• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Hur rättfärdigar ni ett klockköp för eran respektive?

Randel

Cartier
Hos oss funkar allt väldigt enkelt: Vi delar alla gemensamma kostnader, men har i övrigt helt separerad ekonomi. Så länge ingen av oss gnäller om att pengarna är borta i slutet av månaden bryr vi oss inte om vad någon av oss använder sina pengar till. Eftersom min fru har häst innebär det att jag kan shoppa hur mycket jag vill varje månad och ändå ligga under hennes extraordinära kostnader :D Det roliga i sammanhanget är att hon och hennes häst-vänner hade exakt samma diskussion för några veckor sedan, d.v.s. hur de lyckades komma undan med sina höga hobby-kostnader inför sina män, och min fru svarade glatt: "Ha, min man är bara glad att jag har häst så att han kan lägga så mycket pengar på SINA prylar!" :smug:

Därutöver: Jag tror mycket handlar om att få en förståelse för sina intressen och hobbys hos sin fru/man. Att partnern förstår att det är en del av ens liv och att man såklart gör sina inköp på ett förståndigt sätt.
 
Delad ekonomi? Hahahaha! Delar ni på din inkomst? Har ni ett give and take-förhållande. Du ger och hon tar?
Nej, en kvinna som bitchar över ens inköp, kläder, klockor, utseende, vänner etc är bara ett Farstaglitter, Golddigger eller bara en enkel simpel bitch.

Jag har varit medlem här ett tag och kan nog säga att jag aldrig läst ett positivt och sympatiskt inlägg från dig.

Är en kvinna en bitch när hon har åsikter om ekonomiskt stora inköp som kan vara avgörande för det gemensamma hushållets ekonomi?

Du resonerar inte sunt.
 
P

Philippe Stern

Guest
Jag har varit medlem här ett tag och kan nog säga att jag aldrig läst ett positivt och sympatiskt inlägg från dig.

Är en kvinna en bitch när hon har åsikter om ekonomiskt stora inköp som kan vara avgörande för det gemensamma hushållets ekonomi?

Du resonerar inte sunt.
"Don´t take life to seriously. It´s not like you´re going to get out alive."
PS. Lite extra kul att du har stavat fel i ditt citat.
 

Pawwen

Cartier
2-Faktor
Jag är gift och vi har två gemensamma barn. Mitt liv och min vardag skulle aldrig fungera om vi satt och dividerade om vem som har vilken rätt till de pengar som kommer in (oavsett var de kommer ifrån). För mig är det självklart att vi måste prata om vad vi gör (och inte gör) med de pengar vi har.

Om vi inte kan komma överens om det (t ex genom att ha förståelse för att man måste lägga pengar på roliga saker, sina hobbies, resor etc för att livet skall vara värt att leva) så är det ju inte det ekonomiska upplägget det är fel på utan någonting helt annat.

Så, för att svara på frågan - jag rättfärdigar det genom att det gör mig glad och att jag tycker att det är roligt. Att det är stora pengar det rör sig om är enklast att förklara genom att grejerna håller sitt värde så pass bra som de gör.

Med två stora barn och ytterligare en liten son frun är hemma med så blir det så klart orättvis fördelning av inkomster. Att då bara köra sitt eget race och lägga pengar på egna "smycken" utan att först ta hänsyn till familjens kostnader fungerar inte. Typ huset, renoveringar, resor, husvagn... ja listan på saker att lägga pengar på när det gäller familjens bästa är oändligt lång.

Svårt att ljuga och mörka. Känns ovärdigt att inte kunna stå för det man gör inom en familj! Båda har dock ett eget sparkonto som vi lägger regelbundet till och kan förbruka fritt. Jag sponsrar hennes konto eftersom jag har mer i inkomst.
 

Tomas Eriksson

Vacheron
Pledge Member
2-Faktor
Jag checkade ut rätt tidigt ur den här tråden då folk högg som vakthundar (känsligt ämne för många). Men måste bara kommentera att jag gillar hur den här tråden har allt från rena personangrepp, könsdiskriminering, ifrågasättande av moral, till en stor dos seriösa inlägg kring privatekonomi. Lärorik och underhållande läsning, keep it up boys!
caution-klocksnack.jpg
 

Tomas Eriksson

Vacheron
Pledge Member
2-Faktor
För att vara lite seriös och hålla mig till trådämnet så rättfärdigar jag mina klockköp som många finner obscena med att de håller värdet relativt bra. Jag är tydlig med att de inte är några investeringar som jag räknar någon avkastning i normala fall. Men som vid händelse av en personlig finansiell kris skulle gå att likvidera till inte allt långt ifrån inköpskostnad.
 
Det gör jag inte!
Eventuell (Ingen för stunden) dam får givetvis vara ypperligt gott smakråd och ha synpunkter, men det är mina pengar!
På samma sätt som att jag inte lägger mig i priset på hennes eventuella köp.
 

ybey

Omega
Har det gått så långt att man har barn ihop, så är det helt främmande för mig att inte ha gemensam ekonomi!
I regel så väljer de flesta familjer att fördela föräldraledigheten ojämställt (räcker upp en hand) att då se på när frugan är pank vid slutet av månaden pga. Föräldrapenning funkar ju inte.

Likaså undrar jag hur det funkar i längden (det funkar nog sällan?) ex. vid semestrar osv. Åker man på separata semestrar efter respektives budget? Har hört bekanta som pratar om att de "bjuder" på middag då frugan kanske inte har ekonomi till att gå på tjusig restaurang. Helt sjukt i min värld att aktivt dela det viktigaste livet har att erbjuda men dra gränsen vid ekonomin.

Nej, i mitt hushåll har vi gjort klart att alla gemensamma kostnader, sparande osv. täcks och sedan delas det lika på det som blir kvar till personliga nöjen.
 
Har det gått så långt att man har barn ihop, så är det helt främmande för mig att inte ha gemensam ekonomi!
I regel så väljer de flesta familjer att fördela föräldraledigheten ojämställt (räcker upp en hand) att då se på när frugan är pank vid slutet av månaden pga. Föräldrapenning funkar ju inte.

Likaså undrar jag hur det funkar i längden (det funkar nog sällan?) ex. vid semestrar osv. Åker man på separata semestrar efter respektives budget? Har hört bekanta som pratar om att de "bjuder" på middag då frugan kanske inte har ekonomi till att gå på tjusig restaurang. Helt sjukt i min värld att aktivt dela det viktigaste livet har att erbjuda men dra gränsen vid ekonomin.

Nej, i mitt hushåll har vi gjort klart att alla gemensamma kostnader, sparande osv. täcks och sedan delas det lika på det som blir kvar till personliga nöjen.


Jag skulle själv känna mig riktigt risig om jag handlade för min sambos pengar. Det är ju hon som har gnetat ihop dem och därför är det hon som ska handla för dom.

Det är inte hennes fel om jag inte klarar att skaffa mig ett jobb som betalar tillräckligt, eller om jag handlar för mer än jag klarar av.

Vilka signaler skickar det till mig? Att jag inte behöver utbilda mig eller avancera i karriären? Jag får ju ändå en massa pengar från ingenstans liksom.
 

ybey

Omega
Jag skulle själv känna mig riktigt risig om jag handlade för min sambos pengar. Det är ju hon som har gnetat ihop dem och därför är det hon som ska handla för dom.

Det är inte hennes fel om jag inte klarar att skaffa mig ett jobb som betalar tillräckligt, eller om jag handlar för mer än jag klarar av.

Vilka signaler skickar det till mig? Att jag inte behöver utbilda mig eller avancera i karriären? Jag får ju ändå en massa pengar från ingenstans liksom.

Så du förespråkar att par spenderar semestrar etc isär när de har olika ekonomiska förutsättningar?

"Älskling, klart du ska åka till Costa rica och surfa i somnar. Jag tar barnen och spenderar sommaren hos mina föräldrar, det passar min sjuksköterskelön bättre".
Låter sunt.

"Det är klart att du ska köpa ytterligare en sportbil, jag har ärvt morsans gamla cykel så tar mig till jobbet som högstadielärare ändå"

Rätt många par som skulle behöva vara särbos också. "Det är klart du ska bo i Bromma, du är ju höginkomsttagare. Jag bor kvar i min etta i Tumba, vill ju inte snylta på din lön"
 
Så du förespråkar att par spenderar semestrar etc isär när de har olika ekonomiska förutsättningar?

"Älskling, klart du ska åka till Costa rica och surfa i somnar. Jag tar barnen och spenderar sommaren hos mina föräldrar, det passar min sjuksköterskelön bättre".
Låter sunt.

"Det är klart att du ska köpa ytterligare en sportbil, jag har ärvt morsans gamla cykel så tar mig till jobbet som högstadielärare ändå"

Rätt många par som skulle behöva vara särbos också. "Det är klart du ska bo i Bromma, du är ju höginkomsttagare. Jag bor kvar i min etta i Tumba, vill ju inte snylta på din lön"

Nej, jag kunde inte bry mig mindre om vad andra gör med sina pengar.

Men hur vi löser det rent praktiskt trots barn och hus följer:

Semester: Jag har inte tagit semester sedan jag gick ut högskolan 2006. Det intresserar mig inte. Hon åker ibland iväg någonstans, men jag följer inte med.

Jag har och har haft många sportbilar, hon får köpa vilken bil hon vill. Det har jag inte med att göra.

Som jag skrev tidigare så ver jag inte vad hon tjänar eller hur mycket hon handlar för, och hon har ingen aning om min situation heller.

Jag gillar också att du förutsätter att kärringen i hushållet aldrig har några pengar kvar i slutet av månaden och att det är så synd om henne.

Jag visade ditt resonemang för min sambo och hon undrar om du alltid har trott att kvinnor är tafatta mähän som inte kan planera sin ekonomi eller sina framtida utgifter? :woot: IOM att du skriver att rent generellt så kan kvinnor inte ha några pengar i slutet av månaden osv
 
Senast ändrad:

ybey

Omega
Nej, jag kunde inte bry mig mindre om vad andra gör med sina pengar.

Men hur vi löser det rent praktiskt trots barn och hus följer:

Semester: Jag har inte tagit semester sedan jag gick ut högskolan 2006. Det intresserar mig inte. Hon åker ibland iväg någonstans, men jag följer inte med.

Jag har och har haft många sportbilar, hon får köpa vilken bil hon vill. Det har jag inte med att göra.

Som jag skrev tidigare så ver jag inte vad hon tjänar eller hur mycket hon handlar för, och hon har ingen aning om min situation heller.

Jag gillar också att du förutsätter att kärringen i hushållet aldrig har några pengar kvar i slutet av månaden och att det är så synd om henne.

Jag visade ditt resonemang för min sambo och hon undrar om du alltid har trott att kvinnor är tafatta mähän som inte kan planera sin ekonomi eller sina framtida utgifter? :woot: IOM att du skriver att rent generellt så kan kvinnor inte ha några pengar i slutet av månaden osv

Skrev frugan då jag antog att du var en man. I övriga exempel så lämnade jag det medvetet könsneutralt.
 

mmx

Cartier
Intressant att så många provoceras av, alternativt missförstår, konceptet gemensam ekonomi. Intressant också med såpass många ryggradslösa typer. Känne det inte lite väl patetiskt att ljuga om priset på klockorna? Eller ha ett hemligt konto?
 
  • Like
Reactions: CCB

Skolläraren

Panerai
Delad ekonomi för alla gemensamma utgifter, vid t.ex. föräldraledighet betalar jag mer så hon ändå har spenderarpengar kvar för att det känns bra för mig med. Alla pengar som är kvar efteråt gör vi vad vi vill med. Jag kanske sparar till en klocka medans hon köper kläder.

Jag vill inte spendera hennes pengar för privata inköp, och vice versa.
 

hollow123

Rolex
Nu är jag singel och jag vad fan jag vill.
Men när jag hade sambo:
Alla gemensamma fasta utgifter delades lika.
Resterande pengar från lönen var ens egna. Dock hade hon sällan dineros i slutet av månaden vilket innebar att jag ofta bar ett lite tyngre lass ekonomiskt, vilket inte gjorde mig i ryggen där och då tex vid restaurangbesök osv.
 

Flow

KS Explorers Club
2-Faktor
Har det gått så långt att man har barn ihop, så är det helt främmande för mig att inte ha gemensam ekonomi!
I regel så väljer de flesta familjer att fördela föräldraledigheten ojämställt (räcker upp en hand) att då se på när frugan är pank vid slutet av månaden pga. Föräldrapenning funkar ju inte.

Likaså undrar jag hur det funkar i längden (det funkar nog sällan?) ex. vid semestrar osv. Åker man på separata semestrar efter respektives budget? Har hört bekanta som pratar om att de "bjuder" på middag då frugan kanske inte har ekonomi till att gå på tjusig restaurang. Helt sjukt i min värld att aktivt dela det viktigaste livet har att erbjuda men dra gränsen vid ekonomin.

Nej, i mitt hushåll har vi gjort klart att alla gemensamma kostnader, sparande osv. täcks och sedan delas det lika på det som blir kvar till personliga nöjen.

Nu har jag inga barn men skulle vi få barn så vill jag dela ansvaret med min fru och vara hemma med barnet helst lika mycket som hon. Varför skulle det vara rätt att hon ska vara hemma mer än mig? Är det rättvist mot henne/mig/barnet? Jag och min fru har delad ekonomi förutom dom gemensamma utgifterna, mestadels för att frugan vill betala för sig själv och rätt ska vara rätt så mina klockköp behöver jag inte redovisa för henne. Nu är det så att jag tjänar en slant mer än vad hon gör och jag äter mer än vad hon gör så jag betalar givetvis mer till matkontot än vad hon gör. Och när de kommer till semester, köpa bil eller boende så bjussar jag eller betalar närmare 3/4 av kostnaden för att vi vill semestra, köra feta bilen eller bo just där det råkar vara för dyrt för hennes budget. Inget hon kräver av mig men ser jag att vi kan så tycker jag att vi ska, "klart vi löser det gumman" ;) Så det är delad ekonomi men jag är inte snål bara för det. Happy wife happy life :)
 

ybey

Omega
Nu har jag inga barn men skulle vi få barn så vill jag dela ansvaret med min fru och vara hemma med barnet helst lika mycket som hon. Varför skulle det vara rätt att hon ska vara hemma mer än mig? Är det rättvist mot henne/mig/barnet?

Jag säger ju själv att de flesta fördelar föräldraledighet ojämnställt (dåligt) samt att jag själv tillhör en av dessa familjer. Jag tycker alltså inte att detta är bra på något sätt, bara att det oftast ser ut på det viset.

I mitt hushåll så täcks alla gemensamma kostnader samt sparande och sedan har vi en summa pengar att göra vad vi vill för. Denna summa är lika oavsett vem som tjänar mest.

Känns för mig väldigt främmande att hålla på med matematik såfort det ska handlad/semestras osv. men det viktiga är ju att det funkar för er. Tänker mig lite skonsamt att semesterplaneringen ser ut på följande vis:

1. "Vad säger du om semester i Frankrike i sommar?"
2. "Kan vi inte köra på Polen istället, har inte så mycket pengar just nu"
1. "Äsch, jag kan betala 3/4 av resan, om du betalar din egen mat?"
2. "Perfekt, det funkar för mig kan köra rikshospitalets diet"
 

Flow

KS Explorers Club
2-Faktor
Jag säger ju själv att de flesta fördelar föräldraledighet ojämnställt (dåligt) samt att jag själv tillhör en av dessa familjer. Jag tycker alltså inte att detta är bra på något sätt, bara att det oftast ser ut på det viset.

I mitt hushåll så täcks alla gemensamma kostnader samt sparande och sedan har vi en summa pengar att göra vad vi vill för. Denna summa är lika oavsett vem som tjänar mest.

Känns för mig väldigt främmande att hålla på med matematik såfort det ska handlad/semestras osv. men det viktiga är ju att det funkar för er. Tänker mig lite skonsamt att semesterplaneringen ser ut på följande vis:

1. "Vad säger du om semester i Frankrike i sommar?"
2. "Kan vi inte köra på Polen istället, har inte så mycket pengar just nu"
1. "Äsch, jag kan betala 3/4 av resan, om du betalar din egen mat?"
2. "Perfekt, det funkar för mig kan köra rikshospitalets diet"

Vi delar som sagt enbart dom gemensamma utgifterna och om vi får barn så delar vi förmodligen på utgifterna där också i form av mat, kläder, sparkonton, moppe, körkort (eller nej ungen får lära sig jobba/spara ihop till körkortet själv precis så som jag och min fru har fått göra), bil (samma där förresten).
Så du anser att de skulle vara rättvist att ha gemensam ekonomi om t.ex ena parten jobbar halvtid som receptionist och den andra parten sliter rygg på en oljerigg 70 timmar i veckan?
Mattematik är inte nödvändigt, om jag bjussar på mat ikväll kan väl du bjussa mat imorn? Ingen kärnfysik... Sen brukar jag oftast bjussa imorn också bara för att jag vill göra det. Men det är inget varken hon eller jag tar för givet.

Har man det så dåligt ställt att man inte har råd med mat på en semester till Frankrike så har man inte råd med en semester till Polen heller och då ska man inte gå på semester heller. Däremot om jag får för mig att jag vill ta semester så kan de se ut så här:

1. "Vad säger du om semester i Frankrike i sommar?"
2. "Kan vi inte köra på Polen istället, har inte så mycket pengar just nu"
1. "Men gumman vad har du gjort med dina pengar?!?"
2. "Köpt en klocka till dig..."
1. "Bättre fru kan jag inte önska mig, jag bjuder på semester till Asien!"

Det handlar om att ge och ta utan att det ska behöva vara för givet. Och vi tycker båda att det är viktigt att man gör rätt för sig. Vilket man inte gör om man lever på någon annans pengar. Kan låta hårt men det är faktiskt väldigt befriande att kunna lägga pengarna man tjänat på vad man själv vill och det gör att man uppskattar det man får av den andra parten på ett annat sätt. Även tvärtom, att hon kan lägga sina pengar på t.ex fransförlängning och skor utan att jag ska tycka att det är onödiga pengar. I det stora hela så kan man nästan säga att det är som gemensam ekonomi eftersom det aldrig går nöd på varken mig eller henne då vi alltid löser det med antingen pengar upp eller ner från den enas sida. Men i grunden så hamnar min lön på mitt konto och hennes lön på hennes konto.
 

fsdfsdf

Omega
Jag har för mig själv haft som tum-regel att ingen klocka jag köper får vara dyrare än ringen jag gav till henne, vilket har hållit än så länge (kan komma att ändras någon gång i framtiden).

Har vidare även givit henne en fin klocka, vilket hon uppskattar mycket.

Så - överlag har jag gott samvete!
 
  • Like
Reactions: Man
Topp