Korvid
Basic
Inser att detta är jättesent. JG har varit lite seg på att svara. Tror att knivarna varit en liten hobby vid sidan av. Senast jag pratade med honom så hade han blivit av med sin lokal och det verkade som att han skulle lägga ner.
-
Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se
Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.
Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!
/Hook & Leben
Köksknivar
- Trådstartare Pacta sunt servanda
- Start datum
Tack för tipset!
Jag fick en Bunka från Shiro Kamo av min sambo idag.
Otroligt trevlig kniv, otroligt lätt och välbalanserad med en sjuk skärpa. Handtaget är också över förväntan.
Jag har redan börjat kolla på fler knivar från Shiro Kamo.....
Den gjorde jobbet tlll dagens rullader till en fröjd.
Riktigt trevlig kniv, snygg också.Tack för tipset!
Jag fick en Bunka från Shiro Kamo av min sambo idag.
Otroligt trevlig kniv, otroligt lätt och välbalanserad med en sjuk skärpa. Handtaget är också över förväntan.
Jag har redan börjat kolla på fler knivar från Shiro Kamo.....
Den gjorde jobbet tlll dagens rullader till en fröjd.
Schyst med det åttakantiga skaftet, tycker det är att föredra framför D-skaftet med är ju såklart en smaksak.
Rulladerna såg ju galet goda ut dessutom.
Petrik
Silver
Har också en från Eriksson
Korvid
Basic
Kul! En western fulltånge också. Det är lite av en favoritkonstruktion för mig. Äger ingen av hans knivar, men har testat och gett lite feedback. Tycker han gör ett bra jobb. Hoppas han fortsätter även framöver.Har också en från Eriksson
När folk har kommit på mig med att kolla på dina små youtube-klipp så undrar de ibland hur det är fatt. En minut av tystnad och sen en mördad morot.
Korvid
Basic
Ibland står jag där i köket, med en helt ny kniv, telefonen i ett stativ, ungarna tillsagda att hålla käften, redo att skära... så undrar jag hur fan det kunde gå så här långt.När folk har kommit på mig med att kolla på dina små youtube-klipp så undrar de ibland hur det är fatt. En minut av tystnad och sen en mördad morot.
Är det bara jag som inte ser storheten i damaskerat stål?
Jag förstår tekniken och vad man försöker uppnå men att blanda olika stål för att få de bästa egenskaperna av båda strax len med jag tycker personligen att homogena stål är estetisk tilltalande.
Har nån märkt en faktisk skillnad i känsla eller är det 96% estetiskt?
Motbevisas gärna!!
Jag förstår tekniken och vad man försöker uppnå men att blanda olika stål för att få de bästa egenskaperna av båda strax len med jag tycker personligen att homogena stål är estetisk tilltalande.
Har nån märkt en faktisk skillnad i känsla eller är det 96% estetiskt?
Motbevisas gärna!!
Estetik är viktigt.
Så är det faktiskt!
Min uppfattning är också att det oftare är färdiga bladämnen som används när en smed går på damaskerat stål medans de med solitt eller trelagers (San mai) oftare gör saker själva. Jag kan ha fattat detta fel och det varierar säkert med smed.
En annan aspekt är att eftersom de damaskerade knivarna ofta ligger lite högre i pris så har de generellt fått lite mer kärlek och kvalitetskontroll i tillverkningen. I alla fall från vissa tillverkare.
För det mer fabrikstillverkade så är kanske skillnaden mindre.
Jag tycker det är snyggt, men 77 lager ger inte mer än tre rent funktionsmässigt. Ett bladstål i mitten och ett hållbart stål som omsluter det.
På samurajernas tid behövdes stålet vikas och hamras för att härdas då deras stålkvalitet var så dålig, men då var det samma stål i alla lager.
Det har ju börjat komma knivar med koppar och andra spännande saker i olika lager vilket onekligen ger en spännande visuell effekt
precis som du säger fanns det en funktion när stålet inte va det bästa.
Gällande damaskerad san mai så håller jag mig i hörnan "inte min smak". Coreless-damasc? Absolut! Har en Catcheside med 11000+ lager utan kärna. Där finns det en funktion utöver det estetiska.
Men den vanliga hattori hd känns rätt trist...
Det sagt så vet jag en massa människor som tycker helt annorlunda och det får de gärna!
Men den vanliga hattori hd känns rätt trist...
Det sagt så vet jag en massa människor som tycker helt annorlunda och det får de gärna!
Korvid
Basic
@blackcoffee Om man kollar på knivar gjorda av enskilda smeder, iaf i Europa, så tror jag att de flesta gör damasken själva.
Annars har jag fått en känsla av att damaskus är ett vanligt steg för de som fastnar i knivhobby. Först någon bättre kniv, men i lägre prisklass. Då sneglar man också mot de lite dyrare och finare damaskusknivarna, tex Shun, Miyabi och Yaxell. De som är kvar i hobbyn glider säkert över i olika handsmidda, med KU, san mai och reaktiva välljärn. Därefter är det attraktivt att leta custom. När man väl har gått hela den resan och lagt massa pengar på knivar så inser man att det är ganska praktiskt med något rostfritt. Så köper man en Victorinox.
Annars har jag fått en känsla av att damaskus är ett vanligt steg för de som fastnar i knivhobby. Först någon bättre kniv, men i lägre prisklass. Då sneglar man också mot de lite dyrare och finare damaskusknivarna, tex Shun, Miyabi och Yaxell. De som är kvar i hobbyn glider säkert över i olika handsmidda, med KU, san mai och reaktiva välljärn. Därefter är det attraktivt att leta custom. När man väl har gått hela den resan och lagt massa pengar på knivar så inser man att det är ganska praktiskt med något rostfritt. Så köper man en Victorinox.
Korvid
Basic
Förstår mig inte på Oatley knives. Clad verkar gå ner till eggen, kniven verkar ha en sori och konstig santoku-form. Och sen priserna. Den där kostar väl 20-30k? För de pengarna får man iaf 4 stycken från de flesta stora svenska smederna.Det har ju börjat komma knivar med koppar och andra spännande saker i olika lager vilket onekligen ger en spännande visuell effekt
precis som du säger fanns det en funktion när stålet inte va det bästa.
Jag började visserligen med Victorinox och gick vidare till Miyabi (stor del för att jag tycker det är snyggt) och handsmitt är klart nästa steg, så tycker du beskriver min resa bra.
Haha.. ack så sant. Men man måste älska galenskapen. Lite som RMs klockor
Jo, med västerländska kan det mycket väl vara så. Min kommentar rörde nog snarare de japanska i gränslandet mellan hantverk och fabrikstillverkning. Kolla t.ex. de knivar kallade Kajibei som Cleancut säljer där damascusbladet förvisso är lite dyrare än de enklare men ändå inte dyrt. Eller motsvarande från Kajiwara, jag har en kusin till den här: https://sugicutlery.com/collections/kajiwara/products/kajiwara-aogami-2-damascus-santoku-blade-only fast som gyuto och den borde också vara i en prisklass där Kajiwara-san inte har smitt samman en massa lager själv med sin hammare.
Nu känner jag igen mig. Fast min rostfria kniv som ligger framme är IKEA 365+, inte Victorinox.
Fanken, jag har för många knivar. Och ett par till är på väg från Örebro av alla ställen. Man borde kanske sälja nåt. Eller låna ut till nån som borde lära sig uppskatta det hela...
Korvid
Basic
Är med på vad du menar. Blev lite otydligt.Jo, med västerländska kan det mycket väl vara så. Min kommentar rörde nog snarare de japanska i gränslandet mellan hantverk och fabrikstillverkning. Kolla t.ex. de knivar kallade Kajibei som Cleancut säljer där damascusbladet förvisso är lite dyrare än de enklare men ändå inte dyrt. Eller motsvarande från Kajiwara, jag har en kusin till den här: https://sugicutlery.com/collections/kajiwara/products/kajiwara-aogami-2-damascus-santoku-blade-only fast som gyuto och den borde också vara i en prisklass där Kajiwara-san inte har smitt samman en massa lager själv med sin hammare.
Nu känner jag igen mig. Fast min rostfria kniv som ligger framme är IKEA 365+, inte Victorinox.
Fanken, jag har för många knivar. Och ett par till är på väg från Örebro av alla ställen. Man borde kanske sälja nåt. Eller låna ut till nån som borde lära sig uppskatta det hela...
Beställt från Fredrik eller Aidan?
Fredrik. Lade beställningen femte januari, men äntligen är den på väg. Jag tror han drunknade lite i jobb och att livet kom emellan så de sex uppskattade månadernas leveranstid blev närmare tolv istället.
Den ena kniven alltså. Sen eftersom jag inte hört nåt på ett bra tag så nappade jag på en annons på Facebook från en annan kille som gjort eget skaft och slida till ett av Fredriks blad, så det köpte jag också. Bara timmar efter att jag fick spårningsnumret på den inlämnade Facebook-kniven så fick jag mail från Fredrik själv om att den första beställda kniven snart var klar.
Oh well.
Korvid
Basic
Kul. Har du något annat från Fredrik? Köpte min första för ett par år sen. Då var det en månads leveranstid. Lite annorlunda nu.Fredrik. Lade beställningen femte januari, men äntligen är den på väg. Jag tror han drunknade lite i jobb och att livet kom emellan så de sex uppskattade månadernas leveranstid blev närmare tolv istället.
Den ena kniven alltså. Sen eftersom jag inte hört nåt på ett bra tag så nappade jag på en annons på Facebook från en annan kille som gjort eget skaft och slida till ett av Fredriks blad, så det köpte jag också. Bara timmar efter att jag fick spårningsnumret på den inlämnade Facebook-kniven så fick jag mail från Fredrik själv om att den första beställda kniven snart var klar.
Oh well.
Har testat mycket nu, men tycker att Fredriks knivar är bland de bästa. Trots relativt lågt pris.
Kul. Har du något annat från Fredrik? Köpte min första för ett par år sen. Då var det en månads leveranstid. Lite annorlunda nu.
Har testat mycket nu, men tycker att Fredriks knivar är bland de bästa. Trots relativt lågt pris.
Nä, inte provat än. Läste dock så mycket bra på KKF att jag kände jag var tvungen att prova.
Jag har nördat "finknivar" i sex-sju år eller nåt sånt nu. Den första RIKTIGT bra kniven jag köpte var en Watanabe 210mm gyuto i "blå papper" och den fick jag hem för ganska precis fem år sedan. Den har länge varit referensen för mig. Sen har kanske 20-30 knivar kommit och gått, en handfull är kvar - ett par västerländska (Robin Dalman, Dave Martell) och några japanska av olika klass. Men Watanaben har förblivit min referens. I början av detta år köpte jag en 240mm gyuto av samme herr Shinichi Watanabe-san och trots att det är den enligt nördarna på KKF är lite för ny för att vara "de bästa" är den ändå mer och mer den jag helst greppar. Storlek, vikt, balans... det märks att han bankat stål ett tag, den där Watanabe-san. Hur mycket han nu bankat, ryktena på nätet pratar ju om långtgående samarbeten med Toyama på just denna knivmodell. Nåväl, jag gillar kniven i alla fall.
Och för de som mot förmodan missat Watanabe, här är hans engelskspråkiga webbshop: https://www.kitchen-knife.jp/
Kolla speciellt under "Professional", det är där de roliga knivarna finns. Han svarar på mail på bra engelska. Om man köper nåt han har i lager så går frakten turbosnabbt efter betalning. Tänk på att svensk moms tillkommer bra.
Kolla speciellt under "Professional", det är där de roliga knivarna finns. Han svarar på mail på bra engelska. Om man köper nåt han har i lager så går frakten turbosnabbt efter betalning. Tänk på att svensk moms tillkommer bra.
Inte kommit dit ännu.
Mest använd i lådan är en watanabe honyaki...
Nån skrev nånstans att Watanabe hade dragit ned på viljan att göra honyaki åt folk... och ärligt talat frågade jag inte vid min senaste beställning där. Jag är fullt nöjd med mina vanliga Wat... Men nästa gång jag fyller jämnt kanske?
Köpte mig själv knivar från svenska tillverkaren GRYM. Inte superimponerad då de höll skärpan som de vanliga Ikeaknivarna jag haft sedan tidigare. Blev nästan sugen när du sa att du kanske borde sälja nått sen kom jag till insikt.Jo, med västerländska kan det mycket väl vara så. Min kommentar rörde nog snarare de japanska i gränslandet mellan hantverk och fabrikstillverkning. Kolla t.ex. de knivar kallade Kajibei som Cleancut säljer där damascusbladet förvisso är lite dyrare än de enklare men ändå inte dyrt. Eller motsvarande från Kajiwara, jag har en kusin till den här: https://sugicutlery.com/collections/kajiwara/products/kajiwara-aogami-2-damascus-santoku-blade-only fast som gyuto och den borde också vara i en prisklass där Kajiwara-san inte har smitt samman en massa lager själv med sin hammare.
Nu känner jag igen mig. Fast min rostfria kniv som ligger framme är IKEA 365+, inte Victorinox.
Fanken, jag har för många knivar. Och ett par till är på väg från Örebro av alla ställen. Man borde kanske sälja nåt. Eller låna ut till nån som borde lära sig uppskatta det hela...
Med min sambo i köket kan man inte ha fina knivar. Och jag gillar inte matlagning
Gillar du sambon?Köpte mig själv knivar från svenska tillverkaren GRYM. Inte superimponerad då de höll skärpan som de vanliga Ikeaknivarna jag haft sedan tidigare. Blev nästan sugen när du sa att du kanske borde sälja nått sen kom jag till insikt.
Med min sambo i köket kan man inte ha fina knivar. Och jag gillar inte matlagning
