• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Ryska klockor på KS?

Fortsatt jobb från hemmaplan. Denna dag i sällskap av old Ministry.
💙💛
20220310_075957.jpg
Svårt att hitta bättre sällskap än en Old Ministry!!!
Dessutom en godbit från ganska precis samma tidsera som Ronald Reagan besökte Västberlin och höll ett tal riktat till Gorbatjov om att "öppna muren"!
 
Senast ändrad:
Japp, sedan kunde jag stoppa i kortet igen och tanka klart... :) Det får bli tåg till jobbet och samåkning till orkesterrepetitionerna så mycket som möjligt även om det inte alltid är det mest praktiska alternativet.
R*B*** !!!

Jag räknade påt och det skulle ju kosta 1820 spänn att fylla upp min teutoniska best! :eek::eek::eek: SAAAAATANAAAAA!!!!
Dags att köpa plug in hybrid kanske? 🤔 Lite som en kinetik klocka som är en automatiskt men som även laddar upp ett batteri?
 
Okej... Uppenbarligen något vajsing med urverket, bytte alla kugghjul i löpverket (från ett nos 2209 urverk som fungerar), körde både med och utan 2234 delarna. Testade även byta balans samt gånghake, ville inte gå.

Leta reda på ett annat 2214 (med en 2209 brygga), fungerar men har servicebehov. Flyttade 2234 delarna till detta, men...

Tja, nu går urverket när kronan är ute, trycker man in den så stannar urverket, alltså precis tvärt om vad det skall vara 🤣

Jag ger upp för ikväll...

Antar att "haken" till hacking-komplikationen antagligen har fel form, får skruva i ett annat 2234 och jämnföra.

20220310_220024.jpg


20220310_223747.jpg


20220310_230628.jpg
 
Senast ändrad:
Okej... Uppenbarligen något vajsing med urverket, bytte alla kugghjul i löpverket (från ett nos 2209 urverk som fungerar), körde både med och utan 2234 delarna. Testade även byta balans samt gånghake, ville inte gå.

Leta reda på ett annat 2214 (med en 2209 brygga), fungerar men har servicebehov. Flyttade 2234 delarna till detta, men...

Tja, nu går urverket när kronan är ute, trycker man in den så stannar urverket, alltså precis tvärt om vad det skall vara 🤣

Jag ger upp för ikväll...

Antar att "haken" till hacking-komplikationen antagligen har fel form, får skruva i ett annat 2234 och jämnföra.

20220310_220024.jpg


20220310_223747.jpg


20220310_230628.jpg
Alltså, du skriver novis på att skruva klockor men jag tror under stundom att herrn har lite väl mycket ödmjukhet i sitt kaffe. 👍 👍 👍 👍 👍
 
Godmorgon vänner! Fredagen tas an med Zvezda, monterad på handleden via kvalitetsarmband i exklusivt och genuint syntetmaterial.
20220311_073648.jpg
Najs. Har inte postat någon klocka än så jag kan ju byta till ett sådant exklusivt band jag med. Direkt via @MAz_666 666 Import och export AB. Så mycket smidigare att byta snabbt mellan olika klockor än de där jäsiga nato-banden!!!
 
Alltså, du skriver novis på att skruva klockor men jag tror under stundom att herrn har lite väl mycket ödmjukhet i sitt kaffe. 👍 👍 👍 👍 👍

Hehe, jo, men igår när man bytt det mesta och klockan urverket inte går ändå, då är jag novis.

Killgissar att någon juvel sitter på fel höjd, men har egentligen ingen aning. Har råkat ut för det här förr, bytte allt den gången och tillslut återstod bara bottenplattan, bytte den och då gick urverket.
 
Senast ändrad:
Hehe, jo, men igår när man bytt det mesta och klockan urverket inte går ändå, då är jag novis.

Killgissar att någon juvel sitter på fel höjd, men har egentligen ingen aning. Har råkat ut för det här förr, bytte allt den gången och tillslut återstod bara bottenplattan, bytte den och då gick urverket.
Aha, du kanske inte har någon juvelpress? ;) :cool:
 
Historia - ”ultra thin”

Har länge velat haft en ”ultra thin” (inte minst till finuniformen) och när jag såg Vympeln för något år sedan, visste jag att jag ville ha en sån.

Stalins femte femårsplan ordersatte att industrin skulle ta jättekliv. Lite senare (1961) gav Ingenjörs- och industriministeriet order om att ett urverk med bra specifikationer, och MAX 3mm tjockt skulle tas fram. Vid den här tiden höll även andra märken på att experimentera fram riktigt tunna klockor. Sent 1961 fanns nya verket framställt. Och som beordrat: max 3mm! Urverket “60-ChN” var 2,9mm tunt (!) Till skillnad mot andra supertunna värstingar så som Piaget Altiplano och PP Calatrava – så hade 60-ChN centralsekund. Imponerande då sekunden gör urverken tjockare. Efter en tid döptes verket till 2209 (inte att förväxla med Vostoks klassiska 2209 som är drygt 3,3 mm tjockt). Men som de flesta ryska urverk följdes koderna: 22 = verkets diameter; 09 = stötsäkert med central sekund. Samma urverk gick/går också under namnen Poljot 2209, och tidiga Luch 2209.

Till detta nya supertunna urverk togs en tunn boett fram (med glas: lite över 6mm tunn!) där de första gavs 20 microns guldplätering (AU20). Det togs även fram boetter i helguld. I katalogen kallades första Vympeln för “CHN-961K”. De har en diameter på 35 mm, och har en lug-to-luglängd på 42 mm. Som sagt stötsäker, 23 juveler, helmanuell och med en power-reserve på 41 timmar. Som nämnts tidigare bakåt i tråden gjordes sekunden kortare än vanligt, då den annars p.g.a. klockans ”tunnhet” skulle skrapa i glaset. Första modellens tavla (alltså från sent 1961 till som max: 1965) med siffror 1-12 och fina minutindex, gavs en underbar referens till det ryska rymdprogrammet ”Luna”. Namnet Vympel (eng: pennant; swe: vimpel, men även "emblem") härstammar från 12 sep 1959 där Sovjet vann kapplöpningen med USA, med den första obemannade farkosten som landade på månen. Då den landade hade Sovjet ordnat så att farkosten kastade ut två bollar, som "exploderade ut" massor av just ”pennants” med CCCP 1959 på. När Chrusjtjov besökte Eisenhower i USA dagen efter (!) gav han presidenten en exakt kopia av en sån här "boll". Så tittar man noggrant på dessa första tavlor gavs den kyrilliska stavningen av Vympel (Вымпел) en ”omloppsbana” i B:et, där man ser en rymdfarkost resa mot månen!

Vympel-uren fick två andra tavlor: en med långa tunna ”frästa” index/”siffror”, och en med moderna 12,3,6,9 och med Vympel i mer latin-inspirerad icke-skrivstil. Dessa är högst troligen ”näst nyast” och ”nyast” jämfört med ”rymdraketen”.

De första fanns alltså framtagna i slutet av 1961 (vissa uppgifter säger att första klockorna inte kom förrän 1962) och så tidigt som 1965 hade produktionen upphört. Urverket (Poljot) 2209 dök dock upp i massor av andra klockor ända fram till 1975.

MIN Vympel har 1MWF-pentagonen, så den är bedömt hopplockad 1964 – möjligen tidigt 1965. De tidigaste hade ”liggande diamant”-1MWF-märkingen på urverket.
Underbar. Som nån skrev: som att ha ett frimärke på handleden! Min juvel har varit på spa hos broder @Rikala som smörjt och snyggat till innanmätet! Oleg hade tydligen ätit buffé där inne ... (TACK @Rikala !)

God helg kamratskies!
IMG_1057.jpg
IMG_1446.jpg
IMG_1060.JPG

Lånad detaljbild från safonagastrocrono.club
IMG_1059.JPG
 
Senast ändrad:
Fredagshistoria

Har länge velat haft en ”ultra thin” (inte minst till finuniformen) och när jag såg Vympeln för något år sedan, visste jag att jag ville ha en sån.

Stalins femte femårsplan ordersatte att industrin skulle ta jättekliv. Lite senare (1961) gav Ingenjörs- och industriministeriet order om att ett urverk med bra specifikationer, och MAX 3mm tjockt skulle tas fram. Vid den här tiden höll även andra märken på att experimentera fram riktigt tunna klockor. Sent 1961 fanns nya verket framställt. Och som beordrat: max 3mm! Urverket “60-ChN” var 2,9mm tunt (!) Till skillnad mot andra supertunna värstingar så som Piaget Altiplano och PP Calatrava – så hade 60-ChN centralsekund. Imponerande då sekunden gör urverken tjockare. Efter en tid döptes verket till 2209 (inte att förväxla med Vostoks klassiska 2209 som är drygt 3,3 mm tjockt). Men som de flesta ryska urverk följdes koderna: 22 = verkets diameter; 09 = stötsäkert med central sekund. Samma urverk gick/går också under namnen Poljot 2209, och tidiga Luch 2209.

Till detta nya supertunna urverk togs en tunn boett fram (med glas: lite över 6mm tunn!) där de första gavs 20 microns guldplätering (AU20). Det togs även fram boetter i helguld. I katalogen kallades första Vympeln för “CHN-961K”. De har en diameter på 35 mm, och har en lug-to-luglängd på 42 mm. Som sagt stötsäker, 23 juveler, helmanuell och med en power-reserve på 41 timmar. Som nämnts tidigare bakåt i tråden gjordes sekunden kortare än vanligt, då den annars p.g.a. klockans ”tunnhet” skulle skrapa i glaset. Första modellens tavla (alltså från sent 1961 till som max: 1965) med siffror 1-12 och fina minutindex, gavs en underbar referens till det ryska rymdprogrammet ”Luna”. Namnet Vympel (eng: pennant; swe: vimpel, men även "emblem") härstammar från 12 sep 1959 där Sovjet vann kapplöpningen med USA, med den första obemannade farkosten som landade på månen. Då den landade hade Sovjet ordnat så att farkosten kastade ut två bollar, som "exploderade ut" massor av just ”pennants” med CCCP 1959 på. När Chrusjtjov besökte Eisenhower i USA dagen efter (!) gav han presidenten en exakt kopia av en sån här "boll". Så tittar man noggrant på dessa första tavlor gavs den kyrilliska stavningen av Vympel (Вымпел) en ”omloppsbana” i B:et, där man ser en rymdfarkost resa mot månen!

Vympel-uren fick två andra tavlor: en med långa tunna ”frästa” index/”siffror”, och en med moderna 12,3,6,9 och med Vympel i mer latin-inspirerad icke-skrivstil. Dessa är högst troligen ”näst nyast” och ”nyast” jämfört med ”rymdraketen”.

De första fanns alltså framtagna i slutet av 1961 (vissa uppgifter säger att första klockorna inte kom förrän 1962) och så tidigt som 1965 hade produktionen upphört. Urverket (Poljot) 2209 dök dock upp i massor av andra klockor ända fram till 1975.

MIN Vympel har 1MWF-pentagonen, så den är bedömt hopplockad 1964 – möjligen tidigt 1965. De tidigaste hade ”liggande diamant”-1MWF-märkingen på urverket.
Underbar. Som nån skrev: som att ha ett frimärke på handleden! Min juvel har varit på spa hos broder @Rikala som smörjt och snyggat till innanmätet! Oleg hade tydligen ätit buffé där inne ... (TACK @Rikala !)

God helg kamratskies!
IMG_1057.jpg
IMG_1446.jpg
IMG_1060.JPG

Lånad detaljbild från safonagastrocrono.club
IMG_1059.JPG
Medalj ta mig tusan!!!
Hero_of_the_USSR_Gold_Star.png
 
Postar lite fler tunnisar från samma tid.
När jag mäter dem får jag följande.
Takano 8,6
Vympel 7,6
Citizen 7,4.

Samtliga har centrumsekund och är från 57-61. Vill ha en Seiko gold feather till den delen av samlingen.
Designmässigt är ju ryssen mest 40 tal, citizen mest 60 tal och takano lite blandad.
Vympel och Takano har i princip identiska case. Men Takanos baklock sticker ut mer.
20220311_102720.jpg
20220311_103342.jpg
20220311_103334.jpg
 
Postar lite fler tunnisar från samma tid.
När jag mäter dem får jag följande.
Takano 8,6
Vympel 7,6
Citizen 7,4.

Samtliga har centrumsekund och är från 57-61. Vill ha en Seiko gold feather till den delen av samlingen.
Designmässigt är ju ryssen mest 40 tal, citizen mest 60 tal och takano lite blandad.
Vympel och Takano har i princip identiska case. Men Takanos baklock sticker ut mer.
20220311_102720.jpg
20220311_103342.jpg
20220311_103334.jpg
Snyggt!
Men va f*n har Oleg gjort med bandhornen på klocka 3, på bild 1???
Har han satt dit dom med slägga och elektrodsvets?
Eller är det bara kul perspektiv-fel i bilden?
🤔 o_O;)😂😂
 
Fredagshistoria

Har länge velat haft en ”ultra thin” (inte minst till finuniformen) och när jag såg Vympeln för något år sedan, visste jag att jag ville ha en sån.

Stalins femte femårsplan ordersatte att industrin skulle ta jättekliv. Lite senare (1961) gav Ingenjörs- och industriministeriet order om att ett urverk med bra specifikationer, och MAX 3mm tjockt skulle tas fram. Vid den här tiden höll även andra märken på att experimentera fram riktigt tunna klockor. Sent 1961 fanns nya verket framställt. Och som beordrat: max 3mm! Urverket “60-ChN” var 2,9mm tunt (!) Till skillnad mot andra supertunna värstingar så som Piaget Altiplano och PP Calatrava – så hade 60-ChN centralsekund. Imponerande då sekunden gör urverken tjockare. Efter en tid döptes verket till 2209 (inte att förväxla med Vostoks klassiska 2209 som är drygt 3,3 mm tjockt). Men som de flesta ryska urverk följdes koderna: 22 = verkets diameter; 09 = stötsäkert med central sekund. Samma urverk gick/går också under namnen Poljot 2209, och tidiga Luch 2209.

Till detta nya supertunna urverk togs en tunn boett fram (med glas: lite över 6mm tunn!) där de första gavs 20 microns guldplätering (AU20). Det togs även fram boetter i helguld. I katalogen kallades första Vympeln för “CHN-961K”. De har en diameter på 35 mm, och har en lug-to-luglängd på 42 mm. Som sagt stötsäker, 23 juveler, helmanuell och med en power-reserve på 41 timmar. Som nämnts tidigare bakåt i tråden gjordes sekunden kortare än vanligt, då den annars p.g.a. klockans ”tunnhet” skulle skrapa i glaset. Första modellens tavla (alltså från sent 1961 till som max: 1965) med siffror 1-12 och fina minutindex, gavs en underbar referens till det ryska rymdprogrammet ”Luna”. Namnet Vympel (eng: pennant; swe: vimpel, men även "emblem") härstammar från 12 sep 1959 där Sovjet vann kapplöpningen med USA, med den första obemannade farkosten som landade på månen. Då den landade hade Sovjet ordnat så att farkosten kastade ut två bollar, som "exploderade ut" massor av just ”pennants” med CCCP 1959 på. När Chrusjtjov besökte Eisenhower i USA dagen efter (!) gav han presidenten en exakt kopia av en sån här "boll". Så tittar man noggrant på dessa första tavlor gavs den kyrilliska stavningen av Vympel (Вымпел) en ”omloppsbana” i B:et, där man ser en rymdfarkost resa mot månen!

Vympel-uren fick två andra tavlor: en med långa tunna ”frästa” index/”siffror”, och en med moderna 12,3,6,9 och med Vympel i mer latin-inspirerad icke-skrivstil. Dessa är högst troligen ”näst nyast” och ”nyast” jämfört med ”rymdraketen”.

De första fanns alltså framtagna i slutet av 1961 (vissa uppgifter säger att första klockorna inte kom förrän 1962) och så tidigt som 1965 hade produktionen upphört. Urverket (Poljot) 2209 dök dock upp i massor av andra klockor ända fram till 1975.

MIN Vympel har 1MWF-pentagonen, så den är bedömt hopplockad 1964 – möjligen tidigt 1965. De tidigaste hade ”liggande diamant”-1MWF-märkingen på urverket.
Underbar. Som nån skrev: som att ha ett frimärke på handleden! Min juvel har varit på spa hos broder @Rikala som smörjt och snyggat till innanmätet! Oleg hade tydligen ätit buffé där inne ... (TACK @Rikala !)

God helg kamratskies!
IMG_1057.jpg
IMG_1446.jpg
IMG_1060.JPG

Lånad detaljbild från safonagastrocrono.club
IMG_1059.JPG

Kul att jag kunde hjälpa till!

Riktigt roligt med hela historien med, grymt jobbat!!! Kul med och veta vad pilen och månen på urtavlan betyder.

Inser att jag måste skaffa en egen! Känns bra som rubeln går just nu, klockorna blir billiga framöver 😇
 
Svarv, OK, jag bekänner mig besegrad, omedelbart! 😀

Buda kan man ju alltid göra, sedan vinna och till sist lära sig använda den. Jag har inte svarvat sedan i gymnasiet för länge sedan och då var det definitivt större saker.

Skulle behöva svarva en tapp till en balans till ett av försvarets gamla fickur bland annat. Lär väl bli billigare och lämna in dock!
 
Tillbaka
Topp