Saker vi hört hos AD

[Zorin]

Det är väl ofint att öppna presenten under festen? Speciellt skulle det vara fruktansvärt ofint att få släktingen att tappa ansiktet genom att visa vad den faktiskt gav!
Igen, Kina...

Hade du kunnat hålla dig?

 

[Deskdiversthlm]

Speciellt skulle det vara fruktansvärt ofint att få släktingen att tappa ansiktet genom att visa vad den faktiskt gav!
Igen, Kina...

Oklart vad detta har med Kina? Kul att du har bott där men OT.

 

[Mectagon]

Kan dela med mig av en anekdot från en någorlunda komisk händelse som ägde rum i Montenegro i somras. Inget som har hänt inne på en AD men personen i fråga hade två dagar tidigare inhandlat en Sky-Dweller från Rolex AD i Porto Montenegro.

Jag och och en vän sitter på en resturang, belägen bokstavligt talat på stranden, en tidig morgon och hade precis beställt in kaffe och frukost. Tanken var att vi skulle sitta där och arbeta under dagen samt varva arbetet med att ta ett par dopp i havet då det var något fruktansvärt varmt om dagarna (ni vet, typiskt medelhavsklimat där det i princip är omöjligt att vistas utomhus mellan kl. 12:00 och 16:00). Då vi hade med oss värdesaker så som datorer, klockor, mobiler, nycklar och snus är det värt att poängtera att vi var tvungna att byta av varandra när den andre skulle gå ner och ta ett dopp.

I samma sekund som servitören serverar vår frukost dyker en något otroligt framgångsrik* äldre herre upp tillsammans med sin dotter och sätter sig vid bordet bredvid oss och ska också beställa in frukost. Vid det här laget är det inte han som stjäl vår uppmärksamhet utan det är ju naturligtvis hans vackra dotter som gör det. Jag och min vän släpper uppenbarligen vår arbetsrelaterade diskussion, vårt kaffedrickande samt frukost för att i vår tysthet rikta blickarna mot henne. Vi tittar på henne, sedan på varandra, tillbaka på henne för att slutligen titta på varandra igen varpå min vän (som är i ett förhållande) lutar sig över bordet och viskar ''Där om något ska du ju försöka gifta in dig!''. Vi skrattar och återgår till arbetet.

*(Med framgångsrik menar jag så klart en bastant herre i sina bästa år, säg i 50-55 års åldern, solbränd så in i helvete, whiteboardsvita tänder, långt bakåtkammat grått hår, direktörsmage utan dess like, Tom Ford solglasögon, vit linneskjorta med tre uppknäppta knappar för mycket, 80-tals kort-korta badbyxor likt shortsen Maradona och legenderna från den tiden brukade bära, espadriller och så avslutningsvis en two-tone Sky-Dweller med oysterlänk i guld och stål och champagnefärgad urtavla. Jag tror att ni fattar vid det här laget; den här herren utstrålade tillgångar, kapitalstyrka och avancerad skatteplanering.)

Under tiden som vi sitter och arbetar hör (snarare tjyvlyssnar) jag i omgångar och inser att de talar tyska och att den herren är sisådär halvt tjenis med servitörerna och ägaren av restaurangen då man kunde höra honom beställa ''det vanliga'' samt att ägaren kunde titt som tätt komma ut från restaurangen och samtala med honom om lite allt möjligt. Jag fortsätter med min ack så diskreta tjuvlyssning under tiden som jag anstränger mig för att framstå som att jag arbetar när jag vid ett tillfälle hör ägaren fråga honom vem denna unga dam som gör honom sällskap är, varpå han svarar med en jävligt tysk-brytande engelska (och ja, snälla ge det ett ärligt försök med att läsa dialogen med Arnold Schwarzeneggers röst):

- This is my latest girlfriend, she is 23 years old.

[tystnad.]

Jag sitter där, håller på och sätta det som är kvar av det nu svalna kaffet i halsen och jag märker hur ägaren också blir helt ställd av svaret. Vid det här laget sitter jag ensam vid bordet, låtsas arbeta medan min vän är ute i vattnet och badar någonstans och säkert håller på och drunknar eller något. Men jag kunde liksom inte bry mig mindre eftersom jag satt och kämpade helt tårögd med att inte ställa till med någon scen med kaffet i halsen. Ägaren som då fortfarande är ställd av svaret och som försöker hålla masken svarar genom att lite halvsnyggt (och uppenbarligen i ren desperation) byta konversationsämne:

- Oh, I understand. Very beautiful lady. So, is this a new watch?

[det är nu det börjar börjar spåra.]

Varpå den tyska herren svarar (återigen, Arnold Schwarzeneggers röst):

- You know, I have been married five times and I have twelve children. Women come and go and it was time to try something new. But yes, I bought it two days ago in Porto Montenegro efter I won at the Maestral Casino. It is a Sky-Dweller but I think it is already broken.

- Broken?

- Yes, look. I can only turn this ring three times to the right and then it is stuck and nothing happens. Incredible. All my other watches I can turn the ring many times.

- Oh, yes. Very strange!

Alltså jag sitter och håller på och smäller av här, jag orkar inte mer. Vad är det som händer? Vad är det som pågår? Vem är den här mannen? Uppenbarligen har jag ju då slutat tjuvlyssna utan sitter där med uppspärrade ögon (som när jag hittade min första porrtidning ute i skogen) och bara stirrar på dem i chock och nyfikenhet. Den tyska herren sitter där och spyr galla över klockan medan jag får vittna hur han i ren frustation (misshandlar) försöker med all kraft vrida bezeln åt höger. Vid det här laget sitter jag och tänker för mig själv att det är min plikt, att som en sann klocknörd hjälpa den mannen varpå jag samlar modet och lite nonchalant slänger upp min arm på bordet så att han tydligt ska min GMT och försiktigt ropar något i stil med:

- Excuse me Sir, I just couldn't stop myself from eavesdropping on your conversation. But is that a Sky-Dweller you're wearing?

[helvetes jävla satfläsk. Fuck, fuck, fuck, fuuuuuuuck. Varför kan jag inte bara hålla käften?]

Tiden står stilla. Jag kan knappt tro mig själv att jag faktiskt sa det jag precis sa. Jag bara sitter där, flashar min GMT som en idiot, försöker hålla något typ av desperat pokerface och väntar på någon reaktion. Liksom, vad som helst vid det här laget. Ägaren stannar upp och jag ser hur tysken börjar vända sig mot mig. Jag ser tydligt att han först börjar med att stirra på mig med sina djuphavsblå ögon, för att sedan snegla på min GMT och slutligen stirra tillbaka rakt ner i min själ och därefter utan att röra en min kort och gott svara:

- Yes.

[fuck it, jag får skylla mig själv. Bara att brösta detta nu.]

- Oh okay, so the reason why your're not able to turn the bezel, I mean the ring, more than three steps is that the beautiful watch you're wearing is a highly complicated watch with unique features.

- Mhm.

- Yeah, so the thing with your watch is that every step of the rotating bezel controls a function in your watch such as the date, timezone and calendar.

Jag stirrar på honom och han stirrar på mig. Han stirrar på sin klocka, jag stirrar på hans klocka. Ägaren av restaurangen stirrar på oss, för att sedan stirra på hans klocka. Tiden står still. Och helt plötligt, utan att göra ifrån sig ett enda ord, lägger han händerna på bordet för att ta sats och resar sig sedan upp i en väldans fart (nästan river ner sitt egna bord) för att sedan marschera fram och sätta sig bredvid mig. Jag fattar noll. Under sin framåtmarsch tar han av sig klockan, sätter sig bredvid mig med bokstavligt talat ett andedräktsavstånd, lägger sin högra arm om mig och sträcker fram klockan och säger:

- Please, show me.

För att nu bespara er på er tid. Där sitter jag, i Montenegro, omkramad av en tysk, men lite tjockare, version av Giorgio Armani som bara osar framgång och kvinnor (lite sprit också för den delen) och går igenom klockan och samtliga av dess funktioner. Tysken blir djupt imponerad och vi börjar prata om lite allt möjligt, vartifrån han kommer, vad han sysslar med, vad han gör i Montenegro och vice versa. Vid det här laget var båda våra notor betalda och när det väl var dags för honom att bege sig vidare efter min lilla workshop om klockan, lägger han sin hand på min axel och säger någonting i stil med (återigen, Arnold Schwarzeneggers röst):

- Remember, the moment you earn money, invest it in something that your wife is not interested in. Because then she will not know what to take away from you.

​

Några minuter senare kommer min vän tillbaka efter sin simtur och ursäktar sig om jag hade fått sitta där ensam lite väl länge i väntan på honom. Som ni säkert kan räkna ut så hade jag vid den här tidpunkten redan hunnit glömma bort att jag ens var där med honom och jag bara sneglar ner i min då uppdruckna kaffekopp, svarar att det inte var några som helst problem, för att sedan lyfta blicken ut över horisonten och bara på ett så jävla fånigt sätt le för mig själv och undra; vad fan var det som precis hände?

Tack för ett grymt forum och en underhållande trådstart!

Bjuder på en bild från Montenegro, tagen någon minut innan den tyska herren dök upp.

 

[Golle_std]

Kan dela med mig av en anekdot från en någorlunda komisk händelse som ägde rum i Montenegro i somras. Inget som har hänt inne på en AD men personen i fråga hade två dagar tidigare inhandlat en Sky-Dweller från Rolex AD i Porto Montenegro.

Jag och och en vän sitter på en resturang, belägen bokstavligt talat på stranden, en tidig morgon och hade precis beställt in kaffe och frukost. Tanken var att vi skulle sitta där och arbeta under dagen samt varva arbetet med att ta ett par dopp i havet då det var något fruktansvärt varmt om dagarna (ni vet, typiskt medelhavsklimat där det i princip är omöjligt att vistas utomhus mellan kl. 12:00 och 16:00). Då vi hade med oss värdesaker så som datorer, klockor, mobiler, nycklar och snus är det värt att poängtera att vi var tvungna att byta av varandra när den andre skulle gå ner och ta ett dopp.

I samma sekund som servitören serverar vår frukost dyker en något otroligt framgångsrik* äldre herre upp tillsammans med sin dotter och sätter sig vid bordet bredvid oss och ska också beställa in frukost. Vid det här laget är det inte han som stjäl vår uppmärksamhet utan det är ju naturligtvis hans vackra dotter som gör det. Jag och min vän släpper uppenbarligen vår arbetsrelaterade diskussion, vårt kaffedrickande samt frukost för att i vår tysthet rikta blickarna på henne. Vi tittar på henne, sedan på varandra, tillbaka på henne för att slutligen titta på varandra igen varpå min vän (som är i ett förhållande) lutar sig över bordet och viskar ''Där om något ska du ju försöka gifta in dig!''. Vi skrattar och återgår till arbetet.

*(Med framgångsrik menar jag så klart en bastant herre i sina bästa år, säg i 50-55 års åldern, solbränd så in i helvete, whiteboardsvita tänder, långt bakåtkammat grått hår, direktörsmage utan dess like, Tom Ford solglasögon, vit linneskjorta med tre uppknäppta knappar för mycket, 80-tals kort-korta badbyxor likt shortsen Maradona och legenderna från den tiden brukade bära, espadriller och så avslutningsvis en two-tone Sky-Dweller med oysterlänk i guld och stål och champagnefärgad urtavla. Jag tror ni fattar vid det här laget; den här herren utstrålade tillgångar, kapitalstyrka och avancerad skatteplanering.)

Under tiden som vi sitter och arbetar hör (snarare tjyvlyssnar) jag i omgångar och inser att de talar tyska och att den herren är sisådär halvt tjenis med servitörerna och ägaren av restaurangen då man kunde höra honom beställa ''det vanliga'' samt att ägaren kunde titt som tätt komma ut från restaurangen och samtala med honom om lite allt möjligt. Jag fortsätter med min ack så diskreta tjuvlyssning under tiden som jag anstränger mig för att framstå som att jag arbetar när jag vid ett tillfälle hör ägaren fråga honom vem denna unga dam som gör honom sällskap är, varpå han svarar med en jävligt tyskt brytande engelska (och ja, snälla ge det ett ärligt försök med att läsa dialogen med Arnold Schwarzenegger's röst):

- This is my latest girlfriend, she is 23 years old.

[tystnad]

Jag sitter där, håller på och sätta det som är kvar av det nu svala kaffet i halsen och jag märker hur ägaren också helt blir ställd av svaret. Vid det här laget sitter jag ensam vid bordet, låtsas arbeta medan min vän är ute i vattnet och badar någonstans och säkert håller på och drunknar eller något. Men jag kunde liksom inte bry mig mindre eftersom jag satt och kämpade helt tårögd med att inte ställa till med någon scen med kaffet i halsen. Ägaren som då fortfarande är ställd av svaret och som försöker hålla masken svarar genom att lite halvsnyggt (och uppenbarligen i ren desperation) byta konversationsämne:

- Oh, I understand. Very beautiful lady. So, is this a new watch?

[det är nu det börjar börjar spåra]

Varpå den tyska herren svarar (återigen, Arnold Schwarzenegger's röst):

- You know, I have been married five times and I have twelve children. Women come and go and it was time to try something new. But yes, I bought it two days ago in Porto Montenegro efter I won at the Maestral Casino. It is a Sky-Dweller but I think it is already broken.

- Broken?

- Yes, look. I can only turn this ring three times to the right and then it is stuck and nothing happens. Incredible. All my other watches I can turn the ring many times.

- Oh, yes. Very strange!

Alltså jag sitter och håller på och smäller av här, jag orkar inte mer. Vad är det som händer? Vad är det som pågår? Vem är den här mannen? Uppenbarligen har jag ju då slutat tjuvlyssna utan sitter där med uppspärrade ögon (som när jag hittade min första porrtidning ute i skogen) och bara stirrar på dem i chock och nyfikenhet. Den tyska herren sitter där och spyr galla över klockan medan jag får vittna hur han i ren frustation (misshandlar) försöker med all kraft vrida bezeln åt höger. Vid det här laget sitter jag och tänker för mig själv att det är min plikt, att som en sann klocknörd hjälpa den mannen varpå jag samlar modet och lite nonchalant slänger upp min arm på bordet så att han tydligt ser min GMT och försiktigt ropar något i stil med:

- Excuse me Sir, I just couldn't stop myself from eavesdropping on your conversation. But is that a Sky-Dweller you're wearing?

[helvetes jävla satfläsk. Fuck, fuck, fuck, fuuuuuuuck. Varför kan jag inte bara hålla käften?]

Tiden står stilla. Jag kan knappt tro mig själv att jag faktiskt sa det jag precis sa. Jag bara sitter där, flashar min GMT som en idiot, försöker hålla något typ av desperat pokerface och inväntar någon typ av reaktion. Liksom, vad som helst vid det här laget. Ägaren stannar upp och jag ser hur tysken börjar vända sig mot mig. Jag ser tydligt att han först börjar med att stirra på mig med sina djuphavsblå ögon, för att sedan snegla på min GMT och slutligen stirra tillbaka in i min själ och därefter utan att röra en min kort och gott svara:

- Yes.

[fuck it, jag får skylla mig själv. Bara att brösta detta nu.]

- Oh okay, so the reason why your're not able to turn your bezel, I mean the ring, more than three steps is that the beautiful watch you're wearing is a highly complicated watch with unique features.

- Mhm.

- Yeah, so the thing with your watch is that every step of the rotating bezel controls a function in your watch such as the date, timezone and calendar.

Jag stirrar på honom och han stirrar på mig. Han stirrar på sin klocka, jag stirrar på hans klocka. Ägaren av restaurangen stirrar på oss, för att sen stirra på hans klocka. Tiden står still. Och helt plötligt, utan att göra ifrån sig ett enda ord, lägger han händerna på bordet för att ta sats och resar sig sedan upp i en väldans fart (nästan river ner sitt egna bord) för att sedan marschera fram och sätta sig bredvid mig. Jag fattar noll. Under sin framåtmarsch tar han av sig klockan, sätter sig bredvid mig med bokstavligt talat ett andedräktsavstånd, lägger sin högra arm om mig och sträcker fram klockan och säger:

- Please, show me.

För att nu bespara er på er tid. Där sitter jag, i Montenegro, omkramad av tysk och lite tjockare version av Giorgio Armani som bara osar framgång och kvinnor (lite sprit också för den delen) och går igenom klockan och samtliga av dess funktioner. Tysken blir djupt imponerad och vi börjar prata om lite allt möjligt, vartifrån han kommer, vad han sysslar med, vad han gör i Montenegro och vice versa. Vid det här laget var båda våra notor betalda och när det väl var dags för honom att bege sig vidare efter min lilla workshop om klockan, lägger han sin hand på min axel och säger någonting i stil med (återigen, Arnold Schwarzenegger's röst):

- Remember, the moment you earn money, invest it in something that your wife is not interested in. Because then she will not know what to take away from you.

​

Några minuter senare kommer min vän tillbaka efter sin simtur och ursäktar sig om jag hade fått sitta där ensam lite väl länge i väntan på honom. Som ni säkert kan räkna ut så hade jag vid den här tidpunkten redan hunnit glömma bort att jag ens var där med honom och jag bara sneglar ner i min då uppdruckna kaffekopp, svarar att det inte var några som helst problem, för att sedan lyfta blicken ut över horisonten och bara på ett så jävla fånigt sätt le för mig själv och undra; vad fan var det som precis hände?

Tack för ett grymt forum och en underhållande trådstart!

Bjuder på en bild från Montenegro, tagen någon minut innan den tyska herren dök upp.

Vilken fantastiskt historia! Och så bra skrivet, jag ville nästan inte att det skulle ta slut

 

[spammerstakeahike]

Kan dela med mig av en anekdot från en någorlunda komisk händelse som ägde rum i Montenegro i somras. Inget som har hänt inne på en AD men personen i fråga hade två dagar tidigare inhandlat en Sky-Dweller från Rolex AD i Porto Montenegro.

Jag och och en vän sitter på en resturang, belägen bokstavligt talat på stranden, en tidig morgon och hade precis beställt in kaffe och frukost. Tanken var att vi skulle sitta där och arbeta under dagen samt varva arbetet med att ta ett par dopp i havet då det var något fruktansvärt varmt om dagarna (ni vet, typiskt medelhavsklimat där det i princip är omöjligt att vistas utomhus mellan kl. 12:00 och 16:00). Då vi hade med oss värdesaker så som datorer, klockor, mobiler, nycklar och snus är det värt att poängtera att vi var tvungna att byta av varandra när den andre skulle gå ner och ta ett dopp.

I samma sekund som servitören serverar vår frukost dyker en något otroligt framgångsrik* äldre herre upp tillsammans med sin dotter och sätter sig vid bordet bredvid oss och ska också beställa in frukost. Vid det här laget är det inte han som stjäl vår uppmärksamhet utan det är ju naturligtvis hans vackra dotter som gör det. Jag och min vän släpper uppenbarligen vår arbetsrelaterade diskussion, vårt kaffedrickande samt frukost för att i vår tysthet rikta blickarna på henne. Vi tittar på henne, sedan på varandra, tillbaka på henne för att slutligen titta på varandra igen varpå min vän (som är i ett förhållande) lutar sig över bordet och viskar ''Där om något ska du ju försöka gifta in dig!''. Vi skrattar och återgår till arbetet.

*(Med framgångsrik menar jag så klart en bastant herre i sina bästa år, säg i 50-55 års åldern, solbränd så in i helvete, whiteboardsvita tänder, långt bakåtkammat grått hår, direktörsmage utan dess like, Tom Ford solglasögon, vit linneskjorta med tre uppknäppta knappar för mycket, 80-tals kort-korta badbyxor likt shortsen Maradona och legenderna från den tiden brukade bära, espadriller och så avslutningsvis en two-tone Sky-Dweller med oysterlänk i guld och stål och champagnefärgad urtavla. Jag tror ni fattar vid det här laget; den här herren utstrålade tillgångar, kapitalstyrka och avancerad skatteplanering.)

Under tiden som vi sitter och arbetar hör (snarare tjyvlyssnar) jag i omgångar och inser att de talar tyska och att den herren är sisådär halvt tjenis med servitörerna och ägaren av restaurangen då man kunde höra honom beställa ''det vanliga'' samt att ägaren kunde titt som tätt komma ut från restaurangen och samtala med honom om lite allt möjligt. Jag fortsätter med min ack så diskreta tjuvlyssning under tiden som jag anstränger mig för att framstå som att jag arbetar när jag vid ett tillfälle hör ägaren fråga honom vem denna unga dam som gör honom sällskap är, varpå han svarar med en jävligt tysk-brytande engelska (och ja, snälla ge det ett ärligt försök med att läsa dialogen med Arnold Schwarzenegger's röst):

- This is my latest girlfriend, she is 23 years old.

[tystnad.]

Jag sitter där, håller på och sätta det som är kvar av det nu svalna kaffet i halsen och jag märker hur ägaren också blir helt ställd av svaret. Vid det här laget sitter jag ensam vid bordet, låtsas arbeta medan min vän är ute i vattnet och badar någonstans och säkert håller på och drunknar eller något. Men jag kunde liksom inte bry mig mindre eftersom jag satt och kämpade helt tårögd med att inte ställa till med någon scen med kaffet i halsen. Ägaren som då fortfarande är ställd av svaret och som försöker hålla masken svarar genom att lite halvsnyggt (och uppenbarligen i ren desperation) byta konversationsämne:

- Oh, I understand. Very beautiful lady. So, is this a new watch?

[det är nu det börjar börjar spåra.]

Varpå den tyska herren svarar (återigen, Arnold Schwarzenegger's röst):

- You know, I have been married five times and I have twelve children. Women come and go and it was time to try something new. But yes, I bought it two days ago in Porto Montenegro efter I won at the Maestral Casino. It is a Sky-Dweller but I think it is already broken.

- Broken?

- Yes, look. I can only turn this ring three times to the right and then it is stuck and nothing happens. Incredible. All my other watches I can turn the ring many times.

- Oh, yes. Very strange!

Alltså jag sitter och håller på och smäller av här, jag orkar inte mer. Vad är det som händer? Vad är det som pågår? Vem är den här mannen? Uppenbarligen har jag ju då slutat tjuvlyssna utan sitter där med uppspärrade ögon (som när jag hittade min första porrtidning ute i skogen) och bara stirrar på dem i chock och nyfikenhet. Den tyska herren sitter där och spyr galla över klockan medan jag får vittna hur han i ren frustation (misshandlar) försöker med all kraft vrida bezeln åt höger. Vid det här laget sitter jag och tänker för mig själv att det är min plikt, att som en sann klocknörd hjälpa den mannen varpå jag samlar modet och lite nonchalant slänger upp min arm på bordet så att han tydligt ska min GMT och försiktigt ropar något i stil med:

- Excuse me Sir, I just couldn't stop myself from eavesdropping on your conversation. But is that a Sky-Dweller you're wearing?

[helvetes jävla satfläsk. Fuck, fuck, fuck, fuuuuuuuck. Varför kan jag inte bara hålla käften?]

Tiden står stilla. Jag kan knappt tro mig själv att jag faktiskt sa det jag precis sa. Jag bara sitter där, flashar min GMT som en idiot, försöker hålla något typ av desperat pokerface och väntar på någon reaktion. Liksom, vad som helst vid det här laget. Ägaren stannar upp och jag ser hur tysken börjar vända sig mot mig. Jag ser tydligt att han först börjar med att stirra på mig med sina djuphavsblå ögon, för att sedan snegla på min GMT och slutligen stirra tillbaka rakt ner i min själ och därefter utan att röra en min kort och gott svara:

- Yes.

[fuck it, jag får skylla mig själv. Bara att brösta detta nu.]

- Oh okay, so the reason why your're not able to turn the bezel, I mean the ring, more than three steps is that the beautiful watch you're wearing is a highly complicated watch with unique features.

- Mhm.

- Yeah, so the thing with your watch is that every step of the rotating bezel controls a function in your watch such as the date, timezone and calendar.

Jag stirrar på honom och han stirrar på mig. Han stirrar på sin klocka, jag stirrar på hans klocka. Ägaren av restaurangen stirrar på oss, för att sen stirra på hans klocka. Tiden står still. Och helt plötligt, utan att göra ifrån sig ett enda ord, lägger han händerna på bordet för att ta sats och resar sig sedan upp i en väldans fart (nästan river ner sitt egna bord) för att sedan marschera fram och sätta sig bredvid mig. Jag fattar noll. Under sin framåtmarsch tar han av sig klockan, sätter sig bredvid mig med bokstavligt talat ett andedräktsavstånd, lägger sin högra arm om mig och sträcker fram klockan och säger:

- Please, show me.

För att nu bespara er på er tid. Där sitter jag, i Montenegro, omkramad av en tysk, men lite tjockare version av Giorgio Armani som bara osar framgång och kvinnor (lite sprit också för den delen) och går igenom klockan och samtliga av dess funktioner. Tysken blir djupt imponerad och vi börjar prata om lite allt möjligt, vartifrån han kommer, vad han sysslar med, vad han gör i Montenegro och vice versa. Vid det här laget var båda våra notor betalda och när det väl var dags för honom att bege sig vidare efter min lilla workshop om klockan, lägger han sin hand på min axel och säger någonting i stil med (återigen, Arnold Schwarzenegger's röst):

- Remember, the moment you earn money, invest it in something that your wife is not interested in. Because then she will not know what to take away from you.

​

Några minuter senare kommer min vän tillbaka efter sin simtur och ursäktar sig om jag hade fått sitta där ensam lite väl länge i väntan på honom. Som ni säkert kan räkna ut så hade jag vid den här tidpunkten redan hunnit glömma bort att jag ens var där med honom och jag bara sneglar ner i min då uppdruckna kaffekopp, svarar att det inte var några som helst problem, för att sedan lyfta blicken ut över horisonten och bara på ett så jävla fånigt sätt le för mig själv och undra; vad fan var det som precis hände?

Tack för ett grymt forum och en underhållande trådstart!

Bjuder på en bild från Montenegro, tagen någon minut innan den tyska herren dök upp.

Du borde ju bli författare. Inte så mkt hände ju egentligen mellan er två men din text sög in mig.

 

[KenKun]

Kan dela med mig av en anekdot från en någorlunda komisk händelse som ägde rum i Montenegro i somras. Inget som har hänt inne på en AD men personen i fråga hade två dagar tidigare inhandlat en Sky-Dweller från Rolex AD i Porto Montenegro.

Jag och och en vän sitter på en resturang, belägen bokstavligt talat på stranden, en tidig morgon och hade precis beställt in kaffe och frukost. Tanken var att vi skulle sitta där och arbeta under dagen samt varva arbetet med att ta ett par dopp i havet då det var något fruktansvärt varmt om dagarna (ni vet, typiskt medelhavsklimat där det i princip är omöjligt att vistas utomhus mellan kl. 12:00 och 16:00). Då vi hade med oss värdesaker så som datorer, klockor, mobiler, nycklar och snus är det värt att poängtera att vi var tvungna att byta av varandra när den andre skulle gå ner och ta ett dopp.

I samma sekund som servitören serverar vår frukost dyker en något otroligt framgångsrik* äldre herre upp tillsammans med sin dotter och sätter sig vid bordet bredvid oss och ska också beställa in frukost. Vid det här laget är det inte han som stjäl vår uppmärksamhet utan det är ju naturligtvis hans vackra dotter som gör det. Jag och min vän släpper uppenbarligen vår arbetsrelaterade diskussion, vårt kaffedrickande samt frukost för att i vår tysthet rikta blickarna på henne. Vi tittar på henne, sedan på varandra, tillbaka på henne för att slutligen titta på varandra igen varpå min vän (som är i ett förhållande) lutar sig över bordet och viskar ''Där om något ska du ju försöka gifta in dig!''. Vi skrattar och återgår till arbetet.

*(Med framgångsrik menar jag så klart en bastant herre i sina bästa år, säg i 50-55 års åldern, solbränd så in i helvete, whiteboardsvita tänder, långt bakåtkammat grått hår, direktörsmage utan dess like, Tom Ford solglasögon, vit linneskjorta med tre uppknäppta knappar för mycket, 80-tals kort-korta badbyxor likt shortsen Maradona och legenderna från den tiden brukade bära, espadriller och så avslutningsvis en two-tone Sky-Dweller med oysterlänk i guld och stål och champagnefärgad urtavla. Jag tror ni fattar vid det här laget; den här herren utstrålade tillgångar, kapitalstyrka och avancerad skatteplanering.)

Under tiden som vi sitter och arbetar hör (snarare tjyvlyssnar) jag i omgångar och inser att de talar tyska och att den herren är sisådär halvt tjenis med servitörerna och ägaren av restaurangen då man kunde höra honom beställa ''det vanliga'' samt att ägaren kunde titt som tätt komma ut från restaurangen och samtala med honom om lite allt möjligt. Jag fortsätter med min ack så diskreta tjuvlyssning under tiden som jag anstränger mig för att framstå som att jag arbetar när jag vid ett tillfälle hör ägaren fråga honom vem denna unga dam som gör honom sällskap är, varpå han svarar med en jävligt tysk-brytande engelska (och ja, snälla ge det ett ärligt försök med att läsa dialogen med Arnold Schwarzeneggers röst):

- This is my latest girlfriend, she is 23 years old.

[tystnad.]

Jag sitter där, håller på och sätta det som är kvar av det nu svalna kaffet i halsen och jag märker hur ägaren också blir helt ställd av svaret. Vid det här laget sitter jag ensam vid bordet, låtsas arbeta medan min vän är ute i vattnet och badar någonstans och säkert håller på och drunknar eller något. Men jag kunde liksom inte bry mig mindre eftersom jag satt och kämpade helt tårögd med att inte ställa till med någon scen med kaffet i halsen. Ägaren som då fortfarande är ställd av svaret och som försöker hålla masken svarar genom att lite halvsnyggt (och uppenbarligen i ren desperation) byta konversationsämne:

- Oh, I understand. Very beautiful lady. So, is this a new watch?

[det är nu det börjar börjar spåra.]

Varpå den tyska herren svarar (återigen, Arnold Schwarzeneggers röst):

- You know, I have been married five times and I have twelve children. Women come and go and it was time to try something new. But yes, I bought it two days ago in Porto Montenegro efter I won at the Maestral Casino. It is a Sky-Dweller but I think it is already broken.

- Broken?

- Yes, look. I can only turn this ring three times to the right and then it is stuck and nothing happens. Incredible. All my other watches I can turn the ring many times.

- Oh, yes. Very strange!

Alltså jag sitter och håller på och smäller av här, jag orkar inte mer. Vad är det som händer? Vad är det som pågår? Vem är den här mannen? Uppenbarligen har jag ju då slutat tjuvlyssna utan sitter där med uppspärrade ögon (som när jag hittade min första porrtidning ute i skogen) och bara stirrar på dem i chock och nyfikenhet. Den tyska herren sitter där och spyr galla över klockan medan jag får vittna hur han i ren frustation (misshandlar) försöker med all kraft vrida bezeln åt höger. Vid det här laget sitter jag och tänker för mig själv att det är min plikt, att som en sann klocknörd hjälpa den mannen varpå jag samlar modet och lite nonchalant slänger upp min arm på bordet så att han tydligt ska min GMT och försiktigt ropar något i stil med:

- Excuse me Sir, I just couldn't stop myself from eavesdropping on your conversation. But is that a Sky-Dweller you're wearing?

[helvetes jävla satfläsk. Fuck, fuck, fuck, fuuuuuuuck. Varför kan jag inte bara hålla käften?]

Tiden står stilla. Jag kan knappt tro mig själv att jag faktiskt sa det jag precis sa. Jag bara sitter där, flashar min GMT som en idiot, försöker hålla något typ av desperat pokerface och väntar på någon reaktion. Liksom, vad som helst vid det här laget. Ägaren stannar upp och jag ser hur tysken börjar vända sig mot mig. Jag ser tydligt att han först börjar med att stirra på mig med sina djuphavsblå ögon, för att sedan snegla på min GMT och slutligen stirra tillbaka rakt ner i min själ och därefter utan att röra en min kort och gott svara:

- Yes.

[fuck it, jag får skylla mig själv. Bara att brösta detta nu.]

- Oh okay, so the reason why your're not able to turn the bezel, I mean the ring, more than three steps is that the beautiful watch you're wearing is a highly complicated watch with unique features.

- Mhm.

- Yeah, so the thing with your watch is that every step of the rotating bezel controls a function in your watch such as the date, timezone and calendar.

Jag stirrar på honom och han stirrar på mig. Han stirrar på sin klocka, jag stirrar på hans klocka. Ägaren av restaurangen stirrar på oss, för att sen stirra på hans klocka. Tiden står still. Och helt plötligt, utan att göra ifrån sig ett enda ord, lägger han händerna på bordet för att ta sats och resar sig sedan upp i en väldans fart (nästan river ner sitt egna bord) för att sedan marschera fram och sätta sig bredvid mig. Jag fattar noll. Under sin framåtmarsch tar han av sig klockan, sätter sig bredvid mig med bokstavligt talat ett andedräktsavstånd, lägger sin högra arm om mig och sträcker fram klockan och säger:

- Please, show me.

För att nu bespara er på er tid. Där sitter jag, i Montenegro, omkramad av en tysk, men lite tjockare, version av Giorgio Armani som bara osar framgång och kvinnor (lite sprit också för den delen) och går igenom klockan och samtliga av dess funktioner. Tysken blir djupt imponerad och vi börjar prata om lite allt möjligt, vartifrån han kommer, vad han sysslar med, vad han gör i Montenegro och vice versa. Vid det här laget var båda våra notor betalda och när det väl var dags för honom att bege sig vidare efter min lilla workshop om klockan, lägger han sin hand på min axel och säger någonting i stil med (återigen, Arnold Schwarzeneggers röst):

- Remember, the moment you earn money, invest it in something that your wife is not interested in. Because then she will not know what to take away from you.

​

Några minuter senare kommer min vän tillbaka efter sin simtur och ursäktar sig om jag hade fått sitta där ensam lite väl länge i väntan på honom. Som ni säkert kan räkna ut så hade jag vid den här tidpunkten redan hunnit glömma bort att jag ens var där med honom och jag bara sneglar ner i min då uppdruckna kaffekopp, svarar att det inte var några som helst problem, för att sedan lyfta blicken ut över horisonten och bara på ett så jävla fånigt sätt le för mig själv och undra; vad fan var det som precis hände?

Tack för ett grymt forum och en underhållande trådstart!

Bjuder på en bild från Montenegro, tagen någon minut innan den tyska herren dök upp.

Årets inlägg

 

[OscarSvensson123]

Kan dela med mig av en anekdot från en någorlunda komisk händelse som ägde rum i Montenegro i somras. Inget som har hänt inne på en AD men personen i fråga hade två dagar tidigare inhandlat en Sky-Dweller från Rolex AD i Porto Montenegro.

Jag och och en vän sitter på en resturang, belägen bokstavligt talat på stranden, en tidig morgon och hade precis beställt in kaffe och frukost. Tanken var att vi skulle sitta där och arbeta under dagen samt varva arbetet med att ta ett par dopp i havet då det var något fruktansvärt varmt om dagarna (ni vet, typiskt medelhavsklimat där det i princip är omöjligt att vistas utomhus mellan kl. 12:00 och 16:00). Då vi hade med oss värdesaker så som datorer, klockor, mobiler, nycklar och snus är det värt att poängtera att vi var tvungna att byta av varandra när den andre skulle gå ner och ta ett dopp.

I samma sekund som servitören serverar vår frukost dyker en något otroligt framgångsrik* äldre herre upp tillsammans med sin dotter och sätter sig vid bordet bredvid oss och ska också beställa in frukost. Vid det här laget är det inte han som stjäl vår uppmärksamhet utan det är ju naturligtvis hans vackra dotter som gör det. Jag och min vän släpper uppenbarligen vår arbetsrelaterade diskussion, vårt kaffedrickande samt frukost för att i vår tysthet rikta blickarna mot henne. Vi tittar på henne, sedan på varandra, tillbaka på henne för att slutligen titta på varandra igen varpå min vän (som är i ett förhållande) lutar sig över bordet och viskar ''Där om något ska du ju försöka gifta in dig!''. Vi skrattar och återgår till arbetet.

*(Med framgångsrik menar jag så klart en bastant herre i sina bästa år, säg i 50-55 års åldern, solbränd så in i helvete, whiteboardsvita tänder, långt bakåtkammat grått hår, direktörsmage utan dess like, Tom Ford solglasögon, vit linneskjorta med tre uppknäppta knappar för mycket, 80-tals kort-korta badbyxor likt shortsen Maradona och legenderna från den tiden brukade bära, espadriller och så avslutningsvis en two-tone Sky-Dweller med oysterlänk i guld och stål och champagnefärgad urtavla. Jag tror att ni fattar vid det här laget; den här herren utstrålade tillgångar, kapitalstyrka och avancerad skatteplanering.)

Under tiden som vi sitter och arbetar hör (snarare tjyvlyssnar) jag i omgångar och inser att de talar tyska och att den herren är sisådär halvt tjenis med servitörerna och ägaren av restaurangen då man kunde höra honom beställa ''det vanliga'' samt att ägaren kunde titt som tätt komma ut från restaurangen och samtala med honom om lite allt möjligt. Jag fortsätter med min ack så diskreta tjuvlyssning under tiden som jag anstränger mig för att framstå som att jag arbetar när jag vid ett tillfälle hör ägaren fråga honom vem denna unga dam som gör honom sällskap är, varpå han svarar med en jävligt tysk-brytande engelska (och ja, snälla ge det ett ärligt försök med att läsa dialogen med Arnold Schwarzeneggers röst):

- This is my latest girlfriend, she is 23 years old.

[tystnad.]

Jag sitter där, håller på och sätta det som är kvar av det nu svalna kaffet i halsen och jag märker hur ägaren också blir helt ställd av svaret. Vid det här laget sitter jag ensam vid bordet, låtsas arbeta medan min vän är ute i vattnet och badar någonstans och säkert håller på och drunknar eller något. Men jag kunde liksom inte bry mig mindre eftersom jag satt och kämpade helt tårögd med att inte ställa till med någon scen med kaffet i halsen. Ägaren som då fortfarande är ställd av svaret och som försöker hålla masken svarar genom att lite halvsnyggt (och uppenbarligen i ren desperation) byta konversationsämne:

- Oh, I understand. Very beautiful lady. So, is this a new watch?

[det är nu det börjar börjar spåra.]

Varpå den tyska herren svarar (återigen, Arnold Schwarzeneggers röst):

- You know, I have been married five times and I have twelve children. Women come and go and it was time to try something new. But yes, I bought it two days ago in Porto Montenegro efter I won at the Maestral Casino. It is a Sky-Dweller but I think it is already broken.

- Broken?

- Yes, look. I can only turn this ring three times to the right and then it is stuck and nothing happens. Incredible. All my other watches I can turn the ring many times.

- Oh, yes. Very strange!

Alltså jag sitter och håller på och smäller av här, jag orkar inte mer. Vad är det som händer? Vad är det som pågår? Vem är den här mannen? Uppenbarligen har jag ju då slutat tjuvlyssna utan sitter där med uppspärrade ögon (som när jag hittade min första porrtidning ute i skogen) och bara stirrar på dem i chock och nyfikenhet. Den tyska herren sitter där och spyr galla över klockan medan jag får vittna hur han i ren frustation (misshandlar) försöker med all kraft vrida bezeln åt höger. Vid det här laget sitter jag och tänker för mig själv att det är min plikt, att som en sann klocknörd hjälpa den mannen varpå jag samlar modet och lite nonchalant slänger upp min arm på bordet så att han tydligt ska min GMT och försiktigt ropar något i stil med:

- Excuse me Sir, I just couldn't stop myself from eavesdropping on your conversation. But is that a Sky-Dweller you're wearing?

[helvetes jävla satfläsk. Fuck, fuck, fuck, fuuuuuuuck. Varför kan jag inte bara hålla käften?]

Tiden står stilla. Jag kan knappt tro mig själv att jag faktiskt sa det jag precis sa. Jag bara sitter där, flashar min GMT som en idiot, försöker hålla något typ av desperat pokerface och väntar på någon reaktion. Liksom, vad som helst vid det här laget. Ägaren stannar upp och jag ser hur tysken börjar vända sig mot mig. Jag ser tydligt att han först börjar med att stirra på mig med sina djuphavsblå ögon, för att sedan snegla på min GMT och slutligen stirra tillbaka rakt ner i min själ och därefter utan att röra en min kort och gott svara:

- Yes.

[fuck it, jag får skylla mig själv. Bara att brösta detta nu.]

- Oh okay, so the reason why your're not able to turn the bezel, I mean the ring, more than three steps is that the beautiful watch you're wearing is a highly complicated watch with unique features.

- Mhm.

- Yeah, so the thing with your watch is that every step of the rotating bezel controls a function in your watch such as the date, timezone and calendar.

Jag stirrar på honom och han stirrar på mig. Han stirrar på sin klocka, jag stirrar på hans klocka. Ägaren av restaurangen stirrar på oss, för att sedan stirra på hans klocka. Tiden står still. Och helt plötligt, utan att göra ifrån sig ett enda ord, lägger han händerna på bordet för att ta sats och resar sig sedan upp i en väldans fart (nästan river ner sitt egna bord) för att sedan marschera fram och sätta sig bredvid mig. Jag fattar noll. Under sin framåtmarsch tar han av sig klockan, sätter sig bredvid mig med bokstavligt talat ett andedräktsavstånd, lägger sin högra arm om mig och sträcker fram klockan och säger:

- Please, show me.

För att nu bespara er på er tid. Där sitter jag, i Montenegro, omkramad av en tysk, men lite tjockare, version av Giorgio Armani som bara osar framgång och kvinnor (lite sprit också för den delen) och går igenom klockan och samtliga av dess funktioner. Tysken blir djupt imponerad och vi börjar prata om lite allt möjligt, vartifrån han kommer, vad han sysslar med, vad han gör i Montenegro och vice versa. Vid det här laget var båda våra notor betalda och när det väl var dags för honom att bege sig vidare efter min lilla workshop om klockan, lägger han sin hand på min axel och säger någonting i stil med (återigen, Arnold Schwarzeneggers röst):

- Remember, the moment you earn money, invest it in something that your wife is not interested in. Because then she will not know what to take away from you.

​

Några minuter senare kommer min vän tillbaka efter sin simtur och ursäktar sig om jag hade fått sitta där ensam lite väl länge i väntan på honom. Som ni säkert kan räkna ut så hade jag vid den här tidpunkten redan hunnit glömma bort att jag ens var där med honom och jag bara sneglar ner i min då uppdruckna kaffekopp, svarar att det inte var några som helst problem, för att sedan lyfta blicken ut över horisonten och bara på ett så jävla fånigt sätt le för mig själv och undra; vad fan var det som precis hände?

Tack för ett grymt forum och en underhållande trådstart!

Bjuder på en bild från Montenegro, tagen någon minut innan den tyska herren dök upp.

Sjukt bra inlägg ! Måste ge dig cred för att du inkluderar snus bland värdesakerna ni inte ville lämna för ett bad

 

[SeikoZ]

Kan dela med mig av en anekdot från en någorlunda komisk händelse som ägde rum i Montenegro i somras. Inget som har hänt inne på en AD men personen i fråga hade två dagar tidigare inhandlat en Sky-Dweller från Rolex AD i Porto Montenegro.

Jag och och en vän sitter på en resturang, belägen bokstavligt talat på stranden, en tidig morgon och hade precis beställt in kaffe och frukost. Tanken var att vi skulle sitta där och arbeta under dagen samt varva arbetet med att ta ett par dopp i havet då det var något fruktansvärt varmt om dagarna (ni vet, typiskt medelhavsklimat där det i princip är omöjligt att vistas utomhus mellan kl. 12:00 och 16:00). Då vi hade med oss värdesaker så som datorer, klockor, mobiler, nycklar och snus är det värt att poängtera att vi var tvungna att byta av varandra när den andre skulle gå ner och ta ett dopp.

I samma sekund som servitören serverar vår frukost dyker en något otroligt framgångsrik* äldre herre upp tillsammans med sin dotter och sätter sig vid bordet bredvid oss och ska också beställa in frukost. Vid det här laget är det inte han som stjäl vår uppmärksamhet utan det är ju naturligtvis hans vackra dotter som gör det. Jag och min vän släpper uppenbarligen vår arbetsrelaterade diskussion, vårt kaffedrickande samt frukost för att i vår tysthet rikta blickarna mot henne. Vi tittar på henne, sedan på varandra, tillbaka på henne för att slutligen titta på varandra igen varpå min vän (som är i ett förhållande) lutar sig över bordet och viskar ''Där om något ska du ju försöka gifta in dig!''. Vi skrattar och återgår till arbetet.

*(Med framgångsrik menar jag så klart en bastant herre i sina bästa år, säg i 50-55 års åldern, solbränd så in i helvete, whiteboardsvita tänder, långt bakåtkammat grått hår, direktörsmage utan dess like, Tom Ford solglasögon, vit linneskjorta med tre uppknäppta knappar för mycket, 80-tals kort-korta badbyxor likt shortsen Maradona och legenderna från den tiden brukade bära, espadriller och så avslutningsvis en two-tone Sky-Dweller med oysterlänk i guld och stål och champagnefärgad urtavla. Jag tror att ni fattar vid det här laget; den här herren utstrålade tillgångar, kapitalstyrka och avancerad skatteplanering.)

Under tiden som vi sitter och arbetar hör (snarare tjyvlyssnar) jag i omgångar och inser att de talar tyska och att den herren är sisådär halvt tjenis med servitörerna och ägaren av restaurangen då man kunde höra honom beställa ''det vanliga'' samt att ägaren kunde titt som tätt komma ut från restaurangen och samtala med honom om lite allt möjligt. Jag fortsätter med min ack så diskreta tjuvlyssning under tiden som jag anstränger mig för att framstå som att jag arbetar när jag vid ett tillfälle hör ägaren fråga honom vem denna unga dam som gör honom sällskap är, varpå han svarar med en jävligt tysk-brytande engelska (och ja, snälla ge det ett ärligt försök med att läsa dialogen med Arnold Schwarzeneggers röst):

- This is my latest girlfriend, she is 23 years old.

[tystnad.]

Jag sitter där, håller på och sätta det som är kvar av det nu svalna kaffet i halsen och jag märker hur ägaren också blir helt ställd av svaret. Vid det här laget sitter jag ensam vid bordet, låtsas arbeta medan min vän är ute i vattnet och badar någonstans och säkert håller på och drunknar eller något. Men jag kunde liksom inte bry mig mindre eftersom jag satt och kämpade helt tårögd med att inte ställa till med någon scen med kaffet i halsen. Ägaren som då fortfarande är ställd av svaret och som försöker hålla masken svarar genom att lite halvsnyggt (och uppenbarligen i ren desperation) byta konversationsämne:

- Oh, I understand. Very beautiful lady. So, is this a new watch?

[det är nu det börjar börjar spåra.]

Varpå den tyska herren svarar (återigen, Arnold Schwarzeneggers röst):

- You know, I have been married five times and I have twelve children. Women come and go and it was time to try something new. But yes, I bought it two days ago in Porto Montenegro efter I won at the Maestral Casino. It is a Sky-Dweller but I think it is already broken.

- Broken?

- Yes, look. I can only turn this ring three times to the right and then it is stuck and nothing happens. Incredible. All my other watches I can turn the ring many times.

- Oh, yes. Very strange!

Alltså jag sitter och håller på och smäller av här, jag orkar inte mer. Vad är det som händer? Vad är det som pågår? Vem är den här mannen? Uppenbarligen har jag ju då slutat tjuvlyssna utan sitter där med uppspärrade ögon (som när jag hittade min första porrtidning ute i skogen) och bara stirrar på dem i chock och nyfikenhet. Den tyska herren sitter där och spyr galla över klockan medan jag får vittna hur han i ren frustation (misshandlar) försöker med all kraft vrida bezeln åt höger. Vid det här laget sitter jag och tänker för mig själv att det är min plikt, att som en sann klocknörd hjälpa den mannen varpå jag samlar modet och lite nonchalant slänger upp min arm på bordet så att han tydligt ska min GMT och försiktigt ropar något i stil med:

- Excuse me Sir, I just couldn't stop myself from eavesdropping on your conversation. But is that a Sky-Dweller you're wearing?

[helvetes jävla satfläsk. Fuck, fuck, fuck, fuuuuuuuck. Varför kan jag inte bara hålla käften?]

Tiden står stilla. Jag kan knappt tro mig själv att jag faktiskt sa det jag precis sa. Jag bara sitter där, flashar min GMT som en idiot, försöker hålla något typ av desperat pokerface och väntar på någon reaktion. Liksom, vad som helst vid det här laget. Ägaren stannar upp och jag ser hur tysken börjar vända sig mot mig. Jag ser tydligt att han först börjar med att stirra på mig med sina djuphavsblå ögon, för att sedan snegla på min GMT och slutligen stirra tillbaka rakt ner i min själ och därefter utan att röra en min kort och gott svara:

- Yes.

[fuck it, jag får skylla mig själv. Bara att brösta detta nu.]

- Oh okay, so the reason why your're not able to turn the bezel, I mean the ring, more than three steps is that the beautiful watch you're wearing is a highly complicated watch with unique features.

- Mhm.

- Yeah, so the thing with your watch is that every step of the rotating bezel controls a function in your watch such as the date, timezone and calendar.

Jag stirrar på honom och han stirrar på mig. Han stirrar på sin klocka, jag stirrar på hans klocka. Ägaren av restaurangen stirrar på oss, för att sedan stirra på hans klocka. Tiden står still. Och helt plötligt, utan att göra ifrån sig ett enda ord, lägger han händerna på bordet för att ta sats och resar sig sedan upp i en väldans fart (nästan river ner sitt egna bord) för att sedan marschera fram och sätta sig bredvid mig. Jag fattar noll. Under sin framåtmarsch tar han av sig klockan, sätter sig bredvid mig med bokstavligt talat ett andedräktsavstånd, lägger sin högra arm om mig och sträcker fram klockan och säger:

- Please, show me.

För att nu bespara er på er tid. Där sitter jag, i Montenegro, omkramad av en tysk, men lite tjockare, version av Giorgio Armani som bara osar framgång och kvinnor (lite sprit också för den delen) och går igenom klockan och samtliga av dess funktioner. Tysken blir djupt imponerad och vi börjar prata om lite allt möjligt, vartifrån han kommer, vad han sysslar med, vad han gör i Montenegro och vice versa. Vid det här laget var båda våra notor betalda och när det väl var dags för honom att bege sig vidare efter min lilla workshop om klockan, lägger han sin hand på min axel och säger någonting i stil med (återigen, Arnold Schwarzeneggers röst):

- Remember, the moment you earn money, invest it in something that your wife is not interested in. Because then she will not know what to take away from you.

​

Några minuter senare kommer min vän tillbaka efter sin simtur och ursäktar sig om jag hade fått sitta där ensam lite väl länge i väntan på honom. Som ni säkert kan räkna ut så hade jag vid den här tidpunkten redan hunnit glömma bort att jag ens var där med honom och jag bara sneglar ner i min då uppdruckna kaffekopp, svarar att det inte var några som helst problem, för att sedan lyfta blicken ut över horisonten och bara på ett så jävla fånigt sätt le för mig själv och undra; vad fan var det som precis hände?

Tack för ett grymt forum och en underhållande trådstart!

Bjuder på en bild från Montenegro, tagen någon minut innan den tyska herren dök upp.

Den där tysken får mig att tänka på min farfar.

 

[JonathanR]

Kan dela med mig av en anekdot från en någorlunda komisk händelse som ägde rum i Montenegro i somras. Inget som har hänt inne på en AD men personen i fråga hade två dagar tidigare inhandlat en Sky-Dweller från Rolex AD i Porto Montenegro.

Jag och och en vän sitter på en resturang, belägen bokstavligt talat på stranden, en tidig morgon och hade precis beställt in kaffe och frukost. Tanken var att vi skulle sitta där och arbeta under dagen samt varva arbetet med att ta ett par dopp i havet då det var något fruktansvärt varmt om dagarna (ni vet, typiskt medelhavsklimat där det i princip är omöjligt att vistas utomhus mellan kl. 12:00 och 16:00). Då vi hade med oss värdesaker så som datorer, klockor, mobiler, nycklar och snus är det värt att poängtera att vi var tvungna att byta av varandra när den andre skulle gå ner och ta ett dopp.

I samma sekund som servitören serverar vår frukost dyker en något otroligt framgångsrik* äldre herre upp tillsammans med sin dotter och sätter sig vid bordet bredvid oss och ska också beställa in frukost. Vid det här laget är det inte han som stjäl vår uppmärksamhet utan det är ju naturligtvis hans vackra dotter som gör det. Jag och min vän släpper uppenbarligen vår arbetsrelaterade diskussion, vårt kaffedrickande samt frukost för att i vår tysthet rikta blickarna mot henne. Vi tittar på henne, sedan på varandra, tillbaka på henne för att slutligen titta på varandra igen varpå min vän (som är i ett förhållande) lutar sig över bordet och viskar ''Där om något ska du ju försöka gifta in dig!''. Vi skrattar och återgår till arbetet.

*(Med framgångsrik menar jag så klart en bastant herre i sina bästa år, säg i 50-55 års åldern, solbränd så in i helvete, whiteboardsvita tänder, långt bakåtkammat grått hår, direktörsmage utan dess like, Tom Ford solglasögon, vit linneskjorta med tre uppknäppta knappar för mycket, 80-tals kort-korta badbyxor likt shortsen Maradona och legenderna från den tiden brukade bära, espadriller och så avslutningsvis en two-tone Sky-Dweller med oysterlänk i guld och stål och champagnefärgad urtavla. Jag tror att ni fattar vid det här laget; den här herren utstrålade tillgångar, kapitalstyrka och avancerad skatteplanering.)

Under tiden som vi sitter och arbetar hör (snarare tjyvlyssnar) jag i omgångar och inser att de talar tyska och att den herren är sisådär halvt tjenis med servitörerna och ägaren av restaurangen då man kunde höra honom beställa ''det vanliga'' samt att ägaren kunde titt som tätt komma ut från restaurangen och samtala med honom om lite allt möjligt. Jag fortsätter med min ack så diskreta tjuvlyssning under tiden som jag anstränger mig för att framstå som att jag arbetar när jag vid ett tillfälle hör ägaren fråga honom vem denna unga dam som gör honom sällskap är, varpå han svarar med en jävligt tysk-brytande engelska (och ja, snälla ge det ett ärligt försök med att läsa dialogen med Arnold Schwarzeneggers röst):

- This is my latest girlfriend, she is 23 years old.

[tystnad.]

Jag sitter där, håller på och sätta det som är kvar av det nu svalna kaffet i halsen och jag märker hur ägaren också blir helt ställd av svaret. Vid det här laget sitter jag ensam vid bordet, låtsas arbeta medan min vän är ute i vattnet och badar någonstans och säkert håller på och drunknar eller något. Men jag kunde liksom inte bry mig mindre eftersom jag satt och kämpade helt tårögd med att inte ställa till med någon scen med kaffet i halsen. Ägaren som då fortfarande är ställd av svaret och som försöker hålla masken svarar genom att lite halvsnyggt (och uppenbarligen i ren desperation) byta konversationsämne:

- Oh, I understand. Very beautiful lady. So, is this a new watch?

[det är nu det börjar börjar spåra.]

Varpå den tyska herren svarar (återigen, Arnold Schwarzeneggers röst):

- You know, I have been married five times and I have twelve children. Women come and go and it was time to try something new. But yes, I bought it two days ago in Porto Montenegro efter I won at the Maestral Casino. It is a Sky-Dweller but I think it is already broken.

- Broken?

- Yes, look. I can only turn this ring three times to the right and then it is stuck and nothing happens. Incredible. All my other watches I can turn the ring many times.

- Oh, yes. Very strange!

Alltså jag sitter och håller på och smäller av här, jag orkar inte mer. Vad är det som händer? Vad är det som pågår? Vem är den här mannen? Uppenbarligen har jag ju då slutat tjuvlyssna utan sitter där med uppspärrade ögon (som när jag hittade min första porrtidning ute i skogen) och bara stirrar på dem i chock och nyfikenhet. Den tyska herren sitter där och spyr galla över klockan medan jag får vittna hur han i ren frustation (misshandlar) försöker med all kraft vrida bezeln åt höger. Vid det här laget sitter jag och tänker för mig själv att det är min plikt, att som en sann klocknörd hjälpa den mannen varpå jag samlar modet och lite nonchalant slänger upp min arm på bordet så att han tydligt ska min GMT och försiktigt ropar något i stil med:

- Excuse me Sir, I just couldn't stop myself from eavesdropping on your conversation. But is that a Sky-Dweller you're wearing?

[helvetes jävla satfläsk. Fuck, fuck, fuck, fuuuuuuuck. Varför kan jag inte bara hålla käften?]

Tiden står stilla. Jag kan knappt tro mig själv att jag faktiskt sa det jag precis sa. Jag bara sitter där, flashar min GMT som en idiot, försöker hålla något typ av desperat pokerface och väntar på någon reaktion. Liksom, vad som helst vid det här laget. Ägaren stannar upp och jag ser hur tysken börjar vända sig mot mig. Jag ser tydligt att han först börjar med att stirra på mig med sina djuphavsblå ögon, för att sedan snegla på min GMT och slutligen stirra tillbaka rakt ner i min själ och därefter utan att röra en min kort och gott svara:

- Yes.

[fuck it, jag får skylla mig själv. Bara att brösta detta nu.]

- Oh okay, so the reason why your're not able to turn the bezel, I mean the ring, more than three steps is that the beautiful watch you're wearing is a highly complicated watch with unique features.

- Mhm.

- Yeah, so the thing with your watch is that every step of the rotating bezel controls a function in your watch such as the date, timezone and calendar.

Jag stirrar på honom och han stirrar på mig. Han stirrar på sin klocka, jag stirrar på hans klocka. Ägaren av restaurangen stirrar på oss, för att sedan stirra på hans klocka. Tiden står still. Och helt plötligt, utan att göra ifrån sig ett enda ord, lägger han händerna på bordet för att ta sats och resar sig sedan upp i en väldans fart (nästan river ner sitt egna bord) för att sedan marschera fram och sätta sig bredvid mig. Jag fattar noll. Under sin framåtmarsch tar han av sig klockan, sätter sig bredvid mig med bokstavligt talat ett andedräktsavstånd, lägger sin högra arm om mig och sträcker fram klockan och säger:

- Please, show me.

För att nu bespara er på er tid. Där sitter jag, i Montenegro, omkramad av en tysk, men lite tjockare, version av Giorgio Armani som bara osar framgång och kvinnor (lite sprit också för den delen) och går igenom klockan och samtliga av dess funktioner. Tysken blir djupt imponerad och vi börjar prata om lite allt möjligt, vartifrån han kommer, vad han sysslar med, vad han gör i Montenegro och vice versa. Vid det här laget var båda våra notor betalda och när det väl var dags för honom att bege sig vidare efter min lilla workshop om klockan, lägger han sin hand på min axel och säger någonting i stil med (återigen, Arnold Schwarzeneggers röst):

- Remember, the moment you earn money, invest it in something that your wife is not interested in. Because then she will not know what to take away from you.

​

Några minuter senare kommer min vän tillbaka efter sin simtur och ursäktar sig om jag hade fått sitta där ensam lite väl länge i väntan på honom. Som ni säkert kan räkna ut så hade jag vid den här tidpunkten redan hunnit glömma bort att jag ens var där med honom och jag bara sneglar ner i min då uppdruckna kaffekopp, svarar att det inte var några som helst problem, för att sedan lyfta blicken ut över horisonten och bara på ett så jävla fånigt sätt le för mig själv och undra; vad fan var det som precis hände?

Tack för ett grymt forum och en underhållande trådstart!

Bjuder på en bild från Montenegro, tagen någon minut innan den tyska herren dök upp.

Grymt skrivet och härlig story, tack!

 

[Deskdiversthlm]

Kan dela med mig av en anekdot från en någorlunda komisk händelse som ägde rum i Montenegro i somras. Inget som har hänt inne på en AD men personen i fråga hade två dagar tidigare inhandlat en Sky-Dweller från Rolex AD i Porto Montenegro.

Jag och och en vän sitter på en resturang, belägen bokstavligt talat på stranden, en tidig morgon och hade precis beställt in kaffe och frukost. Tanken var att vi skulle sitta där och arbeta under dagen samt varva arbetet med att ta ett par dopp i havet då det var något fruktansvärt varmt om dagarna (ni vet, typiskt medelhavsklimat där det i princip är omöjligt att vistas utomhus mellan kl. 12:00 och 16:00). Då vi hade med oss värdesaker så som datorer, klockor, mobiler, nycklar och snus är det värt att poängtera att vi var tvungna att byta av varandra när den andre skulle gå ner och ta ett dopp.

I samma sekund som servitören serverar vår frukost dyker en något otroligt framgångsrik* äldre herre upp tillsammans med sin dotter och sätter sig vid bordet bredvid oss och ska också beställa in frukost. Vid det här laget är det inte han som stjäl vår uppmärksamhet utan det är ju naturligtvis hans vackra dotter som gör det. Jag och min vän släpper uppenbarligen vår arbetsrelaterade diskussion, vårt kaffedrickande samt frukost för att i vår tysthet rikta blickarna mot henne. Vi tittar på henne, sedan på varandra, tillbaka på henne för att slutligen titta på varandra igen varpå min vän (som är i ett förhållande) lutar sig över bordet och viskar ''Där om något ska du ju försöka gifta in dig!''. Vi skrattar och återgår till arbetet.

*(Med framgångsrik menar jag så klart en bastant herre i sina bästa år, säg i 50-55 års åldern, solbränd så in i helvete, whiteboardsvita tänder, långt bakåtkammat grått hår, direktörsmage utan dess like, Tom Ford solglasögon, vit linneskjorta med tre uppknäppta knappar för mycket, 80-tals kort-korta badbyxor likt shortsen Maradona och legenderna från den tiden brukade bära, espadriller och så avslutningsvis en two-tone Sky-Dweller med oysterlänk i guld och stål och champagnefärgad urtavla. Jag tror att ni fattar vid det här laget; den här herren utstrålade tillgångar, kapitalstyrka och avancerad skatteplanering.)

Under tiden som vi sitter och arbetar hör (snarare tjyvlyssnar) jag i omgångar och inser att de talar tyska och att den herren är sisådär halvt tjenis med servitörerna och ägaren av restaurangen då man kunde höra honom beställa ''det vanliga'' samt att ägaren kunde titt som tätt komma ut från restaurangen och samtala med honom om lite allt möjligt. Jag fortsätter med min ack så diskreta tjuvlyssning under tiden som jag anstränger mig för att framstå som att jag arbetar när jag vid ett tillfälle hör ägaren fråga honom vem denna unga dam som gör honom sällskap är, varpå han svarar med en jävligt tysk-brytande engelska (och ja, snälla ge det ett ärligt försök med att läsa dialogen med Arnold Schwarzeneggers röst):

- This is my latest girlfriend, she is 23 years old.

[tystnad.]

Jag sitter där, håller på och sätta det som är kvar av det nu svalna kaffet i halsen och jag märker hur ägaren också blir helt ställd av svaret. Vid det här laget sitter jag ensam vid bordet, låtsas arbeta medan min vän är ute i vattnet och badar någonstans och säkert håller på och drunknar eller något. Men jag kunde liksom inte bry mig mindre eftersom jag satt och kämpade helt tårögd med att inte ställa till med någon scen med kaffet i halsen. Ägaren som då fortfarande är ställd av svaret och som försöker hålla masken svarar genom att lite halvsnyggt (och uppenbarligen i ren desperation) byta konversationsämne:

- Oh, I understand. Very beautiful lady. So, is this a new watch?

[det är nu det börjar börjar spåra.]

Varpå den tyska herren svarar (återigen, Arnold Schwarzeneggers röst):

- You know, I have been married five times and I have twelve children. Women come and go and it was time to try something new. But yes, I bought it two days ago in Porto Montenegro efter I won at the Maestral Casino. It is a Sky-Dweller but I think it is already broken.

- Broken?

- Yes, look. I can only turn this ring three times to the right and then it is stuck and nothing happens. Incredible. All my other watches I can turn the ring many times.

- Oh, yes. Very strange!

Alltså jag sitter och håller på och smäller av här, jag orkar inte mer. Vad är det som händer? Vad är det som pågår? Vem är den här mannen? Uppenbarligen har jag ju då slutat tjuvlyssna utan sitter där med uppspärrade ögon (som när jag hittade min första porrtidning ute i skogen) och bara stirrar på dem i chock och nyfikenhet. Den tyska herren sitter där och spyr galla över klockan medan jag får vittna hur han i ren frustation (misshandlar) försöker med all kraft vrida bezeln åt höger. Vid det här laget sitter jag och tänker för mig själv att det är min plikt, att som en sann klocknörd hjälpa den mannen varpå jag samlar modet och lite nonchalant slänger upp min arm på bordet så att han tydligt ska min GMT och försiktigt ropar något i stil med:

- Excuse me Sir, I just couldn't stop myself from eavesdropping on your conversation. But is that a Sky-Dweller you're wearing?

[helvetes jävla satfläsk. Fuck, fuck, fuck, fuuuuuuuck. Varför kan jag inte bara hålla käften?]

Tiden står stilla. Jag kan knappt tro mig själv att jag faktiskt sa det jag precis sa. Jag bara sitter där, flashar min GMT som en idiot, försöker hålla något typ av desperat pokerface och väntar på någon reaktion. Liksom, vad som helst vid det här laget. Ägaren stannar upp och jag ser hur tysken börjar vända sig mot mig. Jag ser tydligt att han först börjar med att stirra på mig med sina djuphavsblå ögon, för att sedan snegla på min GMT och slutligen stirra tillbaka rakt ner i min själ och därefter utan att röra en min kort och gott svara:

- Yes.

[fuck it, jag får skylla mig själv. Bara att brösta detta nu.]

- Oh okay, so the reason why your're not able to turn the bezel, I mean the ring, more than three steps is that the beautiful watch you're wearing is a highly complicated watch with unique features.

- Mhm.

- Yeah, so the thing with your watch is that every step of the rotating bezel controls a function in your watch such as the date, timezone and calendar.

Jag stirrar på honom och han stirrar på mig. Han stirrar på sin klocka, jag stirrar på hans klocka. Ägaren av restaurangen stirrar på oss, för att sedan stirra på hans klocka. Tiden står still. Och helt plötligt, utan att göra ifrån sig ett enda ord, lägger han händerna på bordet för att ta sats och resar sig sedan upp i en väldans fart (nästan river ner sitt egna bord) för att sedan marschera fram och sätta sig bredvid mig. Jag fattar noll. Under sin framåtmarsch tar han av sig klockan, sätter sig bredvid mig med bokstavligt talat ett andedräktsavstånd, lägger sin högra arm om mig och sträcker fram klockan och säger:

- Please, show me.

För att nu bespara er på er tid. Där sitter jag, i Montenegro, omkramad av en tysk, men lite tjockare, version av Giorgio Armani som bara osar framgång och kvinnor (lite sprit också för den delen) och går igenom klockan och samtliga av dess funktioner. Tysken blir djupt imponerad och vi börjar prata om lite allt möjligt, vartifrån han kommer, vad han sysslar med, vad han gör i Montenegro och vice versa. Vid det här laget var båda våra notor betalda och när det väl var dags för honom att bege sig vidare efter min lilla workshop om klockan, lägger han sin hand på min axel och säger någonting i stil med (återigen, Arnold Schwarzeneggers röst):

- Remember, the moment you earn money, invest it in something that your wife is not interested in. Because then she will not know what to take away from you.

​

Några minuter senare kommer min vän tillbaka efter sin simtur och ursäktar sig om jag hade fått sitta där ensam lite väl länge i väntan på honom. Som ni säkert kan räkna ut så hade jag vid den här tidpunkten redan hunnit glömma bort att jag ens var där med honom och jag bara sneglar ner i min då uppdruckna kaffekopp, svarar att det inte var några som helst problem, för att sedan lyfta blicken ut över horisonten och bara på ett så jävla fånigt sätt le för mig själv och undra; vad fan var det som precis hände?

Tack för ett grymt forum och en underhållande trådstart!

Bjuder på en bild från Montenegro, tagen någon minut innan den tyska herren dök upp.

Härlig historia! Kan tänka mig att det gick ”att skära i luften men kniv”.

 

[yonsson]

Den är ju också skön..... kan tänka mig att det kommer en del sådana alt. jmf med blocket kommentrer.

Supervanligt att folk refererar till Urets priser.

 

[zippan]

Supervanligt att folk refererar till Urets priser.

Skulle lämna in en IWC på garantiärende hos Rydbergs Ur. Varpå säljaren direkt frågar, "jaha, har du köpt den där på Uret eller?" med en nedlåtande ton.

Märklig butik och bemötande överlag där.

 

[ChumpTime]

Supervanligt att folk refererar till Urets priser.

Händer skumt nog inte när de kommer in och vill ha en Daytona…

 

[martaSM30]

Var inne hos två AD i helgen för att nöjestitta på klockor. Vet inte om det var roliga saker jag fick höra, kanske mest tragikomiskt.

Hos AD nr 1: Villhöver en liten klocka på länk och hade sett Tudors Clair de Rose. Ska bli kul att prova på! Den finns inne men i fel storlek (35mm), så jag frågor efter den mindre på 26mm. Expediten säger och
”den har vi inte inne, den är för liten. En sån kan du inte ha. Den är ju jätte-liten”.
Haha! Jag bara ”nähe?” Vid besöket har jag en 23 mm Cartier Panthére på mig….Men han ger sig liksom inte, den är för liten och han liksom tappar intresset för mig och går iväg

Hos AD nr 2: efter att ha tittat lite inser jag att jag kan passa på att köpa ett spänne till klockan jag har på mig. För att hitta rätt spänne ber urmakaren mig att ta av mig klockan. Bandet är nytt och lite styvt, jag pillar en stund då han frågar:
”Ska pappa hjälpa dig?”
Ehh?

Det blev inget klockköp denna helgen

 

[zippan]

Var inne hos två AD i helgen för att nöjestitta på klockor. Vet inte om det var roliga saker jag fick höra, kanske mest tragikomiskt.

Hos AD nr 1: Villhöver en liten klocka på länk och hade sett Tudors Clair de Rose. Ska bli kul att prova på! Den finns inne men i fel storlek (35mm), så jag frågor efter den mindre på 26mm. Expediten säger och
”den har vi inte inne, den är lite. En sån kan du inte ha. Den är ju jätte-liten”.
Haha! Jag bara ”nähe?” Vid besöket har jag en 23 mm Cartier Panthére på mig….Men han ger sig liksom inte, den är för liten och han liksom tappar intresset för mig och går iväg

Hos AD nr 2: efter att ha tittat lite inser jag att jag kan passa på att köpa ett spänne till klockan jag har på mig. För att hitta rätt spänne ber urmakaren mig att ta av mig klockan. Bandet är nytt och lite styvt, jag pillar en stund då han frågar:
”Ska pappa hjälpa dig?”
Ehh?

Det blev inget klockköp denna helgen

Häng ut AD #2. Vilken pajas.

 

[Scipio]

Var inne hos två AD i helgen för att nöjestitta på klockor. Vet inte om det var roliga saker jag fick höra, kanske mest tragikomiskt.

Hos AD nr 1: Villhöver en liten klocka på länk och hade sett Tudors Clair de Rose. Ska bli kul att prova på! Den finns inne men i fel storlek (35mm), så jag frågor efter den mindre på 26mm. Expediten säger och
”den har vi inte inne, den är lite. En sån kan du inte ha. Den är ju jätte-liten”.
Haha! Jag bara ”nähe?” Vid besöket har jag en 23 mm Cartier Panthére på mig….Men han ger sig liksom inte, den är för liten och han liksom tappar intresset för mig och går iväg

Hos AD nr 2: efter att ha tittat lite inser jag att jag kan passa på att köpa ett spänne till klockan jag har på mig. För att hitta rätt spänne ber urmakaren mig att ta av mig klockan. Bandet är nytt och lite styvt, jag pillar en stund då han frågar:
”Ska pappa hjälpa dig?”
Ehh?

Det blev inget klockköp denna helgen

Ja, kanske mer tragiskt än komiskt. Så illa skött i båda fallen. Helt otroligt att det är så här illa. Hur rekryterar man, utifrån klockintresse eller människointresse?

 

[SeikoZ]

Var inne hos två AD i helgen för att nöjestitta på klockor. Vet inte om det var roliga saker jag fick höra, kanske mest tragikomiskt.

Hos AD nr 1: Villhöver en liten klocka på länk och hade sett Tudors Clair de Rose. Ska bli kul att prova på! Den finns inne men i fel storlek (35mm), så jag frågor efter den mindre på 26mm. Expediten säger och
”den har vi inte inne, den är lite. En sån kan du inte ha. Den är ju jätte-liten”.
Haha! Jag bara ”nähe?” Vid besöket har jag en 23 mm Cartier Panthére på mig….Men han ger sig liksom inte, den är för liten och han liksom tappar intresset för mig och går iväg

Hos AD nr 2: efter att ha tittat lite inser jag att jag kan passa på att köpa ett spänne till klockan jag har på mig. För att hitta rätt spänne ber urmakaren mig att ta av mig klockan. Bandet är nytt och lite styvt, jag pillar en stund då han frågar:
”Ska pappa hjälpa dig?”
Ehh?

Det blev inget klockköp denna helgen

AD nummer två är en idiot. Häng ut AD och personen ifall du vet namnet.

 

[FlipSwede]

AD nummer två är en idiot. Häng ut AD och personen ifall du vet namnet.

Da viskar en fagel att det kanske inte ar sa bra att gora om man i framtiden vill handla nagot "roligt" i den butiken.....

Men givetvis haller jag med dig att bemotandet ar bedrovligt och att man som kund valjer att ga nagonannanstans om det ar mojligt

 

[HSK]

Da viskar en fagel att det kanske inte ar sa bra att gora om man i framtiden vill handla nagot "roligt" i den butiken.....

Men givetvis haller jag med dig att bemotandet ar bedrovligt och att man som kund valjer att ga nagonannanstans om det ar mojligt

Är man intresserad av dammodeller på 26mm så brukar det sällan vara några problem. Men vilken idiot till säljare! Du gör som du vill men jag hade utan tvekan hängt ut butiken/säljaren och även tagit det högre upp i kedjan så att säga...

 

[jappdapi]

Är man intresserad av dammodeller på 26mm så brukar det sällan vara några problem. Men vilken idiot till säljare! Du gör som du vill men jag hade utan tvekan hängt ut butiken/säljaren och även tagit det högre upp i kedjan så att säga...

Tänker precis som dig. Utan tvekan tagit det högre upp i hierarkin.

 

[FlipSwede]

Är man intresserad av dammodeller på 26mm så brukar det sällan vara några problem. Men vilken idiot till säljare! Du gör som du vill men jag hade utan tvekan hängt ut butiken/säljaren och även tagit det högre upp i kedjan så att säga...

Naturligtvis vill kunden bara ha hyllvarmare sa kan man ju "handla med fotterna" s.a.s. Men jag haller med om,vilket jag ocksa skrev,att det bemotandet var bedrovligt.

 

[martaSM30]

Häng ut AD #2. Vilken pajas.

AD nummer två är en idiot. Häng ut AD och personen ifall du vet namnet.

Hm ja kanske gör det i annan tråd.

 

[martaSM30]

Ja, kanske mer tragiskt än komiskt. Så illa skött i båda fallen. Helt otroligt att det är så här illa. Hur rekryterar man, utifrån klockintresse eller människointresse?

Eller så är det ens egna butik (?) Men jag förstår inte ändå, det var så himla konstigt.

 

[Scipio]

Eller så är det ens egna butik (?) Men jag förstår inte ändå, det var så himla konstigt.

Troligen är det inte av ondo. Tyvärr blir det i ditt fall, att man går fast egentligen behöver en sån person få insikt i vilka känslor man skapar. Den största hjälpen man kan ge är nog att säga hur man tar till sig det som precis sker. Då kanske man kan så ett frö. Säger ingen något kan inte heller personen veta, men det kanske inte är ditt jobb. En modern säljutbildning vore nog inte en dålig investering. Ta inte så illa vid dig för jag tror det är okunskap snarare än dryghet.

 

[HSK]

Troligen är det inte av ondo. Tyvärr blir det i ditt fall, att man går fast egentligen behöver en sån person få insikt i vilka känslor man skapar. Den största hjälpen man kan ge är nog att säga hur man tar till sig det som precis sker. Då kanske man kan så ett frö. Säger ingen något kan inte heller personen veta, men det kanske inte är ditt jobb. En modern säljutbildning vore nog inte en dålig investering. Ta inte så illa vid dig för jag tror det är okunskap snarare än dryghet.

Du kanske syftade på det första exemplet men "Ska pappa hjälpa dig?" har inte så mycket med säljkunskaper att göra utan innebär snarare att man är en mansgris med otroligt förlegad kvinnosyn. Hade man lite försynt frågat om man kan vara behjälplig hade det varit bra service men nu blev det bara hånfullt, kränkande och obehagligt istället...

 

[Deskdiversthlm]

Var inne hos två AD i helgen för att nöjestitta på klockor. Vet inte om det var roliga saker jag fick höra, kanske mest tragikomiskt.

Hos AD nr 1: Villhöver en liten klocka på länk och hade sett Tudors Clair de Rose. Ska bli kul att prova på! Den finns inne men i fel storlek (35mm), så jag frågor efter den mindre på 26mm. Expediten säger och
”den har vi inte inne, den är för liten. En sån kan du inte ha. Den är ju jätte-liten”.
Haha! Jag bara ”nähe?” Vid besöket har jag en 23 mm Cartier Panthére på mig….Men han ger sig liksom inte, den är för liten och han liksom tappar intresset för mig och går iväg

Hos AD nr 2: efter att ha tittat lite inser jag att jag kan passa på att köpa ett spänne till klockan jag har på mig. För att hitta rätt spänne ber urmakaren mig att ta av mig klockan. Bandet är nytt och lite styvt, jag pillar en stund då han frågar:
”Ska pappa hjälpa dig?”
Ehh?

Det blev inget klockköp denna helgen

Jag blir förbannad på riktigt! OK att bli ifrågasatt om det är sakligt. Men om det bygger på rena könsrelaterade fördomar så hör det knappast hemma 2021.

Troligen är det inte av ondo.

Du har nog rätt men fortfarande inte OK och borde inte accepteras.

Villhöver en liten klocka på länk och hade sett Tudors Clair de Rose.

Den är riktigt fin, köpte 30mm till min fru. Däremot tycker jag att den är lite "klossig". Iallafall om man jämför med mkt annat. En skillnad däremot mot Cartiernnär att fyrkantiga klockor ger ett större intryck på handleden.

 

[Scipio]

Du kanske syftade på det första exemplet men "Ska pappa hjälpa dig?" har inte så mycket med säljkunskaper att göra utan innebär snarare att man är en mansgris med otroligt förlegad kvinnosyn. Hade man lite försynt frågat om man kan vara behjälplig hade det varit bra service men nu blev det bara hånfullt, kränkande och obehagligt istället...

Jo, jag tänkte på båda. En förlegad kvinnosyn kan man få i ansiktet under en säljutbildning när alla ska kommentera ens "säljframträdanden". Då har man lite att tänka på när man åker därifrån. Vi är ofta för dåliga på att prata och säga hur vi upplever andra i realtid. Vissa kan eller vill inte förändras men alla borde få en chans.

För att hålla tonic men ändå vara kvar i det vi diskuterar, minns jag själv en story från AD. Den är på samma sätt moraliskt vidrig men helt normal i denna säljarens värld. Jag tittat på en väldigt dyr klocka. Säljaren fråga plötsligt om jag har eller har kontakt med ett företag utanför Sverige? Jag tystnar och tittar på honom och han fortsätter, - Vi kan skicka fakturan till det företaget så slipper du momsen. Han satte sig och räknade och visade mig på en lapp hur mycket jag skulle betala. Det var avsevärt lägre än priset i butik. Han och alla i hans värld borde gå en kurs i hur man driver företag i Sverige, men jag förstår att deras moral och min moral inte är i harmoni.

 

[Stefan S]

Hm ja kanske gör det i annan tråd.

Do it!

 

[FlipSwede]

Kanske redan namnts i traden men en klassiker ar val

"Vi har inga klockor pa lagret. Allt ligger framme i butiken"
"Rolex/AP/PPklockor av modell X ar mycket sallsynta"
"Vi far inte gora X Y eller Z for Rolex AP eller PPs huvudkontor"

 

[vaniljglass]

Hos AD nr 2: efter att ha tittat lite inser jag att jag kan passa på att köpa ett spänne till klockan jag har på mig. För att hitta rätt spänne ber urmakaren mig att ta av mig klockan. Bandet är nytt och lite styvt, jag pillar en stund då han frågar:
”Ska pappa hjälpa dig?”
Ehh?

Det blev inget klockköp denna helgen

Men vad i hela helvetet.