Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
Notera: This feature may not be available in some browsers.
Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se
Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.
Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.
Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!
/Hook & Leben
Menar du bilder på tegimenterade länkar? (Tegimenterar de även länkarna?).Vad är den allmänna foruminställningen till Sinns PVD och Tegiment-behandlade ur (tänker främst på U1) när det gäller slitage? Tittar man på bilder på nätet verkar spännet på stållänken ta ganska mycket stryk - vad betyder det för själva klockan? Kan man hoppas på att den inte slits alls (oklart varför den inte skulle göra det) eller åtminstone slits med värdighet? Är enligt tidgare inlägg sugen på en U1 S eller SE, men tvekar av detta skäl.
Menar du bilder på tegimenterade länkar? (Tegimenterar de även länkarna?).
De bilder jag sett på tegimenterade boetter har efter användning inte fått några skador i alla fall. Vad är det som får dig att tveka? Om det är värt med tegimentering?
Kanske bäst att ersätta U2 med UX då? De är lite lika ändå. Och UTC har du ju på den andra.Haha, absolut, jag kan behålla bägge också... Det är jättefina klockor! Men min tanke i långa loppet är att äga färre klockor, så jag försöker renodla lite... Gått sådär hittills får jag medge, men jag överger inte tanken
Point taken. Har insett att det kan vara min väg också... En UX skulle kunna axla manteln som den optimala beatern och ändå ha charmen av en riktig kvalitetsklocka.
Samma till U1 som UX. En lös svart är rätt dyr. Nära 3k om jag inte minns fel.Har säkerligen varit uppe tidigare, vad får man ge för en svart bezel till en U1? Är det samma bezel till UX?
Svart länk till U1S och UXS är alltid tegimenterade. Jag har sett slitage på dessa några enstaka gånger och undrar hur i helvete det gick till. För det är i princip omöjligt att få repor vid ”normal” användning. Det lär krävas att man stöter mot något som är lika hårt så att säga.Jag utgick ifrån att även länkarna var tegimenterade på de svarta klockorna, men så kanske inte är fallet, vilket då också förklarar varför de slits. En svart boett kan slitas finare eller fulare i min värld. Jämför en gammal manuell Leica, där mässingen slitits fram under åren, med... eh kommer inte på något bra exempel. Men något där det bara ser sjavigt ut.
I det fallet är en boett utan PVD bättre tänker jag.
Jag tog för några år sedan ut en ny U2 direkt från Sinn. Fick då rådet att inte välja tegimenterad länk. Varför?Vad är den allmänna foruminställningen till Sinns PVD och Tegiment-behandlade ur (tänker främst på U1) när det gäller slitage? Tittar man på bilder på nätet verkar spännet på stållänken ta ganska mycket stryk - vad betyder det för själva klockan? Kan man hoppas på att den inte slits alls (oklart varför den inte skulle göra det) eller åtminstone slits med värdighet? Är enligt tidgare inlägg sugen på en U1 S eller SE, men tvekar av detta skäl.
Stämmer. Den är dyr. Men värd vartenda öre. Den är ju skitfrän!Samma till U1 som UX. En lös svart är rätt dyr. Nära 3k om jag inte minns fel.
Våra skrivbord är gjorda av laminat! Och asfalt är mjukt...Jag tog för några år sedan ut en ny U2 direkt från Sinn. Fick då rådet att inte välja tegimenterad länk. Varför?
Jo för att många av oss idag arbetar vid skrivbord. Skivan i dagens skrivbord innehåller aluminiumoxid. Det är väldigt hårt, hårdare än det härdade stålet. Så hårt att det alltså kan orsaka repor. Dilemmat då är att eftersom ytan är härdad, tegimenterad, så blir den omöjlig att återställa.
Så mycket skrivbordsjobb, välj icke tegimenterad, den går att återställa.
Jag valde naturligtvis tegimenterad. Trots skrivbordsjobb. Inte ett märke. Det beror som alltid till syvende och sist på hur man beter sig.
Det är ju som när man säger till barnen att låta bli... Nej, visst det blev ju bra när man kan undvika dubbla lager, som sagt.Blir lite spammande här, men det får man väl när man köpt en ny klocka? #sorrynotsorry
Hallå @AndersM! Kunde inte hålla mig från att testa nato. Har ju så många i 20 mm.
Jag kör ”down under”-metoden för att slippa dubbla lager under klockan och tyckte det blev rätt ok med detta mellantjocka band.
Svart länk till U1S och UXS är alltid tegimenterade. Jag har sett slitage på dessa några enstaka gånger och undrar hur i helvete det gick till. För det är i princip omöjligt att få repor vid ”normal” användning. Det lär krävas att man stöter mot något som är lika hårt så att säga.
Jag provade även ett kraftigare svart nato av zulutyp, dån där med tjocka, ovala ringar. De måste nästan läggas dubbelt. Och det blev mindre bra ...Det är ju som när man säger till barnen att låta bli... Nej, visst det blev ju bra när man kan undvika dubbla lager, som sagt.
Tackar för svar!Samma till U1 som UX. En lös svart är rätt dyr. Nära 3k om jag inte minns fel.
Kan bara hålla med, skitfrän va ordet och gör väldigt mycket på klockan till det bättre... får suga på den karamellenStämmer. Den är dyr. Men värd vartenda öre. Den är ju skitfrän!
Bara Keep em coming!Blir lite spammande här, men det får man väl när man köpt en ny klocka? #sorrynotsorry
Hallå @AndersM! Kunde inte hålla mig från att testa nato. Har ju så många i 20 mm.
Jag kör ”down under”-metoden för att slippa dubbla lager under klockan och tyckte det blev rätt ok med detta mellantjocka band.
Snyggt!Fan vad fint.
Tycker att den gör sig riktigt bra på NatoBlir lite spammande här, men det får man väl när man köpt en ny klocka? #sorrynotsorry
Hallå @AndersM! Kunde inte hålla mig från att testa nato. Har ju så många i 20 mm.
Jag kör ”down under”-metoden för att slippa dubbla lager under klockan och tyckte det blev rätt ok med detta mellantjocka band.
Ok, då! Testar äkta pilotläder!Bara Keep em coming!
Jag utgick ifrån att även länkarna var tegimenterade på de svarta klockorna, men så kanske inte är fallet, vilket då också förklarar varför de slits. En svart boett kan slitas finare eller fulare i min värld. Jämför en gammal manuell Leica, där mässingen slitits fram under åren, med... eh kommer inte på något bra exempel. Men något där det bara ser sjavigt ut.
I det fallet är en boett utan PVD bättre tänker jag.
Här en bild på när min klocka mötte en grusväg. Som synes tog glaset ganska mycket stryk medans den tegimenterade vridringen bara ruskade på sig och gick vidare.
Ska mycket till för att repa den.
Visst är det AR-behandlingen som skadas? Lite synd det där med dubbelsidigt.
Här en bild på när min klocka mötte en grusväg. Som synes tog glaset ganska mycket stryk medans den tegimenterade vridringen bara ruskade på sig och gick vidare.
Ska mycket till för att repa den.
Det där ändå rätt cool.
Här en bild på när min klocka mötte en grusväg. Som synes tog glaset ganska mycket stryk medans den tegimenterade vridringen bara ruskade på sig och gick vidare.
Ska mycket till för att repa den.
Haha ja exakt! Men de kanske är folk med såna superskrivbord då. Eller märkliga arbetsmiljöer.När det gäller just spännet så borde det ju vara ännu svårare att stöta i med tanke på paceringen. Men de jag sett ser mer lätt skrapade ut.
Tänker mig hur de sitter i Tyskland med sina massiva marmorbord och argt hamrar på tangentborden!Haha ja exakt! Men de kanske är folk med såna superskrivbord då. Eller märkliga arbetsmiljöer.
Hursom, jag tror inte du behöver fundera så mycket kring tåligheten. Mig veterligen finns ingen bättre coating på marknaden.
Haha ja exakt! Men de kanske är folk med såna superskrivbord då. Eller märkliga arbetsmiljöer.
Hursom, jag tror inte du behöver fundera så mycket kring tåligheten. Mig veterligen finns ingen bättre coating på marknaden.
Men alltså.Tänker mig hur de sitter i Tyskland med sina massiva marmorbord och argt hamrar på tangentborden!
Jo, det var halvt på skämt. Men tror ändå chansen finns att de har tyngre/massivare skrivbord i Tyskland. Och det känns inte som våra vanliga skrivbord i laminat eller med lackat träfanér borde påverka tegimenteringen så mycket.Men alltså.
Det kallas ju inte skrivbordsdykare utan anledning.
Jag kan nästan känna ett sting av ironi här, vilket är felaktigt naturligtvis, men betänk att det var allas vår gamla Awesome Sinn Girl som förtäljde detta. Utan att veta med säkerhet betraktar jag det som en empirisk studie.
Det finns helt säkert olika ytor men det var på fullt allvar som det sades, hon rekommenderade inte härdad länk.Jo, det var halvt på skämt. Men tror ändå chansen finns att de har tyngre/massivare skrivbord i Tyskland. Och det känns inte som våra vanliga skrivbord i laminat eller med lackat träfanér borde påverka tegimenteringen så mycket.
Nej dom här reporna gick in i glaset så det blev byte på det.Visst är det AR-behandlingen som skadas? Lite synd det där med dubbelsidigt.
Ok. Galet. Bra med byte då.Nej dom här reporna gick in i glaset så det blev byte på det.