Du pratar om två av mina absoluta favorit-dofter i hela världen. Topp 5 alla kategorier.
Så det blir lite svårt att ge en objektiv bedömning.
Sahraa är i min bok en av, om inte den bästa oud/ros-kombon i världen. Det är kvalitetsoud rakt igenom och Francois Merle Boudain har verkligen lyckats göra en genomfransk (tycker jag) tolkning av den annars så mellanöstern-tunga kategorin av oud/ros. Andra franska tolkningar på samma komposition är (min tolkning) oud satin mood av Francis Kurkdjian. Men Sahraa är bättre tycker jag.
Det jag tycker han lyckats så förbannat bra med är dels att ta en komplex oud och varva den med ros och jasmin (geranium och patch är i bakgrunden imo). Sammantaget blir det en doft som både är otroligt djup och komplex men också inte fullt så likriktad som om den bara var till för att vara fin.
Parisian oud är lyx på flaska i min bok. Namnet till trots vill jag påstå att den är något mer lutad åt mellanöstern än Sahraa (Vilket delvis beror på att Provenzano lutar tungt åt mellanöstern). Mellanskiktet av doften är väldigt likt Sahraa men patchouly är ersatt av en väldigt väldigt mjuk läder.
Den stora skillnaden mellan de två är den oerhört välbalanserade rökelsenoten i basen och att Sahraa är lite lite sötare).
Jag tog Parisian först för att jag ser den som mer användbar privat men Sahraa är mitt nästa köp
Shit pommes frites!! Tänkte att detta lät lovande och att man borde sampla, sen såg jag att de kostar typ 7000 kr per 100 ml... Tycker själv att att jag är crazy när jag lägger 2-3000 kr på en flaska parfym.
Jag måste sluta vara en sissy sprayer 
. Förstår 
.
. Doften är verkligen unik på ett magiskt sätt.
.
