• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

KS stora Parfymtråd

Nyinkommet...
1000010331.jpg
 
Okej. Jag tror det är dags. Fram med de, i ert tycke, mest överskattade dofter som inte lever upp till hypen.

Jag kan börja:

1. MFK - BR540 (Initio - OFG och alla andra hypade av samma stuk)
2. FDB - OBI
3. Xerjoff - Naxos
4. MDCI - Invasion Barbare
5. Roja - Elysium
6. Alexandria II
7. Areej Le Doré - Civet du Nuit

Nu blir man ju nyfiken på i vilka sammanhang som Civet de Nuit har blivit hajpad? Jag måste totalt ha missat det 😃
 
Nu blir man ju nyfiken på i vilka sammanhang som Civet de Nuit har blivit hajpad? Jag måste totalt ha missat det 😃
Hehe, inte i mainstream-sammanhang, så klart 😁 Men innan jag köpte 10ml när jag kollade youtube och de sedvanliga parfymsidorna så var det inga bleka vitsord, en del superlativ om den bästa från ALD osv. Även säljaren sålde in den hårt, förstår nu varför 😉

Därför den hamnade längst ner på listan 😄
 
Okej. Jag tror det är dags. Fram med de, i ert tycke, mest överskattade dofter som inte lever upp till hypen.

Jag kan börja:

1. MFK - BR540 (Initio - OFG och alla andra hypade av samma stuk)
2. FDB - OBI
3. Xerjoff - Naxos
4. MDCI - Invasion Barbare
5. Roja - Elysium
6. Alexandria II
7. Areej Le Doré - Civet du Nuit
Instämmer i hög grad med den listan förutom #7 som jag inte testat.
Gränsdragningen mellan ”lever inte upp till hypen” och ’ogillar” eller ”klickar inte med” är kanske en liten gråzon dock (för mig iaf).
Med hype perspektivet i fokus skulle jag spontant vilja säga Killian Angels Share, Chanel BDC och PDM [insert fragrance of choice here]. Snackar vi vintage så tycker jag att Gucci Envy PH och Davidoff Good Life inte lever upp till hypen.
 
Två nytillskott idag, ALD Al Majmua och Roja Nüwa, den förstnämnda till mig och den andra till hustrun.
Testsprayat för första intryck och det känns lyckat på båda fronterna. Är inte säker på att jag omedelbart skulle ha gjort liknelsen mellan Roja Oceania och ALD AM men nu fanns den där i hucvudet och jag kan förstå den. Nu har jag knappt använt Oceania och AM kom ju idag så det bör kanske tas med nån nypa salt tillsvidare.

Jag är lite bekymrad över att jag kan ha ”created a monster” med hustrun nu dock, efter att ha förhållit sig rätt sval till detta med doft så lät hon efter att ha testat Nüwa deklarera att hon förväntar sig att denna typ av tillskott till hennes doftarsenal numer bör betraktas som mer regel än undantag. Hennes favoriter just nu är YSL Opium (vintage), Rogue Perfumery Tuberose & Moss, Roja Risque PF och nu verkar Nüwa segla upp högt på listan baserat på hennes initiala reaktion. Hon är dock inte så intresserad att hon surfar parfym själv så jag tror genuint inte att hon har en susning om vad vissa dofter kostar, får hoppas att det förblir så…
 
Senast ändrad:
Har suttit och fixat lite blandade dekanter idag.
Innan jag är färdig så kommer hustrun förbi och ”sniffar” på flaskorna (sprayern) ifråga. De flesta möts av rynkad näsa och gutturala läten av typen ”bleuch!”. Den sista flaskan möts dock av ett ”Mmmmm” och hon tar en spray på sin arm, luktar, tittar på mig och säger ”den här tycker jag du ska ta några spray av efter kvällsduschen varje kväll innan du kommer och lägger dig…”.

Ett gott betyg skulle jag säga. 😁

Doften? Vad kan jag säga, min hustru har en viss förkärlek till maskulina old school dofter (hon har ’stulit’ en av mina TF BdJ flaskor):
Haha har vi samma fru eller? 🤣
Hon älskar old school på mig, italian cypress är en av hennes favvisar på mig 😍🙏
 
  • KS Like
Reactions: S.L
Okej. Jag tror det är dags. Fram med de, i ert tycke, mest överskattade dofter som inte lever upp till hypen.

Jag kan börja:

1. MFK - BR540 (Initio - OFG och alla andra hypade av samma stuk)
2. FDB - OBI
3. Xerjoff - Naxos
4. MDCI - Invasion Barbare
5. Roja - Elysium
6. Alexandria II
7. Areej Le Doré - Civet du Nuit
Håller med på alla förutom nr 2. OBI är otrolig :D
Däremot kan man ju alltid diskutera om den är värd pengen, troligtvis inte.

Gällande MFK tycker jag att väldigt många skulle platsa på den listan.

Men hajp-dofter jag inte klickat med som jag kommer på nu.

1. Angels Share
2. Memo - African Leather (eller ärligt talat, de flesta Memo jag testat förutom kanske Russian Leather...)
3. Kanske inte megahajp men Nishane - Sultan Vetiver - Rent och skärt jävla urinvatten.
4. Mugler - A*Men Pure Malt och Pure Havanne.
5. Initio - OFG
6. Cedrat Boise
7. Naxos
 
Hehe, inte i mainstream-sammanhang, så klart 😁 Men innan jag köpte 10ml när jag kollade youtube och de sedvanliga parfymsidorna så var det inga bleka vitsord, en del superlativ om den bästa från ALD osv. Även säljaren sålde in den hårt, förstår nu varför 😉

Därför den hamnade längst ner på listan 😄
OK, jag köper det, men att CdN och BR540 hamnar på samma lista är fan helgerån! 😁
I ALD-kretsarna jag hänger i är CdN inte överdrivet populär, och det är sällan man hör att det är någons favoritdoft. Den är väl uppskattad av de som gillar just den genren däremot.

Jag är lite bekymrad över att jag kan ha ”created a monster” med hustrun nu dock, efter att ha förhållit sig rätt sval till detta med doft så lät hon efter att ha testat Nüwa deklarera att hon förväntar sig att denna typ av tillskott till hennes doftarsenal numer bör betraktas som mer regel än undantag. Hennes favoriter just nu är YSL Opium (vintage), Rogue Perfumery Tuberose & Moss, Roja Risque PF och nu verkar Nüwa segla upp högt på listan baserat på hennes initiala reaktion. Hon är dock inte så intresserad att hon surfar parfym själv så jag tror genuint inte att hon har en susning om vad vissa dofter kostar, får hoppas att det förblir så…

Jag har faktiskt tänkt att fråga om Risque gick hem hos frugan. Kul att hon verkar uppskatta den. 😊
 
Hermès Ambre Nargile eller Kilian Angels’ Sharp - vad skulle köra på? Testat mina nylevererade dekanter idag och har lite svårt att välja. Lutar dock åt den förstnämnda. Finns en viss ”sur” not i Angels’ Share som jag stör mig på, vilket dock försvinner när toppnoterna lagt sig. Sen antar jag att Ambre Nargile lite mer sällsynt att stöta på ute jämfört med Angels’ Share.

Hört att PdM Oajan också är likt dofterna ovan, men ej testat.
 
Hermès Ambre Nargile eller Kilian Angels’ Sharp - vad skulle köra på? Testat mina nylevererade dekanter idag och har lite svårt att välja. Lutar dock åt den förstnämnda. Finns en viss ”sur” not i Angels’ Share som jag stör mig på, vilket dock försvinner när toppnoterna lagt sig. Sen antar jag att Ambre Nargile lite mer sällsynt att stöta på ute jämfört med Angels’ Share.

Hört att PdM Oajan också är likt dofterna ovan, men ej testat.
Alla män/pojkar/killar över 17 på facebook köpte sina angels share under tidiga vintern 😂
 
Håller med på alla förutom nr 2. OBI är otrolig :D
Däremot kan man ju alltid diskutera om den är värd pengen, troligtvis inte.

Gällande MFK tycker jag att väldigt många skulle platsa på den listan.

Men hajp-dofter jag inte klickat med som jag kommer på nu.

1. Angels Share
2. Memo - African Leather (eller ärligt talat, de flesta Memo jag testat förutom kanske Russian Leather...)
3. Kanske inte megahajp men Nishane - Sultan Vetiver - Rent och skärt jävla urinvatten.
4. Mugler - A*Men Pure Malt och Pure Havanne.
5. Initio - OFG
6. Cedrat Boise
7. Naxos
Vi har nog ganska lika smak. Håller med om alla med undantag på African leather. Naxos har jag inte provat än.
 
Okej. Jag tror det är dags. Fram med de, i ert tycke, mest överskattade dofter som inte lever upp till hypen.

Jag kan börja:

1. MFK - BR540 (Initio - OFG och alla andra hypade av samma stuk)
2. FDB - OBI
3. Xerjoff - Naxos
4. MDCI - Invasion Barbare
5. Roja - Elysium
6. Alexandria II
7. Areej Le Doré - Civet du Nuit

När vi ändå är inne på att reta upp folk så kan jag sula en rejäl kloss i brasan:

1.
Nästan allt från Xerjoff.

Kör samma trötta syntetiska woody-amber bas i allt. Har man väl reagerat på den går det inte att backa hem igen. Lyckligtvis har man fimpat (tror jag?) den där jävla Chris Carbonnel (Maurice även kallad) som tycks ha en stil på precis allt. One trick pony har nog aldrig varit mer sant.

2. Roja.

Vansinnigt prissatta dofter med en mark-up på tusentals procent. De är oftast remakes på klassiska mästerverk och kurerade för att möta nutid.
Exvis:

Danger - Heritage
Great Britain - Cuir de russie
Fetish - Bel Ami
Diaghilev - Mitsuoko

Roger jobbade aldrig med parfymtillverkning på Guerlain. Han var en glorifierad säljare och det var dessutom Robertet som gjorde hans parfymer. Inte han själv. Nu har han bytt till nån mindre skrutt men inte fan gör han några parfymer. Han är glorifierad creative director.

3. Nära på alla "indies" (ALD, ENSAR et al)

Väldigt fina råvaror sammansatta av ett gäng snubbar med lika lite förståelse och know-how om hur man komponerar dofter som valfri parkbänksalkis. Resultatet blir en soppa av bra råvaror.

4. Creed.

Hela jävla märket är för fan en bluff. En megalomanisk dåre som påstår sig vara parfymör men egentligen använder sig av spök-parfymörer och snor all ära själv. Varenda historia kring varenda förbannade doft är dessutom en lögn. De är inte skapade för prinsar och presidenter. De är påhittade och förljugna av Olivier Creeds egna ego, sannolikt i nån kokain- och vin-inducerad dimma nånstans.

Att de inte ens kan få två batchar år efter år att vara likadana säger också hur kassa de är på att faktiskt skapa parfymer.

4. Alla så kallade "niche-dofter"

Ytterst få hus har egna inhouse-parfymörer. Det är samma gäng som snurrar i alla hus. (Firmenich, Givaudan, IFF, Symrise, Taksago och ett gäng mindre typ Robertet). Parfymerna blir liksom inte bättre för att nån tjomme sätter sig ner med en reklambyrå och hittar på en story kring just det här bolaget. Expertisen som ligger till grund och råvarorna är EXAKT samma som överallt annars.

Ironiskt nog har några av "designer"-husen inhouse-parfymörer istället. Och de bättre (Chanel och Dior) äger för fan egna jävla lavendel och iris-fält i grasse. Deras know-how och tillgång till råvaror är ljusår från nåt kalle-anka bolag i nån källare som tycker att de är bättre för att de är "niche".

5. Byredo

Ben Gorham hoppade över 5 års bio-kemi studier, ett par års praktiserande och ytterligare 5-10 års know-how från att arbeta med parfymer men blev liksom Olivier Creed tydligen "parfymör" över natten ändå. Imponerande måste jag säga.

Men så är det ju Robertet som gör hans parfymer också. Det råkar de ha glömt att berätta bara. Bluff!
 
När vi ändå är inne på att reta upp folk så kan jag sula en rejäl kloss i brasan:

1.
Nästan allt från Xerjoff.

Kör samma trötta syntetiska woody-amber bas i allt. Har man väl reagerat på den går det inte att backa hem igen. Lyckligtvis har man fimpat (tror jag?) den där jävla Chris Carbonnel (Maurice även kallad) som tycks ha en stil på precis allt. One trick pony har nog aldrig varit mer sant.

2. Roja.

Vansinnigt prissatta dofter med en mark-up på tusentals procent. De är oftast remakes på klassiska mästerverk och kurerade för att möta nutid.
Exvis:

Danger - Heritage
Great Britain - Cuir de russie
Fetish - Bel Ami
Diaghilev - Mitsuoko

Roger jobbade aldrig med parfymtillverkning på Guerlain. Han var en glorifierad säljare och det var dessutom Robertet som gjorde hans parfymer. Inte han själv. Nu har han bytt till nån mindre skrutt men inte fan gör han några parfymer. Han är glorifierad creative director.

3. Nära på alla "indies" (ALD, ENSAR et al)

Väldigt fina råvaror sammansatta av ett gäng snubbar med lika lite förståelse och know-how om hur man komponerar dofter som valfri parkbänksalkis. Resultatet blir en soppa av bra råvaror.

4. Creed.

Hela jävla märket är för fan en bluff. En megalomanisk dåre som påstår sig vara parfymör men egentligen använder sig av spök-parfymörer och snor all ära själv. Varenda historia kring varenda förbannade doft är dessutom en lögn. De är inte skapade för prinsar och presidenter. De är påhittade och förljugna av Olivier Creeds egna ego, sannolikt i nån kokain- och vin-inducerad dimma nånstans.

Att de inte ens kan få två batchar år efter år att vara likadana säger också hur kassa de är på att faktiskt skapa parfymer.

4. Alla så kallade "niche-dofter"

Ytterst få hus har egna inhouse-parfymörer. Det är samma gäng som snurrar i alla hus. (Firmenich, Givaudan, IFF, Symrise, Taksago och ett gäng mindre typ Robertet). Parfymerna blir liksom inte bättre för att nån tjomme sätter sig ner med en reklambyrå och hittar på en story kring just det här bolaget. Expertisen som ligger till grund och råvarorna är EXAKT samma som överallt annars.

Ironiskt nog har några av "designer"-husen inhouse-parfymörer istället. Och de bättre (Chanel och Dior) äger för fan egna jävla lavendel och iris-fält i grasse. Deras know-how och tillgång till råvaror är ljusår från nåt kalle-anka bolag i nån källare som tycker att de är bättre för att de är "niche".

5. Byredo

Ben Gorham hoppade över 5 års bio-kemi studier, ett par års praktiserande och ytterligare 5-10 års know-how från att arbeta med parfymer men blev liksom Olivier Creed tydligen "parfymör" över natten ändå. Imponerande måste jag säga.

Men så är det ju Robertet som gör hans parfymer också. Det råkar de ha glömt att berätta bara. Bluff!
Vilken underbar läsning! 😂
Skriver under direkt, utan att läsa det finstilta.
Kilian kunde gott varit med också.
 
  • Like
Reactions: bvb
När vi ändå är inne på att reta upp folk så kan jag sula en rejäl kloss i brasan:

1.
Nästan allt från Xerjoff.

Kör samma trötta syntetiska woody-amber bas i allt. Har man väl reagerat på den går det inte att backa hem igen. Lyckligtvis har man fimpat (tror jag?) den där jävla Chris Carbonnel (Maurice även kallad) som tycks ha en stil på precis allt. One trick pony har nog aldrig varit mer sant.

2. Roja.

Vansinnigt prissatta dofter med en mark-up på tusentals procent. De är oftast remakes på klassiska mästerverk och kurerade för att möta nutid.
Exvis:

Danger - Heritage
Great Britain - Cuir de russie
Fetish - Bel Ami
Diaghilev - Mitsuoko

Roger jobbade aldrig med parfymtillverkning på Guerlain. Han var en glorifierad säljare och det var dessutom Robertet som gjorde hans parfymer. Inte han själv. Nu har han bytt till nån mindre skrutt men inte fan gör han några parfymer. Han är glorifierad creative director.

3. Nära på alla "indies" (ALD, ENSAR et al)

Väldigt fina råvaror sammansatta av ett gäng snubbar med lika lite förståelse och know-how om hur man komponerar dofter som valfri parkbänksalkis. Resultatet blir en soppa av bra råvaror.

4. Creed.

Hela jävla märket är för fan en bluff. En megalomanisk dåre som påstår sig vara parfymör men egentligen använder sig av spök-parfymörer och snor all ära själv. Varenda historia kring varenda förbannade doft är dessutom en lögn. De är inte skapade för prinsar och presidenter. De är påhittade och förljugna av Olivier Creeds egna ego, sannolikt i nån kokain- och vin-inducerad dimma nånstans.

Att de inte ens kan få två batchar år efter år att vara likadana säger också hur kassa de är på att faktiskt skapa parfymer.

4. Alla så kallade "niche-dofter"

Ytterst få hus har egna inhouse-parfymörer. Det är samma gäng som snurrar i alla hus. (Firmenich, Givaudan, IFF, Symrise, Taksago och ett gäng mindre typ Robertet). Parfymerna blir liksom inte bättre för att nån tjomme sätter sig ner med en reklambyrå och hittar på en story kring just det här bolaget. Expertisen som ligger till grund och råvarorna är EXAKT samma som överallt annars.

Ironiskt nog har några av "designer"-husen inhouse-parfymörer istället. Och de bättre (Chanel och Dior) äger för fan egna jävla lavendel och iris-fält i grasse. Deras know-how och tillgång till råvaror är ljusår från nåt kalle-anka bolag i nån källare som tycker att de är bättre för att de är "niche".

5. Byredo

Ben Gorham hoppade över 5 års bio-kemi studier, ett par års praktiserande och ytterligare 5-10 års know-how från att arbeta med parfymer men blev liksom Olivier Creed tydligen "parfymör" över natten ändå. Imponerande måste jag säga.

Men så är det ju Robertet som gör hans parfymer också. Det råkar de ha glömt att berätta bara. Bluff!
Uppriktighet är alltid oerhört uppfriskande! :heart:
 
IMG_5989.jpeg


IMG_5990.jpeg


Vet faktiskt inte hur många parfymer jag har. Men så många är det inte längre. Har rensat rätt rejält under hösten.

Finns en handfull till men detta är det mesta jag har nu.
Tänkte på det här med lagring. Tycker ofta man ser (som här) en massa dofter på hylla utan direkt skydd mot ljus. Står dom i ett annars mörkt rum (klk?) eller hur funkar det egentligen? Själv har jag allt i ett skåp men det är ju lite trist kanske...
 
Tänkte på det här med lagring. Tycker ofta man ser (som här) en massa dofter på hylla utan direkt skydd mot ljus. Står dom i ett annars mörkt rum (klk?) eller hur funkar det egentligen? Själv har jag allt i ett skåp men det är ju lite trist kanske...
Ja, det där funderar jag också på ibland. Jag har delat upp det lite. Hyllor på kontoret med dofterna som används ofta på bilden. Badrumsskåpet med vanliga dofter som är mest budgetflaskor. Dubletter i ett skåp i hallen. Sommarparfym i spanien i ett skåp. Tänker väl mest på flaskorna som står framme på kontoret ska användas innan de blir dåliga av ljus och liknande. Men man vill ju se flaskorna och det ska vara lättåtkomliga. Hur gör ni andra?
20240111_153016.jpg
 
Ja, det där funderar jag också på ibland. Jag har delat upp det lite. Hyllor på kontoret med dofterna som används ofta på bilden. Badrumsskåpet med vanliga dofter som är mest budgetflaskor. Dubletter i ett skåp i hallen. Sommarparfym i spanien i ett skåp. Tänker väl mest på flaskorna som står framme på kontoret ska användas innan de blir dåliga av ljus och liknande. Men man vill ju se flaskorna och det ska vara lättåtkomliga. Hur gör ni andra?
20240111_153016.jpg
Blir många övertidstimmar på kontoret närmsta 132 åren ser det ut som om du ska lyckas använda det där :D
 
Ja, det där funderar jag också på ibland. Jag har delat upp det lite. Hyllor på kontoret med dofterna som används ofta på bilden. Badrumsskåpet med vanliga dofter som är mest budgetflaskor. Dubletter i ett skåp i hallen. Sommarparfym i spanien i ett skåp. Tänker väl mest på flaskorna som står framme på kontoret ska användas innan de blir dåliga av ljus och liknande. Men man vill ju se flaskorna och det ska vara lättåtkomliga. Hur gör ni andra?
20240111_153016.jpg
Det där är ju onekligen snyggt!
 
Tillbaka
Topp