Nu jävlar är det dags att gräva upp det här gamla liket till tråd igen!
Jag har plöjt igenom ett par filmer den senaste veckan varav de flesta kassa men det får man tyvärr räkna med för att hitta guldkornen.
Jag började veckan med
Don't Breathe som jag har hört mycket gott om men som jag inte har tagit mig tid att se förrän nu. Något utdragen kanske och spårar en del mot slutet men i övrigt spännande och sevärd.
Efter det var det dags för den senaste versionen av
The Grudge och jag kan inte direkt påstå att jag hade några jättehöga förhoppningar med tanke på betygen som snittar runt 2/10. Filmen förlitar sig liksom majoriteten av dagens skräckisar på billiga jumpscares och det mesta med filmen var uselt och jag skulle nog avråda från att se den men i brist på annat så...Jag har sett både det japanska originalet från 2002 och den amerikanska remaken från 2004 (för övrigt regisserade av samma person) men jag har jättesvårt för asiatisk film överlag och gillade den inte alls men minns att jag tyckte att remaken med Sarah Michelle Gellar var underhållande.
Efter det betade jag av en home invasion-rulle som har legat i min backlog i flera år, nämligen
The Strangers från 2008. Maken till kass film får man leta efter trots att den verkar ha fått skapliga recensioner på nätet. Jag minns att jag såg den amerikanska remaken av
Funny Games någon gång när den kom ut (2007) och gillade den och efter att ha sett den här blev jag sugen på att se Michael Hanekes original från 1997 som jag också har haft i backlogen i evigheter.
Kvällens tema var återigen min enorma backlog men till skillnad från ovanstående filmer hade jag rätt höga förväntningar på
It Follows då den har lyfts fram som en av de bästa skräckfilmerna från 10-talet och den levererade verkligen! En riktigt bra film med härlig design som flörtar med 80-talets rysare, ett fantastiskt soundtrack osv. och som både bygger upp en obehaglig stämning och har ett djupare tema. Filmen har ett genomgående ljudspår som används gång på gång och det påminner till stor del om den klassiska slingan i
Halloween från 1978 som jag än idag minns som en riktigt otäck film trots att den egentligen är relativt tam men spänningen blir så mycket mer påtaglig när man använder sig av den typen av effekter för att bygga upp förväntningar och oro. Det här är en film som jag helhjärtat kan rekommendera till alla egentligen, till och med personer som vanligtvis inte är särskilt förtjusta i skräck. Den bär vissa likheter med
Hereditary och jag kan inte undgå att tänka på att Ari Aster troligtvis till viss del har använt denna film som inspiration (men så klart även mycket annat såsom hela genren den flörtar med).
Jag hoppas verkligen inte att jag hittar tillbaka till tråden om ett par månader och ser att det fortfarande är jag som har skrivit det senaste inlägget...