Halloj!
Alexander heter jag och är en 32 årig soctant. Mitt klockintresse har typ alltid funnits i bakgrunden då min far är av den bestämda uppfattningen att det enda en man ska ha är en vigselring och en klocka, vilket han alltid följt. Jag har under åren för plugg och gymnasium alltid haft ett klockintresse men oftast har det på grund utav ekonomin har det varit klockor som digitala eller kvarts som pajats och slängts, vilket jag ångrar idag, hade gärna haft kvar min "JETSET" klocka som var ungefär 55mm i diameter, jaja, smaken var som baken på den tiden. Min första riktiga klocka egentligen var en NTH Oberion utan datum, det var min första riktiga klocka. Jag kommer ihåg ångesten över att beställa någonting som kostade 7500:- och velade länge, till sist sa min fru, "sluta vela och beställ klockjäveln någon gång", jag tror det mest var för att hon var less på att höra mitt tjat, men det var det bästa råd jag fått.
MIn far har alltid så länge jag kan minnas burit en Seamaster kvarts som han köpte i Grekland 91, har alltid funnits på hans handled så länge jag kan minnas (jag är född 90). Jag fick äran att låna den då fadern gått över till kronografer (en Breitling), i samband med att jag lånar min fars Seamaster så är min fru med i en bilolycka (hon klarar sig tack och lov utan en skråma), vilket då självklart gör att jag anar dåliga vibbar av denna Seamaster, så jag ger tillbaka den och återgår till min NTH, farsan tyckte jag var fjantig men ja, jag är ganska vidskeplig och även nostalgisk så jag tror att objekt kan få en att minnas särskilda händelser och så vidare. Efter ett tag så ringer min far och ber mig komma hem till honom, han säger att jag ska få Seamastern då han bestämt sig att den borde få gå till någon som använder den, jag får då smärre panik men är samtidigt superglad i och med att jag får skapa nya roligare minnen med den, vilket jag också gjort genom åren (diverse bröllop och andra tillställningar). Jag lämnar även in den på en service och är helt förvånad när urmakaren säger att det är helt sjukt att denna klocka gått sedan 91 med bara i princip batteribyte när det behövts, jag vet att min far använder sina klockor precis som mig, som en galning med andra ord. Rookie som jag var så sa jag inte till om att inte göra någonting såsom polering eller att de inte fick byta visare, vilket jag ångrar fruktansvärt idag, men repor kan man ju skapa själv tänkte jag. Och om jag är tillräcklig länge i solen blekts även visarna sådär snyggt som innen. Det viktigaste är att tavlan är urblekt på ett sätt som man bara ser på ett riktigt vintageur, vilket gör att jag alltid känner att jag bär med mig nästan en bit av historia, vilket är coolt. Viss försiktighet antas givetvis med denna numera.
Efter ett tag så sålde jag av NTHn för jag hade totalt låst in mig på en annan Seamaster, 2254an eller, "Gandolfinin" som jag kallar den. Efter mycket om och men börjar samma ångest krypa fram, det här är ju mitt första riktiga klockköp av en dyr klocka, jag har kontakt med några privata säljare och bangar varje gång, samtidigt som jag börjar ana att denna klocka kommer bli mer populär snart då den inte tillverkas längre. Så en dag kommer det upp en och utan att tänka skriver jag till säljaren och frågar om papper, nej får jag till svar. Däremot har han papper ifrån servicen, det får duga och jag säger att jag tar den direkt. Utan att ens tittat närmare på bilderna säljaren skickade. Jag kan säga att jag hade oändlig tur då jag inte hade en tanke på att få en åtrådd klocka i min samling, jag hade bara totalt låst mig in på utseendet av den, plus att jag älskar svärdhänder på dykare.
På tal om svärdhänder så är mitt senaste klockköp en CWC Royal navy diver, denna gång med papper. Det var ett spontanköp men följer ändå mina preferenser kring svärdhänder och dykarur. Denna får bli mer av en beater i min samling, dock brukar jag inte byta efter ändamål utan kör oavsett vilken klocka som är på armen.
Jag antar att det var allt, hoppas jag inte tråkat ut er totalt då jag antar att majoriteten av era historier ser likadana ut. Tack för att jag fick presentera mig ordentligt.
Mvh Alexander