• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Tattoo aka never ending story...

Emil4 skrev:
Får väl dels med mig av årets mest ohejdade kund. Kan tillägga att han är till större delen täckt på kroppen och har ett jobb, så slipper vi dom frågorna :)
IMG_0208.JPG
IMG_0204.JPG
Klicka för att se resterande...
Haha man ser ju endel galenskap, men den här är orimligt galen.
 
Håller med övriga om att det var bland det coolaste och sjukaste motiv jag sett - kan du inte berätta historisk bakom för det tycker jag oftast är halva nöjet med en tatuering.
 
Okej, here we go, Det är så här att jag som tonåring var rebell, gick inte klart skolan osv och hamna lite i trubbel som ung. När jag vuxit till mig lite och strulat klart så flytta jag 50 mil för att klippa alla kontakter med alla jag kände, för att starta på ny kula i livet. så jag flyttade och skulle börja skola tänkte jag, tyvärr kom jag inte in på sådana där allmäna basår och vad de kallas, för de var fulla. men en lärare ringde och berätta att om jag ville fick jag plats på en konst linje, och jag kände att wtf, om jag har tagit mig 50 mil och inte känner någon där så vad är det värsta som kan hända liksom, att jag lär känna nytt folk lär ju inte va så farligt.

Jag tackade ja, och kan ju säga med handen på hjärtat att jag aldrig hållt varken pensel eller penna i mitt liv innan och att jag skulle vara intresserad av konst det var nog det sista jag var.
Men tiden gick och jag lärde känna en kille där som hette Christopher, han var den enda jag prata med för jag såg att vi hade något gemensamt och de var tatueringar, vi bonda ganska bra och flyttade ihop under studietiden, och det vi delade mest var Antikrundan och Vem vet mest, ( vi är väldigt lill gamla).
sen efter bara någon månad förstår jag vem den ena klass kamraten är, hon är äldre och bryter på finska, och jag har tyckt att jag känner igen henne lite men inte fattat vart ifrån, men det visar sig att hon heter Antonia och var keramik expert på antikrundan.

så christopher och jag vi bestämmer oss för att börja köra min vänsterarm med Antikrundan tema, dels för att det vart och är min största passion idag, utan också för att Knut är nog den personen som jag ser upp till mest, då han verkligen, på riktigt älskar sitt jobb mer än någon annat, och det är hur skall jag säga, beundransvärt i mina ögon och det är han jag har velat haft som role model.

Och med lite diskutioner fram och till baka med antonia verkar det som att vi skall värdera armen när den är klar hos Knut, dock mms'ade jag han när jag gjorde den och christopher lade ju ut den på instagram så han vet ju att den existerar osv redan.

Ah jag vet att jag är rörig när jag skriver och det kanske är osammanhängande osv, Men som ni kanske förstått så har jag inte direkt gått till skolan som yngre och jag har en släng av dyslexi :p
 
Ja, och som sagt, det jag glömde skriva som jag såg här var att jag kommer som sagt från en ganska så busig bakgrund, och att vara en svensson idag det var ju min högsta dröm, och idag kan jag skatta mig lycklig till att jobba med två jobb som är mina passioner i livet och inte bara ett (jobb) och de är ju som sagt klättring och konst. Och jag vart ju konstnär och målar Olja, och christopher han vart ju tatuerare och det går väldigt bra för honom också =).
 
Lyfali skrev:
Okej, here we go, Det är så här att jag som tonåring var rebell, gick inte klart skolan osv och hamna lite i trubbel som ung. När jag vuxit till mig lite och strulat klart så flytta jag 50 mil för att klippa alla kontakter med alla jag kände, för att starta på ny kula i livet. så jag flyttade och skulle börja skola tänkte jag, tyvärr kom jag inte in på sådana där allmäna basår och vad de kallas, för de var fulla. men en lärare ringde och berätta att om jag ville fick jag plats på en konst linje, och jag kände att wtf, om jag har tagit mig 50 mil och inte känner någon där så vad är det värsta som kan hända liksom, att jag lär känna nytt folk lär ju inte va så farligt.

Jag tackade ja, och kan ju säga med handen på hjärtat att jag aldrig hållt varken pensel eller penna i mitt liv innan och att jag skulle vara intresserad av konst det var nog det sista jag var.
Men tiden gick och jag lärde känna en kille där som hette Christopher, han var den enda jag prata med för jag såg att vi hade något gemensamt och de var tatueringar, vi bonda ganska bra och flyttade ihop under studietiden, och det vi delade mest var Antikrundan och Vem vet mest, ( vi är väldigt lill gamla).
sen efter bara någon månad förstår jag vem den ena klass kamraten är, hon är äldre och bryter på finska, och jag har tyckt att jag känner igen henne lite men inte fattat vart ifrån, men det visar sig att hon heter Antonia och var keramik expert på antikrundan.

så christopher och jag vi bestämmer oss för att börja köra min vänsterarm med Antikrundan tema, dels för att det vart och är min största passion idag, utan också för att Knut är nog den personen som jag ser upp till mest, då han verkligen, på riktigt älskar sitt jobb mer än någon annat, och det är hur skall jag säga, beundransvärt i mina ögon och det är han jag har velat haft som role model.

Och med lite diskutioner fram och till baka med antonia verkar det som att vi skall värdera armen när den är klar hos Knut, dock mms'ade jag han när jag gjorde den och christopher lade ju ut den på instagram så han vet ju att den existerar osv redan.

Ah jag vet att jag är rörig när jag skriver och det kanske är osammanhängande osv, Men som ni kanske förstått så har jag inte direkt gått till skolan som yngre och jag har en släng av dyslexi :p
Klicka för att se resterande...
Underbar historia, tack för att du delade!(Jag gillar också antikrundan och Knut) :pompus:
 
Vad jag hört är att knut är världens dryging off camera. Är det något du märkt? Eller bara en dålig dag kanske?

Sen så måste jag ju tagga @Denke så han får se mitt jubilee jag gjorde :)
 
Du måste logga in eller registrera dig för att svara här.
Tillbaka
Topp