Fredagshistoria
Har länge velat haft en ”ultra thin” (inte minst till finuniformen) och när jag såg Vympeln för något år sedan, visste jag att jag ville ha en sån.
Stalins femte femårsplan ordersatte att industrin skulle ta jättekliv. Lite senare (1961) gav Ingenjörs- och industriministeriet order om att ett urverk med bra specifikationer, och MAX 3mm tjockt skulle tas fram. Vid den här tiden höll även andra märken på att experimentera fram riktigt tunna klockor. Sent 1961 fanns nya verket framställt. Och som beordrat: max 3mm! Urverket “60-ChN” var 2,9mm tunt (!) Till skillnad mot andra supertunna värstingar så som Piaget Altiplano och PP Calatrava – så hade 60-ChN centralsekund. Imponerande då sekunden gör urverken
tjockare. Efter en tid döptes verket till 2209 (inte att förväxla med Vostoks klassiska 2209 som är drygt 3,3 mm tjockt). Men som de flesta ryska urverk följdes koderna: 22 = verkets diameter; 09 = stötsäkert med central sekund. Samma urverk gick/går också under namnen Poljot 2209, och tidiga Luch 2209.
Till detta nya supertunna urverk togs en tunn boett fram (med glas: lite över 6mm tunn!) där de första gavs 20 microns guldplätering (AU20). Det togs även fram boetter i helguld. I katalogen kallades första Vympeln för “CHN-961K”. De har en diameter på 35 mm, och har en lug-to-luglängd på 42 mm. Som sagt stötsäker, 23 juveler, helmanuell och med en power-reserve på 41 timmar. Som nämnts tidigare bakåt i tråden gjordes sekunden kortare än vanligt, då den annars p.g.a. klockans ”tunnhet” skulle skrapa i glaset. Första modellens tavla (alltså från sent 1961 till som max: 1965) med siffror 1-12 och fina minutindex, gavs en underbar referens till det ryska rymdprogrammet ”Luna”. Namnet Vympel (eng: pennant; swe: vimpel, men även "emblem") härstammar från 12 sep 1959 där Sovjet vann kapplöpningen med USA, med den första obemannade farkosten som landade på månen. Då den landade hade Sovjet ordnat så att farkosten kastade ut två bollar, som "exploderade ut" massor av just ”pennants” med
CCCP 1959 på. När Chrusjtjov besökte Eisenhower i USA dagen efter (!) gav han presidenten en exakt kopia av en sån här "boll". Så tittar man noggrant på dessa första tavlor gavs den kyrilliska stavningen av Vympel (Вымпел) en ”omloppsbana” i B:et, där man ser en rymdfarkost resa mot månen!
Vympel-uren fick två andra tavlor: en med långa tunna ”frästa” index/”siffror”, och en med moderna 12,3,6,9 och med Vympel i mer latin-inspirerad icke-skrivstil. Dessa är högst troligen ”näst nyast” och ”nyast” jämfört med ”rymdraketen”.
De första fanns alltså framtagna i slutet av 1961 (vissa uppgifter säger att första
klockorna inte kom förrän 1962) och så tidigt som 1965 hade produktionen upphört. Urverket (Poljot) 2209 dök dock upp i massor av andra klockor ända fram till 1975.
MIN Vympel har 1MWF-pentagonen, så den är bedömt hopplockad 1964 – möjligen tidigt 1965. De tidigaste hade ”liggande diamant”-1MWF-märkingen på urverket.
Underbar. Som nån skrev: som att ha ett frimärke på handleden! Min juvel har varit på spa hos broder
@Rikala som smörjt och snyggat till innanmätet! Oleg hade tydligen ätit buffé där inne ... (TACK
@Rikala !)
God helg kamratskies!
Lånad detaljbild från safonagastrocrono.club