För att utveckla Osters fråga lite.
Den stora faktorn som ger en kvalitetsskillnad mellan produktionsband och helt handgjorda band är stygnen och kantfärgen. (Detta är lite kontroversiellt, vissa anser att maskinsytt är precis lika bra, min åsikt är att handsytt är mer hållbart om det är korrekt utfört. När man syr för hand så använder man en tråd, när man syr med maskin så använder man en metod som kallas "lockstitch" med två trådar. Går tråden av när något är handsytt så släpper inte "all" tråd. För att inte reta upp någon så skulle jag säga att ett maskinsytt band med polyester är nog ungefär lika hållbart som ett handsytt med lintråd. För lintråd är känsligare för slitage.
Kantfärgen då? Du har säkert någon gång köpt en billig massproducerad produkt med målade kanter och hela kanten har lossnat, detta beror på att en relativt tjock kantfärg används och målas oftast bara i ett lager. De kantfärger som vi använder oss av (Fenice, Uniters, Vernis600, Giardini, Beraud CT, Stahl osv) är tunnare färger (även att vissa av dessa tillverkare även tillverkar färger i andra viskositeter för maskinapplicering) så vi målar kanterna flertalet gånger (ibland upp till fem gånger) men torktid, slipning, värmning, polering osv. Vilket är väldigt tidskrävande och kräver rätt mycket övning för att bra och jämnt resultat. Det ger också en kant som håller sig fin i många år under förutsättning att korrekt appliceringsmetoder används, att eventuella primers används vid oljiga/vaxiga lädersorter osv. (Obs! är öppen för att bli rättad här då detta är mina amatörobservationer.