-
Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se
Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.
Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!
/Hook & Leben
Köksknivar
- Trådstartare Pacta sunt servanda
- Start datum
Ni vet det där med OWG March. På stora köksknivforumet KKF har nån tokig jävel dragit igång en "all rectagle march"-utmaning. Att bara använda fyrkantiga knivar: nakiris, kinesiska grönsakshackor etc.
Lättare för mig som amatör som inte ens använder kniv varje dag (mmm rester), mer utmaning för yrkesmän som jobbar i ett bizzi bizzi krogkök.
Nåväl, så här ser min uppsättning ut:
Från vänster till höger:
Okänd Nakriri, köpt på Facebook för en (relativ) spottstyver. Okänt stål, okänd tillverkare, i behov av uttunning bakom eggen.
Kajibei nakiri 165mm aogami #2, köpt från Cleancut. För priset förvånansvärt bra. Nästan så jag funderar på att komplettera med santokun ur samma serie. Fast den är ju inte fyrkantig.
Shibazi BW343, en tunn kinesisk hacka av typen "mullbärskniv". Köpt för ett par hundringar på Aliexpress för nåt år sedan. Rätt OK i utförandet men hade en hemsk egg när jag fick den. Det enkla stålet var dock lätt att slipa till rakbladsskärpa.
Okänd billig kinesisk hacka, köpt från Aliexpress för 163 kr inklusive frakt och moms. Lite liten och lätt trots att den är rätt tjock. OK egg från fabrik men behöver bli bättre, och tunnas ur lite bakom eggen.
Vi får väl se hur länge jag klarar denna utmaning innan jag plockar fram en kniv med vanlig spets igen. Shibazin funkar dock utmärkt för allt jag provat hittills.
Lättare för mig som amatör som inte ens använder kniv varje dag (mmm rester), mer utmaning för yrkesmän som jobbar i ett bizzi bizzi krogkök.
Nåväl, så här ser min uppsättning ut:
Från vänster till höger:
Okänd Nakriri, köpt på Facebook för en (relativ) spottstyver. Okänt stål, okänd tillverkare, i behov av uttunning bakom eggen.
Kajibei nakiri 165mm aogami #2, köpt från Cleancut. För priset förvånansvärt bra. Nästan så jag funderar på att komplettera med santokun ur samma serie. Fast den är ju inte fyrkantig.
Shibazi BW343, en tunn kinesisk hacka av typen "mullbärskniv". Köpt för ett par hundringar på Aliexpress för nåt år sedan. Rätt OK i utförandet men hade en hemsk egg när jag fick den. Det enkla stålet var dock lätt att slipa till rakbladsskärpa.
Okänd billig kinesisk hacka, köpt från Aliexpress för 163 kr inklusive frakt och moms. Lite liten och lätt trots att den är rätt tjock. OK egg från fabrik men behöver bli bättre, och tunnas ur lite bakom eggen.
Vi får väl se hur länge jag klarar denna utmaning innan jag plockar fram en kniv med vanlig spets igen. Shibazin funkar dock utmärkt för allt jag provat hittills.
Senast ändrad:
Ni vet det där med OWG March. På stora köksknivforumet KKF har nån tokig jävel dragit igång en "all rectagle march"-utmaning. Att bara använda fyrkantiga knivar: nakiris, kinesiska grönsakshackor etc.
Lättare för mig som amatör som inte ens använder kniv varje dag (mmm rester), mer utmaning för yrkesmän som jobbar i ett bizzi bizzi krogkök.
Nåväl, så här ser min uppsättning ut:
Från vänster till höger:
Okänd Nakriri, köpt på Facebook för en (relativ) spottstyver. Okänt stål, okänd tillverkare, i behov av uttunning bakom eggen.
Kajibei nakiri 165mm aogami #2, köpt från Cleancut. För priset förvånansvärt bra. Nästan så jag funderar på att komplettera med santokun ur samma serie. Fast den är ju inte fyrkantig.
Shibazi BW343, en tunn kinesisk hacka av typen "mullbärskniv". Köpt för ett par hundringar på Aliexpress för nåt år sedan. Rätt OK i utförandet men hade en hemsk egg när jag fick den. Det enkla stålet var dock lätt att slipa till rakbladsskärpa.
Okänd billig kinesisk hacka, köpt från Aliexpress för 163 kr inklusive frakt och moms. Lite liten och lätt trots att den är rätt tjock. OK egg från fabrik men behöver bli bättre, och tunnas ur lite bakom eggen.
Vi får väl se hur länge jag klarar denna utmaning innan jag plockar fram en kniv med vanlig spets igen. Shibazin funkar dock utmärkt för allt jag provat hittills.
Hoppsan. Längesedan jag loggade in där men det hade ju varit spännande att testa....
Jag har nog squares så det räcker men ungarna kommer bli upprörda
Fast det kommer nog bli för trångt i lådan!
Nu har jag testat min nya 6000 sten på tre knivar. Upplever inte att eggen blir lika polerad som på Shapton glass 6000. Kan också vara för att polarens shapton inte blivit planad någonsin, den känns ganska "mättad". Däremot får jag en skönare känsla när jag körde på Arashiyama stenen. Den var liksom trevligare att använda.
Knivarna blir lika vassa som på Shapton om inte ännu lite bättre. Svårt att avgöra.
Efter en vända på stroppen blir eggen blank och fin.
Så ungefär samma resultat i slutändan men föredrar helt klart att jobba på arashiyama framför shapton. Tomaterna har inte en chans
Knivarna blir lika vassa som på Shapton om inte ännu lite bättre. Svårt att avgöra.
Efter en vända på stroppen blir eggen blank och fin.
Så ungefär samma resultat i slutändan men föredrar helt klart att jobba på arashiyama framför shapton. Tomaterna har inte en chans
sinner
Silver
Kul att se Yxtorp i trådenny dum (briljant) tanke som slog mig under en omgång hackning idag: modda Nakrirn så den även kan agera skyffe?!
hackade en massa saker typ en knivbredd långa, hade råvarina liggande i prydliga högar och skulle flytta över till ett fat.
prövade att använda bladet som skopa (tänk isskrap med den trubbiga framsidan) men inte utan besvär. Bladet va lite för tjockt för att det skulle så smidigt. Då slog den briljanta tanken till! borde väll inte va så svårt att slipa första centimetern så det gradvis blir mindre. Inte vass som äggen men inte 2 mm tjock som ryggen.
Skulle jag förstöra kniven eller är jag nått på spåret?
Jag får besök av smeden på fredag som levererar min andra yxtorp
Fantastiskt smidig människa att ha att göra med och ännu mer praktiskt med personlig leverans! Vad har du på ingång?Kul att se Yxtorp i tråden
Jag får besök av smeden på fredag som levererar min andra yxtorp
Sedan jag fick ordning på eggen på den Nakiri jag skaffade, så skulle jag nog kunna tänka mig att köra med endast den i en månad. Väldigt lättarbetad till det mesta i mitt kök. Nu äter ju jag i och för sig inte kött och fisk, så det kanske blir lite "fusk" med en grönsakskniv i ett vegetariskt kökNi vet det där med OWG March. På stora köksknivforumet KKF har nån tokig jävel dragit igång en "all rectagle march"-utmaning. Att bara använda fyrkantiga knivar: nakiris, kinesiska grönsakshackor etc.
Lättare för mig som amatör som inte ens använder kniv varje dag (mmm rester), mer utmaning för yrkesmän som jobbar i ett bizzi bizzi krogkök.
Nåväl, så här ser min uppsättning ut:
Från vänster till höger:
Okänd Nakriri, köpt på Facebook för en (relativ) spottstyver. Okänt stål, okänd tillverkare, i behov av uttunning bakom eggen.
Kajibei nakiri 165mm aogami #2, köpt från Cleancut. För priset förvånansvärt bra. Nästan så jag funderar på att komplettera med santokun ur samma serie. Fast den är ju inte fyrkantig.
Shibazi BW343, en tunn kinesisk hacka av typen "mullbärskniv". Köpt för ett par hundringar på Aliexpress för nåt år sedan. Rätt OK i utförandet men hade en hemsk egg när jag fick den. Det enkla stålet var dock lätt att slipa till rakbladsskärpa.
Okänd billig kinesisk hacka, köpt från Aliexpress för 163 kr inklusive frakt och moms. Lite liten och lätt trots att den är rätt tjock. OK egg från fabrik men behöver bli bättre, och tunnas ur lite bakom eggen.
Vi får väl se hur länge jag klarar denna utmaning innan jag plockar fram en kniv med vanlig spets igen. Shibazin funkar dock utmärkt för allt jag provat hittills.
Nu har jag funderat på om jag skulle skaffa en Nakiri till, men mer åt "fabrikshållet", så man inte behöver vara fullt så försiktig med den. Typ Tamahagane...
sinner
Silver
Verkligen, han är en mycket trevlig människa med hjärtat på rätt ställe.
Det blir en lite mindre kniv, 13cm i 26c3, teak närmast bladet och ek i övrigt.
Gav mig på en polares knivar idag (ja det går överstyr precis som alla hobbys)
Mac var riktigt ledsen, tydligen inte fått översyn på typ 10år. Stora jäkla jack, var så mycket att arbeta av att jag spände fast min plattsten upp och ned som är typ 180 grit och satte igång. Tog tid men tillslut var alla jack borta. Vidare till 1000, 3000, 6000 sen strop.
Global var normalsliten. 1000, 3000, 6000 sen strop.
Masahiro var hyfsat vass redan och hade bara slipning på ena sidan, var kul att testa en sån slipning också. Kunde börja på 3000 stenen här.
Masahiro gick att raka av armhår med när jag var klar.
Tror polaren kommer bli rätt nöjd
Film på Mac
Mac var riktigt ledsen, tydligen inte fått översyn på typ 10år. Stora jäkla jack, var så mycket att arbeta av att jag spände fast min plattsten upp och ned som är typ 180 grit och satte igång. Tog tid men tillslut var alla jack borta. Vidare till 1000, 3000, 6000 sen strop.
Global var normalsliten. 1000, 3000, 6000 sen strop.
Masahiro var hyfsat vass redan och hade bara slipning på ena sidan, var kul att testa en sån slipning också. Kunde börja på 3000 stenen här.
Masahiro gick att raka av armhår med när jag var klar.
Tror polaren kommer bli rätt nöjd
Film på Mac
För ett tag sedan fick jag tag på min första kniv från Fredrik Spåre och i samband med detta noterade jag att han kör kurser i knivsmide och jag blev fascinerad av det hela. Till slut tog jag mod till mig och anmälde mig. Det hela tog plats i en bruksmiljö i närheten av Örebro där han har sin smedja.
Väl i smedjan efter en kort säkerhetsgenomgång blev vi tilldelade varsin liten metallbit på 80x40x8 mm eller så, som vi sen började bearbeta. Här syns de liggandes på ett städ:
Efter lite bankande och svett:
Framåt eftermiddagens slut såg det istället ut så här:
Om nån verkligen är intresserad kan jag beskriva det hela i mer detalj, men i grunden så har jag nu själv bearbetat och bankat den lilla metallbiten till det blad ni ser. Jag värmde i ässjan, jag pressade i hydraulpress och framförallt bankade med en maskinhammare. Jag etsade bladet för att få fram mönstret och jag fäste själv skaftet.
Det Fredrik gjorde förutom instruktionerna var att han förberett råmaterialet i din damaskus-form, han gjorde själv de slipande moment på roterande manicker som behövdes (slipning, polering) och han hade förberett skaftet från början. Resten gjorde alltså jag. Inklusive att leka med att stoppa in och plocka ut bladet ur ässja och ugn (900 grader, du kan lita på mig!) och att banka med manuell och maskinell hammare.
Stålet som ger det fantastiska mönstret började alltså genom att en sandwich av totalt hundra lager av två olika stålplåtar från Uddeholm (26c3 och 15n20) som sen bearbetats ned till den 7mm tjocka råbiten jag började med. Genom mitt eget bankande med maskinhammaren uppstod sen det ojämna mönster man ser när man tittar nära:
OK, det kom inte automatiskt - först fick man etsa bladet. De två stålsorterna var av lite olika legeringar som reagerar olika på etsningen i järnklorid vilket fick mönstret att framträda.
Detta var otroligt fascinerande. Framförallt att banka på den varma stålbiten med maskinhammaren och se hur stålet betedde sig nästan som en mjuk deg under bearbetningen.
Ni som är lite nördar på sånt här, jag rekommenderar STARKT detta som en upplevelse. Dessutom fick jag ju en kniv som minne från dagen.
Väl i smedjan efter en kort säkerhetsgenomgång blev vi tilldelade varsin liten metallbit på 80x40x8 mm eller så, som vi sen började bearbeta. Här syns de liggandes på ett städ:
Efter lite bankande och svett:
Framåt eftermiddagens slut såg det istället ut så här:
Om nån verkligen är intresserad kan jag beskriva det hela i mer detalj, men i grunden så har jag nu själv bearbetat och bankat den lilla metallbiten till det blad ni ser. Jag värmde i ässjan, jag pressade i hydraulpress och framförallt bankade med en maskinhammare. Jag etsade bladet för att få fram mönstret och jag fäste själv skaftet.
Det Fredrik gjorde förutom instruktionerna var att han förberett råmaterialet i din damaskus-form, han gjorde själv de slipande moment på roterande manicker som behövdes (slipning, polering) och han hade förberett skaftet från början. Resten gjorde alltså jag. Inklusive att leka med att stoppa in och plocka ut bladet ur ässja och ugn (900 grader, du kan lita på mig!) och att banka med manuell och maskinell hammare.
Stålet som ger det fantastiska mönstret började alltså genom att en sandwich av totalt hundra lager av två olika stålplåtar från Uddeholm (26c3 och 15n20) som sen bearbetats ned till den 7mm tjocka råbiten jag började med. Genom mitt eget bankande med maskinhammaren uppstod sen det ojämna mönster man ser när man tittar nära:
OK, det kom inte automatiskt - först fick man etsa bladet. De två stålsorterna var av lite olika legeringar som reagerar olika på etsningen i järnklorid vilket fick mönstret att framträda.
Detta var otroligt fascinerande. Framförallt att banka på den varma stålbiten med maskinhammaren och se hur stålet betedde sig nästan som en mjuk deg under bearbetningen.
Ni som är lite nördar på sånt här, jag rekommenderar STARKT detta som en upplevelse. Dessutom fick jag ju en kniv som minne från dagen.
Superkul att ha gjort ”hela” kniven självFör ett tag sedan fick jag tag på min första kniv från Fredrik Spåre och i samband med detta noterade jag att han kör kurser i knivsmide och jag blev fascinerad av det hela. Till slut tog jag mod till mig och anmälde mig. Det hela tog plats i en bruksmiljö i närheten av Örebro där han har sin smedja.
Väl i smedjan efter en kort säkerhetsgenomgång blev vi tilldelade varsin liten metallbit på 80x40x8 mm eller så, som vi sen började bearbeta. Här syns de liggandes på ett städ:
Efter lite bankande och svett:
Framåt eftermiddagens slut såg det istället ut så här:
Om nån verkligen är intresserad kan jag beskriva det hela i mer detalj, men i grunden så har jag nu själv bearbetat och bankat den lilla metallbiten till det blad ni ser. Jag värmde i ässjan, jag pressade i hydraulpress och framförallt bankade med en maskinhammare. Jag etsade bladet för att få fram mönstret och jag fäste själv skaftet.
Det Fredrik gjorde förutom instruktionerna var att han förberett råmaterialet i din damaskus-form, han gjorde själv de slipande moment på roterande manicker som behövdes (slipning, polering) och han hade förberett skaftet från början. Resten gjorde alltså jag. Inklusive att leka med att stoppa in och plocka ut bladet ur ässja och ugn (900 grader, du kan lita på mig!) och att banka med manuell och maskinell hammare.
Stålet som ger det fantastiska mönstret började alltså genom att en sandwich av totalt hundra lager av två olika stålplåtar från Uddeholm (26c3 och 15n20) som sen bearbetats ned till den 7mm tjocka råbiten jag började med. Genom mitt eget bankande med maskinhammaren uppstod sen det ojämna mönster man ser när man tittar nära:
OK, det kom inte automatiskt - först fick man etsa bladet. De två stålsorterna var av lite olika legeringar som reagerar olika på etsningen i järnklorid vilket fick mönstret att framträda.
Detta var otroligt fascinerande. Framförallt att banka på den varma stålbiten med maskinhammaren och se hur stålet betedde sig nästan som en mjuk deg under bearbetningen.
Ni som är lite nördar på sånt här, jag rekommenderar STARKT detta som en upplevelse. Dessutom fick jag ju en kniv som minne från dagen.
. Fick du välja formen själv eller gjorde alla samma typ av kniv?
Superkul att ha gjort ”hela” kniven själv
Jag fick välja själv, men han hade tre färdiga mallar att utgå ifrån som start - en 230mm guyto, en 180mm bunka och en petty. Jag valde att köra med bunkan rakt av. Stålet här hade räckt till den längre kniven också om jag hade valt det.
När jag frågade körde han två olika varianter på kursen vid olika dagar - en med "mono steel" och så denna variant med damaskusen då.
Fasen va kul! Får man fråga vad kalaset kostar i runda slängar?För ett tag sedan fick jag tag på min första kniv från Fredrik Spåre och i samband med detta noterade jag att han kör kurser i knivsmide och jag blev fascinerad av det hela. Till slut tog jag mod till mig och anmälde mig. Det hela tog plats i en bruksmiljö i närheten av Örebro där han har sin smedja.
Väl i smedjan efter en kort säkerhetsgenomgång blev vi tilldelade varsin liten metallbit på 80x40x8 mm eller så, som vi sen började bearbeta. Här syns de liggandes på ett städ:
Efter lite bankande och svett:
Framåt eftermiddagens slut såg det istället ut så här:
Om nån verkligen är intresserad kan jag beskriva det hela i mer detalj, men i grunden så har jag nu själv bearbetat och bankat den lilla metallbiten till det blad ni ser. Jag värmde i ässjan, jag pressade i hydraulpress och framförallt bankade med en maskinhammare. Jag etsade bladet för att få fram mönstret och jag fäste själv skaftet.
Det Fredrik gjorde förutom instruktionerna var att han förberett råmaterialet i din damaskus-form, han gjorde själv de slipande moment på roterande manicker som behövdes (slipning, polering) och han hade förberett skaftet från början. Resten gjorde alltså jag. Inklusive att leka med att stoppa in och plocka ut bladet ur ässja och ugn (900 grader, du kan lita på mig!) och att banka med manuell och maskinell hammare.
Stålet som ger det fantastiska mönstret började alltså genom att en sandwich av totalt hundra lager av två olika stålplåtar från Uddeholm (26c3 och 15n20) som sen bearbetats ned till den 7mm tjocka råbiten jag började med. Genom mitt eget bankande med maskinhammaren uppstod sen det ojämna mönster man ser när man tittar nära:
OK, det kom inte automatiskt - först fick man etsa bladet. De två stålsorterna var av lite olika legeringar som reagerar olika på etsningen i järnklorid vilket fick mönstret att framträda.
Detta var otroligt fascinerande. Framförallt att banka på den varma stålbiten med maskinhammaren och se hur stålet betedde sig nästan som en mjuk deg under bearbetningen.
Ni som är lite nördar på sånt här, jag rekommenderar STARKT detta som en upplevelse. Dessutom fick jag ju en kniv som minne från dagen.
Snyggt jobbat också
Fasen va kul! Får man fråga vad kalaset kostar i runda slängar?
Snyggt jobbat också
Tack!
Detta kostade 5000 kr. Helstålskursen (dvs utan damascus) är just nu listad för 3800 kr på hans webbsida (på sidan står priserna ex moms så bli inte lurad av det). De färdiga knivar han lägger upp på webbsidan verkar ligga på ungefär samma pris, dvs man kan se det som att kniven man gör kostar det angivna priset och kursen är nästan gratis?
Kan ju också säga att för @Nissenutz att eggen först sattes på sidan av en tormek-maskin och sen förfinades på Shapton Pro 1000 och dito 5000 innan struggling på läder.
Coolers! Detta ska jag önska mig till nästa år när jag fyller 35Tack!
Detta kostade 5000 kr. Helstålskursen (dvs utan damascus) är just nu listad för 3800 kr på hans webbsida (på sidan står priserna ex moms så bli inte lurad av det). De färdiga knivar han lägger upp på webbsidan verkar ligga på ungefär samma pris, dvs man kan se det som att kniven man gör kostar det angivna priset och kursen är nästan gratis?
Jäklar va kul!! Och snyggt!För ett tag sedan fick jag tag på min första kniv från Fredrik Spåre och i samband med detta noterade jag att han kör kurser i knivsmide och jag blev fascinerad av det hela. Till slut tog jag mod till mig och anmälde mig. Det hela tog plats i en bruksmiljö i närheten av Örebro där han har sin smedja.
Väl i smedjan efter en kort säkerhetsgenomgång blev vi tilldelade varsin liten metallbit på 80x40x8 mm eller så, som vi sen började bearbeta. Här syns de liggandes på ett städ:
Efter lite bankande och svett:
Framåt eftermiddagens slut såg det istället ut så här:
Om nån verkligen är intresserad kan jag beskriva det hela i mer detalj, men i grunden så har jag nu själv bearbetat och bankat den lilla metallbiten till det blad ni ser. Jag värmde i ässjan, jag pressade i hydraulpress och framförallt bankade med en maskinhammare. Jag etsade bladet för att få fram mönstret och jag fäste själv skaftet.
Det Fredrik gjorde förutom instruktionerna var att han förberett råmaterialet i din damaskus-form, han gjorde själv de slipande moment på roterande manicker som behövdes (slipning, polering) och han hade förberett skaftet från början. Resten gjorde alltså jag. Inklusive att leka med att stoppa in och plocka ut bladet ur ässja och ugn (900 grader, du kan lita på mig!) och att banka med manuell och maskinell hammare.
Stålet som ger det fantastiska mönstret började alltså genom att en sandwich av totalt hundra lager av två olika stålplåtar från Uddeholm (26c3 och 15n20) som sen bearbetats ned till den 7mm tjocka råbiten jag började med. Genom mitt eget bankande med maskinhammaren uppstod sen det ojämna mönster man ser när man tittar nära:
OK, det kom inte automatiskt - först fick man etsa bladet. De två stålsorterna var av lite olika legeringar som reagerar olika på etsningen i järnklorid vilket fick mönstret att framträda.
Detta var otroligt fascinerande. Framförallt att banka på den varma stålbiten med maskinhammaren och se hur stålet betedde sig nästan som en mjuk deg under bearbetningen.
Ni som är lite nördar på sånt här, jag rekommenderar STARKT detta som en upplevelse. Dessutom fick jag ju en kniv som minne från dagen.
precis anmälde jag mig till en liknade kurs hos Isa smedjan i Blekinge och är löjligt taggad!
Precis som du säger.. deras knivar brukar ju gå på typ samma pris och då är det ju jäkligt kul att få gjort den själv också!Tack!
Skoj med bokningen! Skriv gärna nåt här när du gjort det.
Har en miljon tankar på vad jag vill ha för kniv och får se hur hans upplägg är.
Återkommer med rapport!
Finns tydligen platsen kvar i september när jag ska dit. Dka vi göra en KS-grej av det?!
In och boka!!!
De bidde en MAC
Jag skaftade om den med en ”restbit” Desert Ironwood jag hade liggande
Känslan av trä är trevligare än det plastfylda trälaminat som var original.
Jag tycker den är riktigt trevlig att jobba med, fin tyngd och ligger bra i handen. Det matta fältet efter eggen hjälper till som ”släpp-lätt” då jag gjorde potatisstavar
Jag skaftade om den med en ”restbit” Desert Ironwood jag hade liggande
Känslan av trä är trevligare än det plastfylda trälaminat som var original.
Jag tycker den är riktigt trevlig att jobba med, fin tyngd och ligger bra i handen. Det matta fältet efter eggen hjälper till som ”släpp-lätt” då jag gjorde potatisstavar
MrIronMike
Silver
MrIronMike
Silver
Mina två arbetshästar.
Global + Yaxell Zen Santoku.
Jag har hört väldigt mycket om Shiro Kamo, hur är dessa? Kolstål låter trevligt men i och med risk för rost är man lite fundersam =)
Du skall inte oroa dig så mycket för kolstål. Skär, lämna inte blöt efter skärandet, diska och torka.
Precis som vanligt.
Efter ett tag bildas en patina som kan var färgglad i början men som sedan blir gråsvart.
Enda förbehållet jag skulle göra är att undvika sanmai-konstruktion med mjukjärn som kappa. Mjukjärn patinerar inte och har därför en tendens att rosta när man gör ett misstag….
Och sist, har ingen erfarenhet av shiro kamo
Psykel
Pandion
Hallojs!
Sjukt sugen på en nakiri av klassiskt snitt och spanar på dessa hos Cleancut. Tankar kring dessa modeller? Fördelar/nackdelar med respektive? Budget omkring 1500 +/- nån hundring.
Sjukt sugen på en nakiri av klassiskt snitt och spanar på dessa hos Cleancut. Tankar kring dessa modeller? Fördelar/nackdelar med respektive? Budget omkring 1500 +/- nån hundring.
Trevligt intresse! Nakiri är skoj.
Standardrekommendationen för Nakiri brukar vara Watanabes pro-serie men den är i en annan prisklass.
På de du sett ut noterar jag att alla tre är (tror jag) lite mer åt det tunnare bladets håll - Laser - i motsats till de lite grövre - Workhorse - som är motsatsen.
Jag har inte provat nån nakiri av just de modellerna men min erfarenhet av båda "märkena" är god. Bra grejor helt enkelt. Jag har uppfattat Tsunehisa som lite mer av en fabrik eller "varumärke" som kan vara tillverkade av olika smedjor och manufakturer medans Shiro Kamo är ju en mer berömd smed i eget namn. Shiro Kamo har nog dock lite anställt folk så skillanden är nog inte så stor.
Kolstål = glädje.
På samma tema finns också Kajibei som finns i både vitt stål och blått stål med damascusmönster:
Denna senare har jag och gillar skarpt. Också lite mer laser-betonad men inte den tunnaste av dem. Glider genom tjocka hårda morötter som smör.
Min recension på KKF här, där någon fyller på även om den billigare varianten i vitt stål:
Review: Kajibei Nakiri 165 mm Aogami #2
This is a first impressions review and specs for a newly aquired knife. I hope to come back with more impressions once I have used it more. The knife in question is the Kajibei 165mm Nakiri with the cutting edge in Aogami #2 steel and with a discreet damascus cladding going over into kurouchi...
www.kitchenknifeforums.com
Senast ändrad:
När den här tråden ändå återvaknade: JNS har just nu rea på 240mm Gyuto i sitt eget märke Kaeru:
www.japanesenaturalstones.com
Kaeru Kasumi Stainless Gyuto 240mm
Selected Japanese natural sharpening stones Toishi, Handmade by Best Blade smiths Japanese Knives, Razors and Tools
www.japanesenaturalstones.com
Gav min tre knivar jag använder en vända på min 3000 och sedan 6000 sten samt avsluta med strigel. Fasen vilken fröjd det är att använda dom efter detta igen.När den här tråden ändå återvaknade: JNS har just nu rea på 240mm Gyuto i sitt eget märke Kaeru:
Kaeru Kasumi Stainless Gyuto 240mm
Selected Japanese natural sharpening stones Toishi, Handmade by Best Blade smiths Japanese Knives, Razors and Tools
Min arashiyama 6000 sten är nog de bästa jag har hemma. Blir så rackarns vasst efteråt. När jag sen kör strigel efter den blir eggen spegelblank och synvass.
Börjar dock fundera på någon laser som du nämnt i storleksordningen 13-16cm. Sambon använder till 99% den 9cm allkniv vi har och jag brukar ta fram en 17cm lång santuko.
Med det sagt, när jag tar fram riktiga gyoton jag köpte av dig är det en fröjd att skära t.ex. Lök osv. Gav förövrigt den en körare med stenarna för att sätta min egen egg.
Tog tyvärr inga bilder men drar länkar till de arbetshästarna vi använder mest hemma iaf. Skulle vara kul med någonting mer speciellt mitt emellan de två.
"min" kniv
https://www.cervera.se/produkt/damascus-santukokniv-17-cm#review
Sambons
Damascus Allkniv 9 cm - Cervera
Allkniv tillverkad av rostfritt damascusstål med totalt 67 skikt.
www.cervera.se