-
Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se
Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.
Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!
/Hook & Leben
Klocksnack Explorers Club
- Trådstartare NiklasF
- Start datum
Det har anlänt
Kört 1 195 km sen igår, imorgon börjar vandringen. Men även resan är en stor del av upplevelsen. Ser ut som att vi får riktigt finväder dessutom
Destination: Kungsleden, Hemavan-Ammarnäs.
Datum/tidsperiod under vilket äventyret fortgick: 250715-250719.
Mål med äventyret: Att uppleva vår vackra fjällvärld ihop med en polare från studietiden. Njuta av lugnet och bara släppa alla moderniteter.
Kort om äventyret i sig: Den 13e Juli körde jag upp till Östersund där min vän bor. Det var skönt att åter se staden då jag studerade där. Spenderade natten där i tält för att dan efter köra upp till Storuman där vi spenderade natten.
Sedan tog vi buss till Hemavan och började vandringen runt klockan 15. Första dagen vandrade vi till Viterskalet och slog lägger upp i dalen. 12 km.
Dag två så vandrade vi genom den vackra u-dalen Syterskalet, tog lunch samt ett iskallt bad vid Syterstugan samt fortsatte mot Tärnasjö. Vi slog lägger på en av Tärnasjöns hundratals holmar. Cirka 18 km.
Dag tre så fortsatte vi mot Tärnasjöstugan, och när vi kom fram var det dags för lunch och bad. Här tog vi en välbehövlig paus på två timmar för att därefter gå hela vägen till Serve. Cirka 22 km.
Dag fyra gick vi från Serve till Aigert, 19 km.
Dag fem gick vi 8 km till byn Ammarnäs där vi käkade en schysst kebabtallrik och tog en öl eller två, därefter buss mot Storuman där jag sitter i skrivande stund.
Måluppfyllnad: Vandringen var riktigt fin med mäktiga vyer. Kan inte riktigt avgöra om jag gillade Abisko-Nikkaluokta mer. Vandringen hade en hel del höjdpunkter, men dessvärre en del lidande. Det var extremt varmt, och inte ett moln på himlen förens på torsdagen.
Vindstilla dessutom, vilket gjorde oss något oroliga över att bli dehydrerade då vattentillgången stundtals var begränsad. Myggen och bromsen var rejält på hugget kan tilläggas. Men trots allt detta är vi glada och nöjda, och ser det mer som ett prov på tålamod och styrka att hålla tidsschemat.
Datum/tidsperiod under vilket äventyret fortgick: 250715-250719.
Mål med äventyret: Att uppleva vår vackra fjällvärld ihop med en polare från studietiden. Njuta av lugnet och bara släppa alla moderniteter.
Kort om äventyret i sig: Den 13e Juli körde jag upp till Östersund där min vän bor. Det var skönt att åter se staden då jag studerade där. Spenderade natten där i tält för att dan efter köra upp till Storuman där vi spenderade natten.
Sedan tog vi buss till Hemavan och började vandringen runt klockan 15. Första dagen vandrade vi till Viterskalet och slog lägger upp i dalen. 12 km.
Dag två så vandrade vi genom den vackra u-dalen Syterskalet, tog lunch samt ett iskallt bad vid Syterstugan samt fortsatte mot Tärnasjö. Vi slog lägger på en av Tärnasjöns hundratals holmar. Cirka 18 km.
Dag tre så fortsatte vi mot Tärnasjöstugan, och när vi kom fram var det dags för lunch och bad. Här tog vi en välbehövlig paus på två timmar för att därefter gå hela vägen till Serve. Cirka 22 km.
Dag fyra gick vi från Serve till Aigert, 19 km.
Dag fem gick vi 8 km till byn Ammarnäs där vi käkade en schysst kebabtallrik och tog en öl eller två, därefter buss mot Storuman där jag sitter i skrivande stund.
Måluppfyllnad: Vandringen var riktigt fin med mäktiga vyer. Kan inte riktigt avgöra om jag gillade Abisko-Nikkaluokta mer. Vandringen hade en hel del höjdpunkter, men dessvärre en del lidande. Det var extremt varmt, och inte ett moln på himlen förens på torsdagen.
Vindstilla dessutom, vilket gjorde oss något oroliga över att bli dehydrerade då vattentillgången stundtals var begränsad. Myggen och bromsen var rejält på hugget kan tilläggas. Men trots allt detta är vi glada och nöjda, och ser det mer som ett prov på tålamod och styrka att hålla tidsschemat.
Senast ändrad:
Grattis @apelsin.med.urverk som nu blir klubbens 48:e medlem!
JeppeH
Basic
Destination: Liedakka
Tidsperiod: 11-17 juli 2025
Äventyret:
Min ålderstigna kära mor introducerade mig och bröderna till naturen från det att vi började gå. Jag har försökt göra samma sak med mina barn och jag har väl lyckats skapligt.
Det är främst friluftsliv i form av fiske som lockat mig, men tyvärr har jag knappt fiskat de senaste fem åren sedan min storebror och bästa fiskekompis dog hastigt och oväntat 2020.
Nu skulle det äntligen bli ändring på det sedan min 8-åring visat stort intresse för att kroka aborre och gädda. Vi skulle nu upp till min ungdoms fiskevatten och då jag köpt en neovintage Explorer etta för några månader sen kunde ju det här också fungera som en medlemsansökan.
Den 11 juli startade jag, 8-årige sonen, min mor, min kusin med äkta make och två söner strax utanför Luleå. Min 10-åriga dotter fick åka till mormor och leva skärgårdsliv istället då hon fått gipsat handen efter en incident på fotbollsskolan första sommarlovsveckan. Efter lunchpaus i Jockfall
kom vi fram till Jårkastakk sent på eftermiddagen. Då hade vi suttit 42 mil i bil och plöjt några sommarprat.
Från Jårkas hade vi 9 km i båt uppströms Lainioälven innan vi kom fram till Liedakka. Vi hade dock lite problem med båtmotorerna så vi fick bogsera en båt med den andra.
Ganska högt upp i landet med andra ord. Min morfar föddes här och han flyttade med mor och syskon i slutet av 30-talet till närmaste byn Idivuoma 30 km österut. Vi är ättlingar efter renskötaren Johan Josefsson Nutti som bildade hemmanet på 1860-talet.
Målet med resan
Målen med resan var att lära sonen fiska ordentligt och självständigt och för egen del komma igång med flugfisket igen. Jag har mycket fina och strapatsrika fiskeminnen med brorsan från Lainioälven och andra älvar, bäckar och sjöar i ”närheten” men glädjen med fisket försvann med hans död. Nu kändes det dock kul igen att komma igång igen. Vi prickade in kanonväder med upp till 28 graders värme så vi klarade oss undan myggen.
Fokus dagtid var alltså fisket, även om det blev en hel del sollapande och lite andra äventyr. Vi gick upp på Liedakkaberget ett par svängar till exempel.
Tidsperiod: 11-17 juli 2025
Äventyret:
Min ålderstigna kära mor introducerade mig och bröderna till naturen från det att vi började gå. Jag har försökt göra samma sak med mina barn och jag har väl lyckats skapligt.
Det är främst friluftsliv i form av fiske som lockat mig, men tyvärr har jag knappt fiskat de senaste fem åren sedan min storebror och bästa fiskekompis dog hastigt och oväntat 2020.
Nu skulle det äntligen bli ändring på det sedan min 8-åring visat stort intresse för att kroka aborre och gädda. Vi skulle nu upp till min ungdoms fiskevatten och då jag köpt en neovintage Explorer etta för några månader sen kunde ju det här också fungera som en medlemsansökan.
Den 11 juli startade jag, 8-årige sonen, min mor, min kusin med äkta make och två söner strax utanför Luleå. Min 10-åriga dotter fick åka till mormor och leva skärgårdsliv istället då hon fått gipsat handen efter en incident på fotbollsskolan första sommarlovsveckan. Efter lunchpaus i Jockfall
kom vi fram till Jårkastakk sent på eftermiddagen. Då hade vi suttit 42 mil i bil och plöjt några sommarprat.
Från Jårkas hade vi 9 km i båt uppströms Lainioälven innan vi kom fram till Liedakka. Vi hade dock lite problem med båtmotorerna så vi fick bogsera en båt med den andra.
Ganska högt upp i landet med andra ord. Min morfar föddes här och han flyttade med mor och syskon i slutet av 30-talet till närmaste byn Idivuoma 30 km österut. Vi är ättlingar efter renskötaren Johan Josefsson Nutti som bildade hemmanet på 1860-talet.
Målet med resan
Målen med resan var att lära sonen fiska ordentligt och självständigt och för egen del komma igång med flugfisket igen. Jag har mycket fina och strapatsrika fiskeminnen med brorsan från Lainioälven och andra älvar, bäckar och sjöar i ”närheten” men glädjen med fisket försvann med hans död. Nu kändes det dock kul igen att komma igång igen. Vi prickade in kanonväder med upp till 28 graders värme så vi klarade oss undan myggen.
Senast ändrad:
JeppeH
Basic
På kvällarna eldade vi i bastun.
Någon dag gick vi för att spana in Esrange skyddsrum som byggdes på 60-talet.
På nätterna läste vi i midnattssolens sken.
Vi bodde i morfars barndomshem. Renoverat och fint men utan moderna bekvämligheter. Dock lite solceller och gasoldrivna vitvaror numera. Antennen kan användas för att koppla upp nödsamtal. På Liedakkaberget finns också knaper täckning.
En gammal fyrhjuling, som bär samma modellnamn som Rolexen, har strandat på gården. Jag kastade ett öga på den men sannolikt motorras.
Den 17 juli tog vi båten de 9 km tillbaka till bilarna. På en bensinmack på vägen hem fick gossen sin första kniv och jag utökade knivlådan - som ett minne av resan.
Måluppfyllnad
Målen uppfylldes. Pojken drar och drillar fisk hur fint som helst. Kastar han fel eller fastnar vill han lösa problemet själv innan han ropar på pappa eller farmor. Kul att han kan stå och kasta timme efter timme. Jag tyckte det var kul att fiska igen, harr drogs en efter en. Lite dåligt om öring dock!
Ursäkta dåliga bilder. Insett att min gamla iPhone sjunger på sista versen så jag har skaffat en ny idag.
Någon dag gick vi för att spana in Esrange skyddsrum som byggdes på 60-talet.
På nätterna läste vi i midnattssolens sken.
Vi bodde i morfars barndomshem. Renoverat och fint men utan moderna bekvämligheter. Dock lite solceller och gasoldrivna vitvaror numera. Antennen kan användas för att koppla upp nödsamtal. På Liedakkaberget finns också knaper täckning.
En gammal fyrhjuling, som bär samma modellnamn som Rolexen, har strandat på gården. Jag kastade ett öga på den men sannolikt motorras.
Den 17 juli tog vi båten de 9 km tillbaka till bilarna. På en bensinmack på vägen hem fick gossen sin första kniv och jag utökade knivlådan - som ett minne av resan.
Måluppfyllnad
Målen uppfylldes. Pojken drar och drillar fisk hur fint som helst. Kastar han fel eller fastnar vill han lösa problemet själv innan han ropar på pappa eller farmor. Kul att han kan stå och kasta timme efter timme. Jag tyckte det var kul att fiska igen, harr drogs en efter en. Lite dåligt om öring dock!
Ursäkta dåliga bilder. Insett att min gamla iPhone sjunger på sista versen så jag har skaffat en ny idag.
Senast ändrad:
