Har en 19-årig son här hemma, som inte ärvt klockintresset riktigt fullt ut.
Dock finns det hopp!
Han fyllde nyligen år och jag köpte honom
@Nissestr isblå Certina, vilken sitter fantastiskt bra på hans rätt smala handled. En höjdare, helt enkelt.
Nu sommarjobbar han, men har väl inte så mycket att göra i receptionen där han sitter. Därför hinner han med att googla en del under dagarna. Han har då googlat Rolex en hel del och har nu bra pejl på modellerna som finns, men han inser ju att det är lite väl dyrt, så nu har han glidit över på Tudor. Han har ju sett de pappa har...
Idag när jag höll på och jobbade med en trappa på landstället kom han och frågade mig om jag visste varför det heter kaliber, urverken alltså. Jag hade ingen aning. Så en stund senare kom han tillbaka och sa att han visste nu.
Vet ni?
Om inte så, förr i tiden, när det väl inte fanns så många urverk att välja på, så var ändå storleken på urverken något som var viktigt. Annat som är cirkulärt, och där storleken är vital, är ammunition. Den mäts i kaliber. Därför valde man samma ord för urverken när det begav sig, det var ett sätt att benämna storleken m a o. Idag har det väl förändrat delar av sin innebörd kanske, men benämningen finns ju ändå kvar.
Lite kul att intresset tycks vara på väg att växa till sig hos sonen. Han hade i samband med det även konstaterat att sommarjobbspengarna faktiskt räcker till en Tudor.
Om 5 år tar han förhoppningsvis examen från KTH. Då får pappa allt se till att det ligger en Tudor i examenspresenten tror jag.