardrömmar en månads tid, kommer ihåg att jag låg vaken länge osv och hade väldigt svårt å komma till ro och sova men det gick över igen, jag har alltid sovit ensam och aldrig strulat utan somnat direkt osv så de är säkert nån utvecklingsgrej. Tror inte ni behöver vara oroliga utan bara stötta och trösta så ordnar det sig säkert med tiden :)
 
Drar ut en förfrågan här också.
Någon som har en bärstol som inte används längre? Jag är ute efter en bra som skall användas för längre promenader i naturen. Ergonomin är viktig, inte som Hagenlöfs bärstolen från 80 talet som jag använder nu.
 
Vad ska man göra när tjejen ringer och tjafsar hela tiden när jag är ute?!
Jag har sagt att jag kommer hem snart, kanske det som är problemet men jag kommer ju när jag kommer....
Wtf ska jag göra?!
Vänligen
 
Vad ska man göra när tjejen ringer och tjafsar hela tiden när jag är ute?!
Jag har sagt att jag kommer hem snart, kanske det som är problemet men jag kommer ju när jag kommer....
Wtf ska jag göra?!
Vänligen
Snart är en jättedum tidsenhet! Det bästa tips jag fått är att säga att man ska vara hemma senare än vad man egentligen ska vara. Så blir hon jätteglad när man kommer hem tidigare! Men visst får man utstå en del besvikelse när man säger att man kommer hem sent...
 
Vad ska man göra när tjejen ringer och tjafsar hela tiden när jag är ute?!
Jag har sagt att jag kommer hem snart, kanske det som är problemet men jag kommer ju när jag kommer....
Wtf ska jag göra?!
Vänligen

Snart är en jättedum tidsenhet! Det bästa tips jag fått är att säga att man ska vara hemma senare än vad man egentligen ska vara. Så blir hon jätteglad när man kommer hem tidigare! Men visst får man utstå en del besvikelse när man säger att man kommer hem sent...
Haha - vilket underbart inlägg kl 01:09 :D Vid den tidpunkten kanske du ska fråga de polare du är ute och ränner med istället för att fråga forumet ;)
 
Vad ska man göra när tjejen ringer och tjafsar hela tiden när jag är ute?!
Jag har sagt att jag kommer hem snart, kanske det som är problemet men jag kommer ju när jag kommer....
Wtf ska jag göra?!
Vänligen
Inget den kvällen eller dagen efter. Vänta någon vecka och när allt är på topp är det läge att diskutera saken i trevlig ton. Fråga om det är något du kan göra för att undvika att situationen uppstår igen osv. Winning!
 
...och det kan du säkert få också, eftersom medlemmarna här säkerligen är vettigare än de på Familjeliv (ja, jag generaliserar). Dock är jag tveksam till att ditt skrik av frustration kl 01 på natten får särskilt många konstruktiva råd.
Sant. Det känns ibland trist att ha blivit äldre, men då man interagerar med folk som (förmodligen) är yngre så känns det ändå bra att man utvecklats.
(Inget ont om @Jackson , men jag tror han är något yngre.)
 
Hinner ni som har mindre barn träna? Saknar att klättra/gå på gymet enormt mycket, men har galet svårt att få in det mellan heltidsjobb dagishämtningar etc.
Så tar gärna emot era bästa tips då min kropp är i totalt förfall:(
 
Hinner ni som har mindre barn träna? Saknar att klättra/gå på gymet enormt mycket, men har galet svårt att få in det mellan heltidsjobb dagishämtningar etc.
Så tar gärna emot era bästa tips då min kropp är i totalt förfall:(

Morgonen är den bästa tiden. Beroende på hur ni gör med lämna/hämta barn. Annars sent på kvällen när barnet/barnen gått och lagt sig. Sliter dock en del på egentiden, men om gymmet är prioriterat så kör på! :)
 
Morgonen är den bästa tiden. Beroende på hur ni gör med lämna/hämta barn. Annars sent på kvällen när barnet/barnen gått och lagt sig. Sliter dock en del på egentiden, men om gymmet är prioriterat så kör på! :)
Låter gött att träna på morgonen, dessvärre så varvar vi hämtning/lämning dvs den som lämnar kan jobba senare. Dock så måste jag börja vid 7 för att hinna hämta, men det kanske bara handlar om att gå upp tidigare..
 
Tillbaka
Topp