• VĂ€lkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete Àr nu den största uppdateringen av Klocksnack.se nÄgonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli Ànnu snabbare, mer lÀttanvÀnt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en trÄd pÄ diskussionsdelen för feedback och tekniska frÄgestÀllningar.

    Tack för att ni Àr med och skapar Skandinaviens bÀsta klockforum!

    /Hook & Leben

LÀste lite om att den har qvarts osilator med elektromagnetsism? Eller Àr det en batterieare och inte som springdrive?
SĂ„g nu
The Seiko Prospex Special Edition PADI Kinetic GMT Diver SUN065 watch uses a Kinectic caliber. The movement is actually a quartz, but uses an automatic-style rotor to charge the battery. The rotor is powered soleley by the movement of the wearer’s body. It offers both precision and security to the diver. This model uses the same two-layer case construction as the legendary 1975 model, but it does so in a modern way.
 
SĂ„g nu
The Seiko Prospex Special Edition PADI Kinetic GMT Diver SUN065 watch uses a Kinectic caliber. The movement is actually a quartz, but uses an automatic-style rotor to charge the battery. The rotor is powered soleley by the movement of the wearer’s body. It offers both precision and security to the diver. This model uses the same two-layer case construction as the legendary 1975 model, but it does so in a modern way.
Kinetic har funnits lÀnge, hette AGS frÄn början. Den har som det stÄr uppladdningsbart batteri som laddas av handledsrörelserna precis som pÄ en automatisk klocka. Den hÄller laddningen lÀnge.
 
För drygt tre veckor sedan köpte jag min första Tuna (tack @Seikosthlm), en Àldre Golden Tuna 1000m. SÀllan har jag haft sÄ mycket glÀdje av en klocka. Det Àr möjligt att intresset svalnar men jag tror (hoppas) inte det, fascinationen Àr i alla fall Ànnu stor.
Modellen heter s23157 och Àr den internationella varianten av SSBS018 med referens 7C46-7009. Den har 1986 som lanseringsÄr men att döma av serienumret Àr min klocka tillverkad 1985. Den Àr alltsÄ dryga 30 Är och Àr vÀl i detta sammanhang (den första Tunan kom 1975) att betrakta som en Älderman, en vintage.
Den liknar ingen annan klocka (Omega Ploprof skulle i och för sig kunna ingÄ i samma kategori: udda dykarur) men den ser ut som den gör av ett skÀl, allt fyller en funktion pÄ detta verktyg för djuphavsbruk. Som den pÄskruvade skyddsringen, eller shrouden, som ger klockan sitt karaktÀristiska utseende och smeknamn efter liknelsen vid tonfiskkonserven, tuna (can).
Det finns mÄnga bra artiklar att lÀsa för den som vill grotta ned sig i Tunans historia, dess design och teknik (varför den till skillnad frÄn exempelvis Rolex Sea-Dweller saknar heliumventil) och alla olika varianter.
Denna Golden Tuna, som fÄtt sin fÀrg av att ha behandlats med titannitrid, var den första som försÄgs med quartzverket 7C46. Det finns hela artiklar att lÀsa om detta verk, men det rÀcker kanske att kÀnna till att det byggts sÀrskilt för Seikos Tunaklockor och att det anvÀnds Àn idag. PÄ tre veckor drygt har jag inte sett nÄgon tidsavvikelse alls. (Seikos finaste quartzverk Àr i sig ett fascinerande kapitel och det finns mycket att lÀsa för den som Àr intresserad.)
Urtavlan har skrift och detaljer i guld för att matcha klockan i övrigt och rymmer bland annat förkortningen SQ (Seiko Quartz) och en svÄrtydd symbol vid klockan 3 (tror det Àr Seiko Suwas symbol men vet nÄgon mer sÄ berÀtta gÀrna).
Det kanske viktigaste - och det som lÀnge fick mig att tveka om Tuna - Àr hur en sÄ stor klocka sitter pÄ armen. Den Àr bred, hög och ganska tung, men sitter trots det mycket bra. Jag har min pÄ natoband, vilket kÀnns smidigt. Ett nytt, mjukare gummi Àr sÀkert ocksÄ bekvÀmt.
DÀrmed inte sagt att en 1000-meterstuna Àr en diskret sak: den kryper ogÀrna under skjortor och tröjor; den gÄr alltsÄ inte att undgÄ att lÀgga mÀrke till - vilket Àr kul. Den hÀnger med nÀstan överallt. PÄ bÄten, pÄ promenader (den Àr lite tung för löpning) och pÄ middagar.
Men att bada med den, nej, dÀr gÄr grÀnsen.
image.jpg

image.jpg
Gött skrivet! Som du sÀger verkligen en hÄll kÀften-klocka som ser ut som den gör av praktiska anledningar. Det jag Àlskar med den, tooligare blir det inte. En riktig kloss Àr det dock, men sÀkert vÀldigt perfekt i proportionerna om man skulle jobba pÄ botten av Nordsjön. Min SSBS018 sÀger hej!
20160802_210534.jpg

/David
 
Nu blev jag lite konfunderad och behöver guruhjÀlp.
SÄg att hyfsat nya Credor med 4s79-verk (handjagade) har Chronometer pÄ tavlan.
I min enfald trodde jag endast Schweizare fick ha det efter det att de Àndrade reglerna pga Seikos överlÀgsenhet pÄ 60-talet (?).
Fantastisk klocka för övrigt (GBAY992 ) som ocksÄ finns i vitguld.

Ping @yonsson & @Molle

@Warwian kan nog ge dig ett bÀttre svar pÄ det.

Dessa Ă€r certifierade av COSC i Schweiz. De tillverkades i 500 exemplar (gult guld) och i 20 exemplar (vitt guld) Ă„r 1997 (jag tror dock att försĂ€ljningen i huvudsak skedde Ă„r 1998), vilket alltsĂ„ var före Grand Seiko-serien Ă„teruppstod och motsvarande standard infördes. Idag finns en ISO-standard för kronometertestning, ISO 3159:2009, som Ă€r ett krav för att klockan skall fĂ„ bĂ€ra namnet kronometer (chronometer/chronometre) (tidigare ISO 3159:1976). I Schweiz testas urverk enligt standarden av bland annat COSC och Timelab, i Tyskland av observatoriet i GlashĂŒtte (dĂ€r nyttjas standarden DIN 8319 som motsvarar ovannĂ€mnda ISO-standard) och i Frankrike av observatoriet i Besancon.
Det finns sÄledes ingen regel som sÀger att bara schweiziska klockor fÄr bÀra namnet kronometer, mÄnga av testningsinstituten Àr dock fokuserade pÄ testning och certifiering av inhemsk produktion, sÄsom COSC i Schweiz. I Japan finns sÄ vitt jag vet idag ingen som testar kronometrar enligt ovannÀmnda standarder.

AppropÄ kronometrar skrev jag ett svar till @yonsson angÄende Seikos deltagande i kronometertestning pÄ observatorienivÄ hÀr: https://klocksnack.se/threads/helvetia-chronomÚtre-fickur.56114/#post-1437323, vilken skiljde sig frÄn testning av serieproducerade ur (den som idag utförs av bland annat COSC och styrs av standarderna nÀmnda ovan). Hela trÄden jag lÀnkade Àr lÀsvÀrd.

"NÀr Seiko deltog sÄ deltog de ju givetvis i observatorietestningen (hÀr specifikt i Neuchatel), som alltsÄ var den striktaste av tester och mycket coolare Àn COSC och deras tidigare motsvarigheter. All credd till Seiko som tillverkare av de bÀsta av tÀnkbara ur sÄledes. Det gÄr verkligen inte att förminska!"

Jag har ocksÄ skrivit en del om kronometertestning och skillnader mellan olika typer av kronometertestning hÀr: https://klocksnack.se/threads/zenith-tÀvlingskronometer-och-dubbel-prisvinnare-en-introduktion-till-observatorietestning.56086/

Kronometertestning Àr ett ganska rörigt Àmne, men jag hoppas att inlÀggen ger nÄgon klarhet i det.
 
Dessa Ă€r certifierade av COSC i Schweiz. De tillverkades i 500 exemplar (gult guld) och i 20 exemplar (vitt guld) Ă„r 1997 (jag tror dock att försĂ€ljningen i huvudsak skedde Ă„r 1998), vilket alltsĂ„ var före Grand Seiko-serien Ă„teruppstod och motsvarande standard infördes. Idag finns en ISO-standard för kronometertestning, ISO 3159:2009, som Ă€r ett krav för att klockan skall fĂ„ bĂ€ra namnet kronometer (chronometer/chronometre) (tidigare ISO 3159:1976). I Schweiz testas urverk enligt standarden av bland annat COSC och Timelab, i Tyskland av observatoriet i GlashĂŒtte (dĂ€r nyttjas standarden DIN 8319 som motsvarar ovannĂ€mnda ISO-standard) och i Frankrike av observatoriet i Besancon.
Det finns sÄledes ingen regel som sÀger att bara schweiziska klockor fÄr bÀra namnet kronometer, mÄnga av testningsinstituten Àr dock fokuserade pÄ testning och certifiering av inhemsk produktion, sÄsom COSC i Schweiz. I Japan finns sÄ vitt jag vet idag ingen som testar kronometrar enligt ovannÀmnda standarder.

AppropÄ kronometrar skrev jag ett svar till @yonsson angÄende Seikos deltagande i kronometertestning pÄ observatorienivÄ hÀr: https://klocksnack.se/threads/helvetia-chronomÚtre-fickur.56114/#post-1437323, vilken skiljde sig frÄn testning av serieproducerade ur (den som idag utförs av bland annat COSC och styrs av standarderna nÀmnda ovan). Hela trÄden jag lÀnkade Àr lÀsvÀrd.

"NÀr Seiko deltog sÄ deltog de ju givetvis i observatorietestningen (hÀr specifikt i Neuchatel), som alltsÄ var den striktaste av tester och mycket coolare Àn COSC och deras tidigare motsvarigheter. All credd till Seiko som tillverkare av de bÀsta av tÀnkbara ur sÄledes. Det gÄr verkligen inte att förminska!"

Jag har ocksÄ skrivit en del om kronometertestning och skillnader mellan olika typer av kronometertestning hÀr: https://klocksnack.se/threads/zenith-tÀvlingskronometer-och-dubbel-prisvinnare-en-introduktion-till-observatorietestning.56086/

Kronometertestning Àr ett ganska rörigt Àmne, men jag hoppas att inlÀggen ger nÄgon klarhet i det.
Oj! Grymt inlÀgg och fullstÀndigt glasklart.
Tack!
 
Oj! Grymt inlÀgg och fullstÀndigt glasklart.
Tack!

HÀr Àr en sammanfattning frÄn trÄden om min Zenith om just kronometertestning. Kanske Àr den lÀsvÀrd?
"VÀrt att poÀngtera Àr att det Àr viktigt att skilja pÄ den storskaliga testning av volymproducerade ur som gjordes av testningsbyrÄer, Bureaux officiels de contrÎle de la marche des montres, numera COSC (ContrÎle Officiel Suisse des ChronomÚtres), och den mycket strikta testning som gjordes av precisionsur pÄ observatorier. Alla kronometrar Àr inte likvÀrdiga och en kronometer mÄste inte vara en observatoriekronometer. OvannÀmnda kronometertyper Àr inte heller att förvÀxla med ur med sÄ kallad kronometergÄng, vilka ofta benÀmns just kronometrar. VÀrt att poÀngtera gÀllande observatorietestning var att urverken ocksÄ rangordnades efter resultat, dÀr de bÀst presterande tilldelades priser (som kan ses ovan med mitt ur). SÄledes var observatorietestningen i allra högsta grad ocksÄ en tÀvling. För att vidare förtydliga skillnaden kan jag kortfattat sÀga att observatorietestning gjordes för att driva utvecklingen inom urteknik och kronometri framÄt. Testningen pÄ byrÄerna Ä andra sidan togs fram i samarbete med urtillverkarna sjÀlva, Rolex hade exempelvis ett mycket stort inflytande pÄ testningsförfarandet hÀr, och syftet var lite krasst att möjliggöra för urtillverkarna att kunna sÀtta "Kronometer" pÄ tavlan, vilket var en viktig marknadsföringsgrej. Det var sÄledes viktigt att testningen inte var för svÄr, vilket de argumenterade att observatorietestningen var, dÄ detta hade begrÀnsat antalet ur de kunde certifiera och benÀmna "Kronometer" (ur var tvungna att testas för att fÄ benÀmnas kronometer, sÄ har det dock inte alltid varit).

För att citera mig sjÀlv i en artikel jag nu skriver om kronometertestning i allmÀnhet:
"Skillnaden i syfte mellan kronometertestning pÄ en testningsbyrÄ eller pÄ ett observatorium, vilken tog sig uttryck i tillÄtna grÀnsvÀrden och testningslÀngd, kan delvis förklaras av organisationen för schweiziska urtillverkares makt över testningsbyrÄerna, vars grundande den i mÄngt och mycket lÄg bakom. Syftet med testningen pÄ testningsbyrÄerna var givetvis att objektivt konstatera tillverkarnas produkters höga kvalitet, men testningen fick inte vara allt för svÄr och begrÀnsa antalet sÀljbara ur.
"

Seiko deltog i observatorietestningen i Neuchatel mellan 1963 och 1967 om jag inte minns fel. Dock först med mediokra resultat vad gĂ€ller mekaniska urverk. Sista Ă„ret som testningen pĂ„ observatoriet i Neuchatel genomfördes, som alltsĂ„ ocksĂ„ var en tĂ€vling, klarade 62 urverk frĂ„n Seiko testningen. Den bĂ€sta av dessa erhöll fjĂ€rde platsen vad gĂ€ller urverk i klassen för armbandsur. År 1967 var sista Ă„ret som observatoriet i Neuchatel testade urverk. Året dĂ€rpĂ„, 1968, deltog Seiko i motsvarande testning/tĂ€vling som hölls av observatoriet i Geneve (med i det nĂ€rmaste snarlika regler och tillĂ„tna grĂ€nsvĂ€rden). HĂ€r erhöll Seiko fjĂ€rde till tionde plats och Centre Electronique Horloger erhöll första till tredje plats med quartzverket Beta 21. År 1968 var sista Ă„ret som observatoriet i Geneve testade urverk.
En stor del i att testningen pÄ de schweiziska observatorierna i Geneve och Neuchatel faktiskt dog var givetvis Seikos framgÄngar, men jag vill ocksÄ pÄstÄ att en argumenterbart Ànnu större faktor var quartzurverkens framgÄngar, vilka dominerade testningen/tÀvlingarna under stora delar av 60-talet. Exempelvis vann Beta 2-urverket frÄn Centre Electronique Horloger (Beta 21 var produktionsversionen av denna) klassen för armbandsursurverk Är 1966. Jag vill ocksÄ minnas att Seiko erhöll en tionde plats med ett quartzverk redan 1963.

Förresten, de vintage-Seikos som bÀr namnet kronometer testades sÄ vitt jag vet av Japan Chronometer Inspection Institute, som jag tror grundades 1968 (motsvarande schweiziska BOs, Bureaux officiels de contrÎle de la marche des montres, numera COSC). Innan detta sÄ tror jag att urverken testades av tillverkarna sjÀlva och att dessa styrde över vilka de kallade kronometrar. Undantaget Àr vÀl de Seikos benÀmnda "Astronomical Observatory Chronometer" som innehöll urverk testade pÄ observatoriet i Neuchatel.
 
Senast Àndrad:
Gött skrivet! Som du sÀger verkligen en hÄll kÀften-klocka som ser ut som den gör av praktiska anledningar. Det jag Àlskar med den, tooligare blir det inte. En riktig kloss Àr det dock, men sÀkert vÀldigt perfekt i proportionerna om man skulle jobba pÄ botten av Nordsjön. Min SSBS018 sÀger hej!
20160802_210534.jpg

/David
Tack @dnill /David för de orden, och hatten av för din fina SSBS018; det Àr nÄgot sÀrskilt med Golden Tuna. De nuvarande versionerna Àr ocksÄ fina men SBBN025 Àr vÀldigt svart och den automatiska SBDX014, som förvisso Àr sjukt fin, sitter inte lika bra pÄ armen som en GT, den Àr tyngre tycker jag. SjÀlv hoppas jag sÄ smÄningom hitta the Grandfather Tuna 6159-7010. Eller varför inte Ànnu en Golden, fast 600m... Ha det.
 
Kikar pÄ super oyster till min skx013 och har hittat följande som intresserar mig:
image.png
image.png
image.png


Vilken av dem bör jag vÀlja och varför?
 
Tillbaka
Topp